Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content

Jämlikhetens idéhistoria – bortom mantran och paroller

Foto: Börje Svensson / Mostphotos

Människans förmåga till empati är biologisk, men samtidigt kulturberoende. För att vi ska kunna bygga ett modernt samhälle måste denna empati vidgas till att omfatta många fler än vad som kan betraktas som naturligt. Idén om mänskliga rättigheter är ingen självklarhet – den är resultatet av en lång kulturell utveckling där individens oberoende och frihet vuxit parallellt med respekten för andras värde, skriver Dan Korn.

Av Dan Korn | 8 februari 2017
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 18 min Skärmläsarvänlig
I korthet
  • Tankar om jämlikhet och mänskliga rättigheter fick fäste i Europa under det sena 1700-talet. En stark kraft bakom denna utveckling var den brittiske filosofen John Locke (1632-1704), vars idéer även inspirerat USA:s konstitution.
  • Lockes argument om jämlikhet inspirerades i sin tur av Bibelns skapelseberättelse, men idéerna är principiellt oberoende av gudstro. Liknande tankar har utvecklats i både religiösa och sekulära sammanhang genom historien.
  • Människans förmåga till empati har biologisk grund. Hur långt denna inlevelse sträcker sig beror däremot i hög grad på den omgivande kulturen.
  • Utvecklingen av empati i ett samhälle hänger samman med en frihetlig syn på individen. Under många århundraden hade individens självständighet gradvis stärkts i Europa. Mot slutet av 1700-talet kulminerar denna utveckling, vilket avspeglas i såväl konst och skönlitteratur som politiska reformer vid denna tid. Samtidigt rör sig samhället i riktning mot allt större jämlikhet.
Uttrycket ”alla människors lika värde” har i vår tid blivit ett mantra som används för att i namn av mångfald skapa enfald och i namn av frihet skapa förtryck. Exemplen ser vi dagligen, som förslaget att villkora presstöd endast till tidningar som uppfyller kraven för ”allas lika värde” och Unicefs diskriminering av barn för en sångkör på grund av hudfärg, med motiveringen att de ville ha ett representativt urval av barn, eftersom de tror på ”allas lika värde”. Orden har mist sin betydelse och förvandlats till en formel som kan användas i rakt motsatt syfte till det de en gång avsåg.

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.