Reklamfri lyssning och unikt extramaterial
Allt har en ände, korven har två. En devis som även gäller Den svenska modellen som började för två år sedan och härmed levererar slutavsnittet.
Källskyddet är heligt för journalister. Men hur bra är vi egentligen på det? Stora EU-beslut på gång på medieområdet. Men var är debatten?
Borde svenska mediechefer stå på sig lite mer när de får kritik? Och kan det ibland finnas en konflikt mellan saklighet och opartiskhet?
Hur EU:s upphovsrättsdirektiv blir svensk lag. De informella makthavarna – en bromskloss i public service-chefernas strävan mot mer balans?
Mottot för SD-kanalen Riks är "konservativ nyhetsförmedling". Men vad betyder det?
JK Mari Heidenborg är statens advokat. Nyligen i mediernas blickfång efter beslutet om en ersättning på 840 000 kr till en dömd våldtäktsman.
Journalisternas fixering vid politiken som spel och ränksmideri – ett sätt att dölja okunskap?
En vänsterregering som för högerpolitik? Eller högerpolitiker som får vänta förgäves på sina reformer? Veckopanelen resonerar kring de frågorna och många andra av veckans viktigaste spörsmål.
Statens svar på fallande läsning är ett läsråd. En god idé? Och om journalistikens svaghet för narrativ där onda och goda är tydligt definierade.
Varför smällde Annie Lööf igen dörren i ansiktet på Stefan Löfven? Har M KD-budgetens segertåg avgjort regeringsfrågan? Så om kometen på klimatmötet Greta Thunberg. I Veckopanelen: Anna Dahlberg, David Eberhard och Jonas Nordling.
Rutinerade DN-chefen Caspar Opitz utsågs nyligen till Medieombudsman. Hur vill han förvalta förtroendet?
Är det möjligt att förbli en opartisk reporter när ditt land är i krig? Och givet mediernas stora makt – är granskningen för lam?
Hur nära får en journalist komma en person vars fall man granskar? Och är Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex något att lita på?
Apple lanserar inom kort sin omtalade uppdatering av appen "Podcaster" med betallösning. Vad händer då? Och hur används "experten" i medierna?
Kan mer lokaljournalistik motverka polarisering? Och trots vänsterstämpeln litar svenskarna överlägset mest på public service.
Lambertz-fadäsen sätter fingret på liverapporteringens fallgropar. Och allt färre myndigheter kan offentlighetsprincipen.
Varför anammar journalister ofta ett röstmanér typiskt för den genre de verkar inom? Och finns det en gräns för hur transparent man bör vara som journalist?
Bulletinbråket väcker frågan var gränsen går mellan tidningsägarens och den ansvarige utgivarens mandat.
Vad styr om medierna publicerar namn på dömda brottslingar? Och vilken världsbild har de som av princip helt undviker nyheter?
Jonas Nordling berättar om publikens reaktioner på satir utan tydlig innehållsdeklaration. Jörgen Huitfeldt frågar sig hur mycket SVT kan utmana skattebetalarnas goda vilja.
Försyndelsen plagiat har diskuterats den senaste tiden men var går gränsen? Och många medier lobbar för statligt stöd men är de beredda att betala priset?
I detta sista avsnitt för säsongen avslöjar Jonas Nordling och Jörgen Huitfeldt vad de betraktar som karriärens största fiaskon och bästa stunder.
Skulle misstron mot medierna minska om makthavarna bakom kulisserna, redaktörerna, blev mer synliga? Och hur påverkar journalisternas medelklassbakgrund innehållet i medierna?
Om risken för godtycke när kändisar som nu senast Paolo Roberto surras vid den mediala skampålen. Och kan hårdare beskattning av nätjättarna rädda pressade medier?
Den svenska modellen bjuder så här till jul på ett bonusavsnitt där Jörgen och Jonas gästar JMK och poddar utifrån journaliststudenternas inskickade frågor.
Om hur journalistiken ska göra när omskakande nyheter inte längre är oväntade och om att det traditionella sättet att vinjettera journalistik kan behöva förnyas.
