Totebag på köpet!
Ingen bindningstid.
Reklamfri lyssning och
unikt extramaterial
Jakob Heidbrink är docent i civilrätt vid Göteborgs universitet och specialiserad i järnvägsregleringsrätt.
Det kan finnas problem med att kriminalisera gängmedlemskap.
Hur ser motsättningen mellan rättighetsfrågor och demokrati ut?
Rättspositivismen har fått oförtjänt dåligt rykte, särskilt inom svensk borgerlighet, och förtjänar ett försvar från samma håll. Det skriver Jakob Heidbrink docent i juridik.
261 tjänstemän på UD skriver i ett upprop att de oroas över att nästa regering kan urholka "värdegrunden" i Regeringskansliets arbete. I brevet ställer man tjänstemäns "lojalitetsplikt" mot "grundlagens bestämmelser om människors lika värde." Det blottar ett odemokratiskt sinnelag, skriver Jakob Heidbrink.
Att Migrationsverket agerar för en mer liberal migration än vad lagen ger stöd för, är ett utslag av antidemokratisk aktivism från enskilda tjänstemän. Därmed reses samma frågor i Sverige som i USA, där tjänstemän inom Trumps egen förvaltning medgett att de obstruerar presidentens politik, skriver Jakob Heidbrink, docent i juridik.
”Gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”, skrev Lagrådet i ett uppmärksammat utlåtande i somras. Men vad är Lagrådet, och vad innebär dess kritik när vi gör bokslut efter den gångna mandatperioden? Jakob Heidbrink, docent i juridik, guidar Kvartals läsare. Läs mer här.
Kan generalsekreteraren i Advokatsamfundet ta så tydlig ställning i kontroversiella politiska frågor som Anne Ramberg har gjort under sin ämbetstid? Här finns inget facit, utan två möjliga tolkningar, skriver Jakob Heidbrink.
Förvaltningsrätten i Malmö har underkänt den så kallade gymnasieamnestin, som ger 9 000 unga utan asylskäl rätt att stanna i Sverige. Det är unikt att den svenska juridiken på så vis tar strid med politiken om en lag. Det är en sensation, med potentiellt stora konstitutionella implikationer, menar Jakob Heidbrink, docent i civilrätt.
De många skandalerna inom myndigheter och verk som mött oss är inte enskilda händelser. De är delar av en allmän förvaltningskris, varnar Jakob Heidbrink. Han spårar krisens rötter till alltför ytliga normer för myndighetsutövning, normer komna ur förenklade ekonomiska och statsvetenskapliga resonemang.
Jag brukar skämta att jag bara kan byråkratsvenska. Som jurist har jag ett yrke som premierar kunskap i den byråkratiska idiolekten, och det innebär att man inte behöver tillhöra urberget för att vara som andra. Även för infödda svenskar är kanslisvenskan förvärvad, och därmed smälter också jag in, skriver Jakob Heidbrink, docent i juridik.
År 2020 börjar med att Barnkonventionen blir svensk lag. Jakob Heidbrink menar att det har börjat gå inflation i vagt formulerade rättigheter.
Det svenska järnvägsresandet ökar och infrastrukturen är otillräcklig. Detta problem löses inte genom något återförstatligande av hela järnvägsmarknaden. Snarare måste Sverige bestämma sig för vad järnvägen får kosta – och garantera att den verkligen får de pengar som är nödvändiga. Problemen sitter nämligen i spåren.