Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Barnkonventionen kortsluter demokratin

Greta Thunberg talar i FN:s generalförsamling och lämnar in en anmälan till FN:s barnrättskommitté avseende brott mot barnkonventionen. Foto: Pontus Lundahl / TT
Av Jakob Heidbrink | 15 december 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
ProfilLästid 14 min Skärmläsarvänlig
I korthet
År 2020 börjar med att Barnkonventionen blir svensk lag. Jakob Heidbrink menar att det har börjat gå inflation i vagt formulerade rättigheter. Han fruktar att den kommer att bli ett politiskt tillhygge som kortsluter demokratin. När vi tycker olika inom politiken bör vi diskutera saken och sedan rösta om den. Vi bör inte gå till domstol och låta en grupp anonyma domare avgöra saken, menar han.

Den 13 juni 2018 röstade riksdagens majoritet för att barnkonventionen skulle bli svensk lag. Lagen träder i kraft den 1 januari 2020. Därmed är en mångårig debatt avslutad. Frågan är dock om man kan vänta sig att något förändras när konventionen alltså från nästa år har status som svensk lag i stället för att ”bara” ha status som internationell konvention.

Det är förstås en omöjlig fråga att svara på: vem kan sia om framtiden? Men man kan göra en rimlig bedömning. För att kunna göra den bedömningen måste man dock ha lite bakgrundskunskap i och om juridik. Mitt ena ärende här är att ge denna bakgrundskunskap på ett neutralt sätt. Jag tror att de flesta av mina juridiska kollegor håller med mig om att de faktorer jag

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.