Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

En kunskapssyn för nepotism och korruption

Foto: Mostphotos
Av Magnus Henrekson | 19 april 2018
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet
  • Den framgång som Sverige nådde på 1960-talet var resultatet av en rad reformer som syftade till att öka klasscirkulationen i samhället och göra det möjligt för ambitiösa, begåvade och kompetenta individer att ta sig fram på egen hand.
  • Arbetarrörelsens devis “gör din plikt, kräv din rätt” var vägledande för den enskildes förhållande till staten. Med tiden kom dock rättvisa i allt högre grad att definieras som lika utfall oavsett insats.
  • Samma mekanism återfinns i den svenska skolan, där den postmoderna kunskapssynen kommit att dominera. När kunskap ses som något subjektivt blir det svårt att belöna kompetens och att upprätthålla ett meritokratiskt system.
  • Konsekvensen av en icke fungerande meritokrati på samhällsnivå är att ambitiösa och begåvade personer söker sig till sammanhang där meritokratin fortfarande existerar, som idrotts- eller dataspelsvärlden. I värsta fall framstår kriminalitet som ett alternativ.
  • I själva verket är kunskap, utbildning och transparenta meritokratiska mekanismer den enda effektiva metoden för att förhindra korruption, klientelism och nepotism.
Sveriges framgång under 1900-talet skapades av människor som gått i en skola byggd på en traditionell kunskapssyn. Dagens skola vilar tvärtom på postmoderna idéer om att det inte finns sann och viktig kunskap – vilket gör det svårt att belöna den som är ambitiös och begåvad. Men ett fungerande meritokratiskt belöningssystem är inte bara viktigt för individen, utan för hela samhället. Transparenta meritokratiska mekanismer är den enda effektiva metoden för att förhindra korruption, klientelism och nepotism, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

I äldre tider föddes man i regel in i ett yrke i det hårt reglerade näringslivet.

Läs mer Visa mindre