Ingen bindningstid.
Reklamfri lyssning och
unikt extramaterial
Magnus Henrekson är professor i nationalekonomi och var vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN) 2005–2020. Han har nu ett regeringsuppdrag att som särskild utredare föreslå ett nytt system som gör ”betygssättningen mer likvärdig och rättssäker”.
Regeringens utredare Magnus Henrekson om Handelshögskolans nya antagningssystem.
Kommunerna riskerar att hamna i en svår skuldfälla, varnar kritiker.
Är vätgasenergi räddningen för klimatet? Sannolikt inte.
Debatten om skolan går vidare. Är den så bra som nationalekonomen Gabriel Heller Sahlgren menar?
Skolkrisen kan lösas om ämneskunskaperna sätts i centrum. Då återfår lärarna prestige och arbetsglädje och eleverna lär sig mer.
Skolan bidrar till det ojämlika samhället, skriver forskaren Magnus Henrekson.
Med denna slutreplik om den svenska skolans historia sätter vi punkt för denna gång.
Det är alldeles för stora skillnader mellan EU-länderna för att de ska kunna ha en tvingande gemensam flyktingpolitik. Sverige, det land som beviljat näst flest flyktingar asyl relativt sin befolkning, beviljar 192 gånger fler asylansökningar per tusen personer än Portugal skriver forskarna Magnus Henrekson, Tino Sanandaji och Özge Öner i Kvartal. Det vore ansvarslöst att låta en enskild fråga äventyra hela EU-samarbetet och alla de framgångar som uppnåtts under de senaste snart 70 åren.
Hur vanligt är det att män i Sverige faller socialt, ekonomiskt och hälsomässigt? Vilka faktorer i vårt samhälle ligger bakom när män faller, och vad kan man göra för att förebygga en negativ utveckling? I panelen Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidiologi, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet och doktor i historia, och Johan Lundberg, docent i litteraturvetenskap. Programledare är Staffan Dopping och vid hans sida finns Paulina Neuding, chefredaktör på Kvartal.
I Kvartals valsatsning erbjuds här den fjärde expertpanelen, som fördjupar sig i svensk skola. Är skolan i konstant kris? Hur fick lärarna sin förändrade roll och vad har nedgången kostat Sverige? Lyssna på Expertpanelen här eller där poddar finns.
Det räcker inte med högre löner för att höja läraryrkets status. Den kunskapsrelativism som präglar den svenska skolan är förödande för lärarens auktoritet och legitimitet att sätta betyg. Samtidigt har läraryrket omdefinierats från att vara ett intellektuellt och kulturellt yrke, till att bli ett socialt arbete, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi. Läs mer här.
I dagsläget rör sig allt fler företag i hög hastighet mot avgrunden och det är inte tillräckligt med stödåtgärder som sänker hastigheten. Politikerna måste gå före för att skapa en förväntan hos företagen att det här kommer att lösa sig, skriver Magnus Henrekson och Tommy Furland i Kvartal.
Vad händer i ekonomin – är vi på väg mot en depression? Veckopanelen special med Ylva Hedén Westerdahl, Annika Wallenskog, Lars Magnusson och Magnus Henrekson.
I verkligheten befinner sig drygt en tredjedel av 15-åringarna i Sverige på den lägsta nivån vad gäller läsfärdighet, det menar Magnus Henrekson och Johan Wennström.
Trots förhoppningarna ledde rätten att välja fritt bland vinstdrivna skolor till katastrofresultat. Elevernas kunskaper sjunker samtidigt som skolorna lockar med höga betyg. Inte minst borgerliga politiker bär skulden för misslyckandet. Men trettio svenska skolor erbjuder redan nu världens bästa gymnasieutbildning. Vad gör de rätt?
Dagens skola vilar på postmoderna idéer om att det inte finns sann kunskap – vilket omöjliggör meritokratiska belöningssystem. Men transparenta meritokratiska mekanismer är den enda effektiva metoden för att förhindra korruption, klientelism och nepotism, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.