Blir vi dummare av journalistikens växande fokus på "just nu"? Kan intervjupersoner ta tillbaka redan gjorda uttalanden med hänvisning till "off the record"?
Om vem som har ansvaret för Facebook-kommentarer. Och om vad en journalist kan lägga fram som sanningar om klimatet utan att tappa sin opartiskhet?
Har Kvartal rätt att definiera sig själv eller måste redaktionen finna sig i att andra gör det? Kommer nätplattformen Substack att revolutionera mediemarknaden?
Fungerar det offentliga samtalet i Sverige? Gängvåldsdebatten får Jörgen att tvivla. Jonas ser konsekvenser av journalistik utanför det pressetiska systemet.
Är det rimligt att journalistiken om pandemin ska vara gratis? Och finns risk att pandemin tränger undan nyheter som påverkar oss långt mer än corona?
I podden "Den svenska modellen" träffas chefredaktörerna för Kvartal och Dagens Arena varannan vecka för att diskutera journalistikens roll i ett samhälle som snabbt förändras.
Jörgen tar diskussionen om Muhammed och yttrandefriheten vidare med Jonas som i sin tur efterlyser en mer jordnära journalistik kring striden om arbetsrätten.
Liveintervjuer har blivit en allt viktigare del av journalistiken. Men behärskar journalisterna hantverket? Banar nätbedragarnas framfart väg för en hårdare reglering av Big Tech?
Jörgen ställer frågan vad SD vill med public service och vilka effekterna kan bli. Jonas undrar om konstruktiv journalistik kan öka polariseringen istället för tvärtom.
I detta avsnitt om e-plikten som många medier har missat. Och apropå valet i USA – hur ska journalister hantera så kallad falsk balans?
Jonas Nordling ser klara tecken på att publiken börjar få nog av eländesrapporteringen i coronapandemins spår. Jörgen Huitfeldt ser tecken på nationalism i coronarapporteringen.
Jörgen om när Facebook blir en bromskloss som hindrar journalistik från att nå sina följare. Jonas varnar för att beskriva politik med ord som kaos och oreda.
Ardalan Shekarabis nya ministerpost, omskärelsefrågan och sjukvårdens ansvar för de "apatiska barnen". Veckopanelen med Stefan Attefall, Ann Heberlein och Jonas Nordling.
Säsongspremiären av "Den svenska modellen" handlar om kritiken mot SVT:s bevakning av Trump och om ett polskt brev som landade på Jonas Nordlings bord.
När kan det vara relevant att publicera etniciteten på misstänkta gärningsmän? Och är ett vetenskapligt råd för granskning av journalistik en bra idé?
Om journalistisk alarmism kring coronaviruset? Jörgen frågar sig vad medierna har lärt av tidigare pandemilarm? Hall media säljs. Jonas spår att det bara blir en medieägare kvar till sist?
I detta andra avsnitt av "Den svenska modellen" frågar Jonas Nordling ut Jörgen Huitfeldt om Kvartals finansiering. Dessutom om den arge mannen i kommentarsfälten.
Bör företag som missköter sig alltid pekas ut med namn i medierna? Och hur kan företag klaga på felaktiga publiceringar? Så om varför det är så svårt att hitta en värdig mottagare av Stora journalistpriset.
Varför är myten om filterbubblor där vi bara umgås med likasinnade på nätet så seglivad? Och varför tar inte Spotify-modellen över i mediebranschen?
Boris Johnson sägs vilja vingklippa BBC. Hur säkra sitter SVT/SR i så fall? Varför svarar mediechefer inte alltid på frågor om sina publiceringar?
Har journalisterna satt sitt granskande uppdrag på undantag i coronakrisen? Hur ska medierna hantera medverkande som vill få hjälp att med att hyfsa sökresultaten i Google.
Uppropet på SR är exempel på hur svenska journalister tar allt större intryck av USA, tycker Jörgen Huitfeldt. Jonas Nordling fascineras av professorn som ville lagstifta fram god journalistik.
