Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Kunskapsskolans återkomst? Knappast ens en halvsanning

Foto: Maskot /TT

Essän Så räddades skolan – men invandringen kräver mer från den 7 september av nationalekonomen Gabriel Heller Sahlgren får nu kritik av forskarna Magnus Henrekson och Johan Wennström som menar att den svenska skolan visst har problem. Det märks till exempel i att den allra bästa gruppen elever ligger långt efter motsvarande elever i andra länder.

Denna text har fått ett svar.

Av Magnus Henrekson och Johan Wennström | 22 oktober 2022
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
ProfilLästid 16 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Det finns en ny berättelse om den svenska skolan som slår an hos två grupperingar vilkas ståndpunkter annars sällan sammanfaller. Den ena sidan utgörs av vänsterpolitiska intressen och ”det skolindustriella komplexet” i form av de ledande företrädarna för lärarutbildningarna och den utbildningsvetenskapliga forskningen, såväl som ansvariga myndigheter och delar av lärarfacken. Den andra sidan utgörs av friskoleförespråkarna, i den marknadsliberala höger som bland annat återfinns i näringslivets intresseorganisationer. De prioriterar fortsatt förmånliga förutsättningar för vinstdrivande skolföretag att verka och expandera högre än säkerställandet av en högkvalitativ skola.

Den nya berättelsen är att den svenska skolan har gjort en strålande comeback från det djupa kunskapsfall som uppmärksammades stort under 2010-talet. Dess ursprung är en Timbro-rapport författad av skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren (hädanefter HS) där han i stället för att jämföra resultaten för samtliga svenska elever i de senaste internationella kunskapsmätningarna Pisa och TIMSS med andra länders elever, väljer att endast jämföra resultaten för elever med minst en förälder som är född i Sverige.1

Läs mer Visa mindre