Prova Kvartal Total! Första månaden gratis.
Totebag på köpet!
Ingen bindningstid.
Reklamfri lyssning och
unikt extramaterial
Prova Kvartal Total! Första månaden gratis.
Totebag på köpet!
Ingen bindningstid.
Reklamfri lyssning och
unikt extramaterial
Dan Korn är författare, rabbin och folklivsforskare samt medlem av Tankesmedjan Oikos förtroenderåd.
Goda beslut fick onda konsekvenser – det är kontentan av Hillary Clintons uppmärksammade uttalande om att Europa måste minska invandringen. Clinton visar därmed upp en syn på människan och samhället som går stick i stäv med den som länge dominerat inom den globala vänstern, skriver Dan Korn.
Mattias Karlsson ger i sitt famösa inlägg på Facebook en bild av Sveriges historia som inte bara är felaktig – den skiljer sig också totalt från den som odlades av äldre tiders nationalister. Traditionellt har nationalister betraktat Sverige som frihetens stamort på jorden, just för att landet aldrig varit ockuperat, skriver folklivsforskaren Dan Korn.
Det jordbruk som nu är i kris efter hettan och torkan är inte bara en stor del av Sveriges historiska identitet – det spelar också en betydande roll i liberal tradition, skriver författaren och folklivsforskaren Dan Korn.
Folklivsforskaren Dan Korn tror på nationalismen som en inkluderande kraft och menar att religionen fortfarande styr tänkandet i Sverige. Inte minst i klimatdebatten.
Det var många kända svenskar som en gång var medlemmar i Nysvenska rörelsen. När namnen avslöjades valde de flesta att lägga locket på och tiga. En enda gjorde tvärtom och offentliggjorde sin ursäkt. Det var Ingvar Kamprad, som gjorde mer positivt för Sverigebilden än hela kadrer med statsanställda kommunikatörer.
Inkluderande nationalism är en förutsättning för demokrati och mänskliga rättigheter och den etniska nationalismens motsats, skriver författaren Dan Korn, och tar folkdräkten som exempel.
Invandrare från muslimska länder bör bli klara över vilken kultur det är som bestämmer i Sverige, skriver Dan Korn.
Denna höst har vi gång på gång sett hur män som levt på att ta stolta ord om jämlikhet, feminism och allas lika värde i sina munnar avslöjats som trakassörer och våldtäktsmän. Detta borde stämma till eftertanke. Man kan ha vackra värderingar, men om de inte omsätts i praktik är de inte mycket värda, skriver folklivsforskaren Dan Korn.
Också Sverige präglades en gång av klankultur. Historien om hur klanernas makt försvann ger en ledtråd till hur de kan upplösas på andra håll i världen. Samtidigt syns tecken på klansamhällets återkomst i våra förorter i form av gängvåld, vendettor och moralpolis. För att stävja problemen måste rättsväsendet bevisa att det är att lita på.
Stormningen av den amerikanska kongressen och det fortsatta politiska dramat dominerar. Dessutom MSB-chefen Dan Eliassons avgång och hanteringen av gangsterrapparen Yasin.
Hamid Zafar har gjort en livsresa som det finns anledning att stötta och främja, skriver Dan Korn.
Reportern fick i uppdrag att göra ett program om normkritik. Han ville intervjua både förespråkare och kritiker. Men när han också ville ställa frågor till den egna företagsledningen om organisationens normkritiska normer tog det stopp. Nu har reportern fått lämna företaget. Dan Korn undrar om normkritiken har blivit en dogm.
Svenska museer säger sig vilja representera alla, ge plats för "allas berättelser". Men vem bestämmer vilka berättelser som angår vem? Tanken att lokal svensk kultur inte skulle vara intressant för människor med rötter i andra delar av världen bygger på en outtalad tro på just det man vill bekämpa – nämligen föreställningar om jord och blod.
Människans förmåga till empati är biologisk, men samtidigt kulturberoende. För att vi ska kunna bygga ett modernt samhälle måste denna empati vidgas till att omfatta fler än vad som är naturligt. Idén om mänskliga rättigheter är ingen självklarhet – den följer av en lång kulturell utveckling där individens frihet vuxit parallellt med respekten för andra.
När Erlander misstänktes skydda en mördare i regeringen och en homosexuell liga höll Sverige i ett järngrepp. Under 1950-talet greps Sverige av sensationella rykten om mord och rättsröta hela vägen upp i regeringen. Hur skulle man kunna återvinna förtroendet för rättsväsendet? Den egendomliga Kejneaffären berättar också om vår tid.