- Sommarens skandal i Transportstyrelsen är inte ett isolerat fenomen. Senare skapar exempelvis Rikspolisstyrelsen svarta rubriker
- De som väljer att förklara händelserna med externa orsaker, som politiskt tryck för att förbilliga med outsourcing har fel; misstagen stammar i mycket från felaktiga föreställningar om hur offentliga tjänstemän ska handla
- Både dagens ekonomiskt grundade resonemang kring myndighetsstyrning och de mer statsvetenskapligt betonade sätter förvaltningseffektivitet i centrum, men förbigår att det målet kan komma i konflikt med andra, lika viktiga
- Det väsentliga är slutligen att det som sker i myndigheter, verk och styrelser präglas av laglydnad. Utan den kommer demokratiska grundvärden som rättssäkerhet och ansvarsutkrävande i fara
De många skandalerna inom myndigheter och verk som mött oss är inte enskilda händelser. De är delar av en allmän förvaltningskris, varnar Jakob Heidbrink. Han spårar krisens rötter till alltför ytliga normer för myndighetsutövning, normer komna ur förenklade ekonomiska och statsvetenskapliga resonemang.
Det låg där när jag kom till universitetet. Ett fem sidor långt anonymt brev från en person som uppger sig vara handläggare på en statlig myndighet. Anonymt, ty avsändaren fruktade för sitt jobb om det skulle komma ut att han eller hon var författaren. I punkt efter punkt skildrade brevet en vardag där följsamhet och snabba beslut premieras, medan grundliga utredningar av fakta och omständigheter resulterar i uteblivna lönepåslag och bottenplaceringar i den interna tävlan i att avverka ärendebalanser, bottenplaceringar som noterades i interninformationens regelbundna resultatlistor.