Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Därför har moralen ingen plats i domstolen

Ritning över ett brittiskt slavskepp. Foto: United States Library of Congress

Moralen har ingen plats i domstolarna – det är i alla fall den så kallade “rättspositivismens” svar på frågan om etikens förhållande till lagen. Men rättspositivismen har fått oförtjänt dåligt rykte, särskilt inom svensk borgerlighet, och förtjänar ett försvar från samma håll. Det skriver Jakob Heidbrink, docent i juridik.

Av Jakob Heidbrink | 5 mars 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd KvartalLästid 11 minSkärmläsarvänlig
I korthet

/ Inom svensk borgerlighet har rättspositivismen kritiserats och beskyllts bland annat för att bära upp den socialdemokratiska hegemonin.

/ Rättspositivism är en idé som i grunden går ut på att exempelvis domare i sina beslut inte får ta hänsyn till annat än sådana regler som fått uttryck i vissa skrivna texter. 

/ Naturrätten är det tydligaste alternativet till rättspositivismen. Naturrätten föreställer sig att rätt och fel existerar oberoende av lagstiftning. Med andra ord gör naturrätten, till skillnad från rättspositivismen, ingen skillnad mellan moral och juridik.

/ Naturrätten stöter fort på problem i praktiken: Eftersom synen förnuft och moral skiljer sig mellan individer, skulle ett juridiskt system baserat på naturrätten sakna kontroll över att juridiska beslutsfattare upprätthåller verkligt förnuft och moral. 

/ Rättspositivismen utgör i motsats till detta ett försök att ställa juridiken på en fastare bas, och att göra den användbar i ett socialt och geografiskt mobilt samhälle. Det som krävs är att moral och juridik skiljs åt. Då kan medborgare vara oeniga i moraliska frågor, men ändå uppnå enighet i juridiska frågor.

/ Det kan vara motiverat att kritisera regleringslagstiftning eller motsätta sig myndighets- och domstolsaktivism. Däremot kan dessa fenomen inte beskrivas som konsekvenser av rättspositivismen.

Lagen är inte bara blind – den har inte heller något med moral att göra. Det är i alla fall den så kallade ”rättspositivismens” svar på frågan om lagens uppkomst och förhållande till moralen. Det hela kan låta obskyrt och tekniskt, men faktum är att det finns en spridd föreställning inom borgerligheten att denna juridiska idé har varit avgörande för att bära upp den socialdemokratiska hegemonin. Bland svenska liberaler och konservativa har rättspositivism blivit något av ett skällsord: amoralisk och inneboende socialdemokratisk.

Själv är jag både borgerlig och rättspositivist, och anser att denna utskällda idé om juridikens förhållande till moralen förtjänar ett försvar.

Rättsstatens siamesiska tvilling

Rättspositivism betyder, mycket

Läs mer Visa mindre