Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Replik |

Replik: Politisk korrekthet påverkar anmälan om könsstympning

Syftet med min text, skriver Magnus Dunder Forslin, är att uppmärksamma den allmänt tilltagande ängslighet som identitetsorienterad politisk korrekthet kan främja, och […] att inte låta dessa strömningar påverka vårdens benägenhet att rapportera. Foto: Anders Good/TT.

SLUTREPLIK. Magnus Dunder Forslin skriver att vårdpersonalens rädsla att stigmatisera och/eller bli klassad som rasist tycks tillta, bland annat i samband med misstänkt könsstympning. Han svarar här på en replik av Sara Johnsdotter och Lotta Wendel, som i sin tur replikerat på texten Vården vågar inte rapportera om kvinnlig könsstympning.

Av Magnus Dunder Forslin | 30 december 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Stöd KvartalLästid 5 min
I korthet
I repliken kritiseras påståendet om stora mörkertal och att empiri saknas för uppgiften. Det är helt korrekt. Just underskott på verifierbara data utgör själva definitionen av ”mörkertal”. Kvantifieringen var snarare en aritmetisk övning, a priori: Det tycks föreligga en ansenlig diskrepans mellan antalet invandrare med bakgrund i länder där traditionen praktiseras och de mer blygsamma siffror om könsstympning som faktiskt är dokumenterade. (Ett omdöme Johnsdotter åtminstone tidigare instämt i då hon beskrivit belagd prevalens som ”surprisingly
small”).¹

Socialstyrelsens rapporter

Socialstyrelsens rapporter kan ge oss en viss vägledning för att förstå anomalin: ”Vårdpersonalen uppgav att kvinnlig könsstympning sällan redovisas i patientjournaler, vilket ansågs vara ett problem som försämrade vårdrutinerna.” 2, eller ”[s]tudier och erfarenhet från praktiken visar på brister när det gäller dokumentation av kvinnlig könsstympning i patientjournaler. Det kan därför finnas en underrapportering i patientregistret.” 3

Läs mer Visa mindre