Är solidariska journalistprotester ett hot mot journalistikens legitimitet? Och är medierna intresserade av att stämma av sin tidigare rapportering mot hur verkligheten blev?
Denna del är en bonus på bonusen där studenterna ställer frågorna direkt till Jörgen och Jonas. Bland annat om de verkligen har valt rätt yrke.
Kvartal använder cookies för att förbättra webbplatsen, mäta trafik samt tillhandahålla personanpassad marknadsföring.
Genom att välja “Tillåt cookies” accepterar du vår användning av cookies och samtycker till att denna information kan komma att delas med tredje part. Om du väljer ”Acceptera nödvändiga” använder vi endast de cookies som är nödvändiga för webbplatsens funktion. Läs vår cookiepolicy här.
| Kaka | Varaktighet | Beskrivning |
|---|---|---|
| cookielawinfo-checkbox-advertisement | 1 year | Denna cookie, som anges av GDPR Cookie Consent-plugin (cookie-hanteraren), används för att registrera användarens samtycke för cookies i kategorin "Annons". |
| cookielawinfo-checkbox-analytics | 11 months | Denna cookie används av GDPR Cookie Consent-plugin. Cookien används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Cookies för analys, prestanda och utveckling". |
| cookielawinfo-checkbox-functional | 11 months | Cookien sätts av GDPR-cookie-samtycke för att registrera användarens samtycke för cookies i kategorin "Funktionella cookies/tekniker". |
| cookielawinfo-checkbox-necessary | 11 months | Denna cookie ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin. Cookies används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Nödvändiga cookies och övriga tekniker". |
| cookielawinfo-checkbox-others | 11 months | Denna cookie ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin. Cookien används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Övrigt". |
| cookielawinfo-checkbox-performance | 11 months | Denna cookie ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin. Cookien används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Cookies för analys, prestanda och utveckling". |
| CookieLawInfoConsent | 1 year | Registrerar knappstatus för kategorier och status för CCPA (cookie-hanteraren). Det kompletterar primära cookien för denna funktion. |
| viewed_cookie_policy | 11 months | Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte. Den lagrar inga personuppgifter. |
| Kaka | Varaktighet | Beskrivning |
|---|---|---|
| pll_language | 1 year | pll _language-cookien används av Polylang för att komma ihåg det språk som valts av användaren när den återvänder till webbplatsen, och även för att få språkinformationen när den inte är tillgänglig på annat sätt. |
| Kaka | Varaktighet | Beskrivning |
|---|---|---|
| VISITOR_INFO1_LIVE | 5 months 27 days | En cookie som används av YouTube för att mäta bandbredd. Bandbredden i sin tur avgör om användaren får det nya eller gamla spelargränssnittet. |
| YSC | session | YSC-cookien används av Youtube för att spåra visningar av inbäddade Youtube-videor. |
| Kaka | Varaktighet | Beskrivning |
|---|---|---|
| _ga | 2 years | _ga-cookien används av Google Analytics för att beräkna besöks-, sessions- och kampanjdata. Den används också till att hålla koll på webbplatsanvändningen. Cookien lagrar information anonymt och tilldelas ett slumpmässigt genererat nummer för att känna igen unika besökare. |
| _ga_G3ZE4N19S6 | 2 years | Denna cookie används av Google Analytics. |
| _gat_UA-123515409-1 | 1 minute | En variant av _gat-cookien som används av Google Analytics och Google Tag Manager för att tillåta webbplatsägare att spåra besökarnas beteende och mäta webbplatsens prestanda. Namnets ändelse (UA- ...) innehåller det unika identitetsnumret för kontot eller webbplatsen. |
| _gid | 1 day | _gid-cookien används av Google Analytics och lagrar information om hur besökare använder en webbplats, samtidigt som den används för att skapa en analysrapport över webbplatsens prestanda. En del av de uppgifter som samlas in inkluderar antalet besökare, deras källa och de sidor de besöker anonymt. |
| CONSENT | 2 years | YouTube använder denna cookie för att registrera anonym statistik för inbäddade youtube-videor. |