Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Därför kan vi inte längre lita på Pisa

En trött högstadieelev sover med huvudet på bänken under en lektion. Foto: Jessica Gow / TT

Om vi tycker att skolan ska fungera väl för alla elever och inte bara för de etniskt svenska så är det dags att dämpa hurra-ropen för det senaste Pisa-testet. Sverige förbättrade resultaten på ett artificiellt sätt genom att en fjärdedel av eleverna antingen inte fick göra provet eller inte dök upp. En försiktig uppskattning tyder på att i verkligheten befinner sig en dryg tredjedel av 15-åringarna i Sverige på den lägsta nivån vad gäller läsfärdighet, skriver Magnus Henrekson och Johan Wennström i en analys för Kvartal.

Av Magnus Henrekson och Johan Wennström | 17 december 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
ProfilLästid 8 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Liksom många andra forskare har vi länge betraktat Sveriges resultat i OECD:s Pisa-undersökning och andra jämförande internationella kunskapsmätningar som i princip den enda trovärdiga informationen om hur det går för svensk skola. Sedan 1990-talet är betygssättningen decentraliserad till elevernas lärare och rektorer, och de nationella proven är på olika sätt möjliga att manipulera. Därför har vi inte dragit någon annan slutsats än att det svenska resultatfallet i Pisa sedan år 2000 har speglat en faktisk försämring av den svenska skolans kvalitet, vilket vi har skrivit om och sökt orsakerna till i flera böcker, forskningsartiklar och populärvetenskapliga essäer.

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.