Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Är en gemensam flyktingpolitik önskvärd?

Foto: Roger Turesson / DN / TT
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet

/ Trots EU:s försök att få till stånd en gemensam flyktingpolitik avgörs den de facto nationellt.

/ Rikare länder och länder med en större offentlig sektor har en generösare flyktingpolitik.

/ De länder som har en hög beviljandegrad är de som tar emot flest asylsökande.

/ Det är stora variationer mellan medlemsländernas beviljandegrad och det är inte förvånande att försöken att införa en gemensam EU-politik har misslyckats och i stället bidragit till ökade spänningar.

/ Om EU via ett internt omfördelningssystem ökar flyktingmottagandet i de medlemsländer som i dag tar emot få flyktingar kan resultatet bli att fler söker sig till Europa.

 / EU:s medlemsländer skiljer sig åt i allt för hög grad – inkomst per capita, sysselsättningsmöjligheter, regeringens effektivitet, politisk historia, religion, sociala normer, utbildningsnivå och kultur – för att utgöra en stabil grund för en gemensam flyktingpolitik.

Skillnaderna är för stora mellan EU-länderna för att de ska kunna ha en gemensam flyktingpolitik – Sverige beviljade 192 gånger fler asylansökningar per tusen invånare än Portugal mellan 2006 och 2017. Att utjämna dessa klyftor skulle hota att slita isär unionen och rasera de historiska framgångar Europa uppnått med EU-projektet, varnar forskarna Magnus Henrekson, Tino Sanandaji och Özge Öner.

För mer än 15 år sedan noterade Folkpartiets Erik Ullenhag i en riksdagsdebatt att ”en bred majoritet i Sverige har sedan länge varit överens om att det behövs en gemensam europeisk flyktingpolitik på EU-nivå.”[1] Detta har förblivit den helt dominerande synen bland ledande svenska politiker. På senare tid har tonen skärpts; i en intervju i Dagens Nyheter den 14 april

Läs mer Visa mindre