- Den så kallade gymnasieamnestin för ensamkommande kritiserades tidigare kraftigt av Lagrådet, som dock inte kan lägga in veto mot en lag. I sin dom den 6 juli konstaterar nu Förvaltningsrätten i Malmö att lagen har tillkommit på ett sådant sätt att den strider mot grundlagen, och att bestämmelsen inte får tillämpas.
- I fråga om maktförhållandet mellan politik och juridik har tyngdpunkten i Sverige traditionellt legat hos politiken, även om en förskjutning har skett mot juridiken på senare år. Denna idétradition skiljer Sverige från länder som USA och Tyskland, där tungvikten legat närmare idén om att majoriteten ska underordna sig juridiska spelregler.
- Mot denna bakgrund är den svenska domarkårens kultur att respektera lagstiftarens beslut grundmurad. Det är mycket sällsynt i Sverige att jurister beslutar att en bestämmelse inte kan tillämpas.
- Den så kallade gymnasieamnestin har potential att utlösa en konstitutionell konflikt, som rör maktförhållandet mellan lagstiftare och domstolar.
Förvaltningsrätten i Malmö underkände i fredags den så kallade gymnasieamnestin, som ger 9 000 personer utan asylskäl rätt att stanna i landet. Lagrådet har tidigare slagit fast att samma lag utarbetats på ett undermåligt sätt. Det innebär att den svenska juridiken på ett förmodligen aldrig tidigare skådat sätt har tagit strid med politiken om en lag. Det är en sensation, med potentiellt stora konstitutionella implikationer, skriver Jakob Heidbrink, docent i civilrätt.
En skakning på nedre däck, och ännu vet ingen hur svårt skadat skeppet är.
Så kan man beskriva Förvaltningsrätten i Malmös dom i mål UM 14195-17, som kungjordes den 6 juli 2018. [1] En utlänning åberopade i ett mål om uppehållstillstånd den nya så kallade ”gymnasielagen” [2]. Enligt bestämmelsen, som trädde i kraft vid månadsskiftet, ska en utlänning som