Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

När vården hotas av renlärighet

Njurtransplantation i Chicago 2019. FOTO: TNS /TT

Det påstås nu att den amerikanska sjukvården är präglad av strukturell rasism. Men hur kommer icke-vita människors vård att påverkas när 30 års klinisk forskning om medicinska skillnader riskerar att utraderas på ideologisk grund? Rasbaserad medicin har varit ett progressivt och egalitärt projekt i USA, men nu avfärdas det som en rasistisk komplott, skriver läkaren Erik W. Larsson. Han är verksam både i Sverige och USA.

Av Erik W. Larsson | 4 december 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd KvartalLästid 9 min
I korthet

I USA har man länge noterat patienternas ras på läkarmottagningar, men tanke på att det finns genetiska olikheter, som ibland kräver olika behandling.

Numera har man slutat med detta.

Är detta bra eller dåligt för patienterna?

Bland de första saker jag fick lära mig som läkare i USA var att alltid dokumentera patienternas ras i journalen. Mina kliniska handledare angav två skäl för detta. För det första visste man att svarta och vita skiljer sig åt, såväl vad gäller sociala aspekter som riskprofil för diverse sjukdomar. För det andra användes journalerna för forskning, som icke sällan hade som mål att få bukt med sociala och rasbaserade orättvisor inom sjukvården.

Vi läkare instruerades nu att absolut inte ange patienternas ras i journalerna.

För ett par år sedan kom sjukhusledningen dock med nya direktiv. Vi läkare instruerades nu att absolut inte ange patienternas ras i journalerna. Ledningen hade plötsligt insett att detta förfarande riskerade att “befästa rasistiska stereotyper” och resultera i “undermålig vård för icke-vita patienter”. Alla i personalen rättade sig plikttroget in i ledet, och avstod därefter från att dokumentera någons ras.

Läs mer Visa mindre