Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Nytt från redaktionen

Därför skriver Kvartal om andra sätt att se på självmord

Ola Wong.

Svenska journalister uppmanas att anpassa sin rapportering om självmord efter riktlinjer för folkhälsa. Men är det självklart mediernas uppgift?

Av Ola Wong | 18 november 2022
Ola Wong är Kvartals kulturredaktör, Kina-kännare och författare.
ProfilLästid 5 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Att journalister inte medvetet bör sprida felaktigheter är något de flesta kan hålla med om. Men det kan bli ett problem när medierna även åtar sig rollen att inte säga saker eftersom delar av publiken inte anses tåla det, då kan det krocka med ett annat ideal: konsekvensneutralitet. Rapportering om självmord riskerar att falla i en sådan kategori.

Från intresseorganisationer och andra aktörer framförs ofta hur och vad medierna bör säga och inte säga om självmord. Karolinska institutet har tagit fram detaljerade riktlinjer för hur medierna bör bidra till att förebygga självmord. Medierna uppmanas där att inte ens använda ordet självmord i rubrik. De ska inte heller beskriva självmordsmetod, avskedsbrev, inlägg på sociala medier från den avlidne eller detaljer om platsen för självmordshandlingen. Däremot ska rapporteringen innehålla skildringar om hur man kan hantera stress eller självmordstankar. Motiveringen till självcensuren är högst begriplig: cirka 1 500 människor tar livet av sig varje år i Sverige. KI hänvisar till flera forskningsstudier som visar att medierapportering kan leda till en ökning av självmord. Det är den så kallade ”Werther-effekten”, efter Goethes roman Den unge Werthers lidanden från 1774, där huvudpersonen tar sitt liv på grund av obesvarad kärlek. Boken förbjöds i flera europeiska städer av rädsla för att den skulle leda till självmord bland unga. Men där närmar vi oss också problematiken.

Läs mer Visa mindre