Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Vården vågar inte rapportera om kvinnlig könsstympning

Foto: Carina Johansen/TT

Denna artikel var ursprungligen avsedd för septembernumret av barnsjuksköterskornas tidning Barnbladet men stoppades av tidningens ansvarige utgivare eftersom den innehåller ord som islamism och feminism, säger Barnbladets tidigare redaktör Magnus Dunder Forslin.  Han sade upp sitt kontrakt med Barnbladet efter att artikeln stoppades. ”Vård är vård, därmed inte politik eller partipolitik”, kommenterar Barnbladets ansvarige utgivare Beatrice Olsson Duse för Kvartal, som har valt att publicera texten.

Tusentals könsstympade kvinnor har sökt vård i Sverige de senaste åren, och tiotusentals beräknas vara i riskzonen för att bli eller har blivit utsatta för ingreppet. En bidragande orsak till de stora mörkertalen kan vara att vårdpersonal helt enkelt inte vågar rapportera, av rädsla för att bli anklagade för rasism.

 

Av Magnus Dunder Forslin | 17 december 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på textenStöd KvartalLästid 19 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Varje timme läggs 300 flickor under skalpellen, rakbladet eller en slipad rostig kapsyl. Dygnet runt. Världen över.1 Mer än 200 miljoner kvinnor i 30 länder lever idag med de fysiska och psykiska ärren av att ha utsatts för kvinnlig könsstympning, FGM/C (female genital mutilation and cut). En siffra som trots omfattande motinsatser ser ut att stiga. Inte minst som en konsekvens av befolkningsökning i länder där man har särskilt svårt att skiljas från sedvänjan, liksom av det faktum att konservativ islamism tilltar. En aktuell bidragande faktor är de störningar som på grund av covid-19 drabbat olika upplysningsprogram. Uppskattningsvis kommer flera miljoner kvinnor att könsstympas som en direkt konsekvens av uteblivna informationsinsatser.2

I samband med att världens ledare klubbade igenom de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 för fem år sedan beslutade de också att få bort sedvänjan med kvinnlig könsstympning till detta symboliska årtal.3 Men det varierar betydligt hur olika nationer väljer att hantera frågan. Spannet är fortfarande stort mellan länder med en tydlig lagstiftning som uttryckligen förbjuder sedvänjan, och länder där den inte alls är kriminaliserad. Andra nationer menar att könsstympning indirekt är förbjudet, då praktiken omfattas av mer allmän lagstiftning om fysiskt våld. 

Sverige – föregångsland med lag mot könsstympning

Läs mer Visa mindre