Så tänker Kina bli en vinnare i en varmare värld

Kina förbereder sig för kris

I länder som Sverige rapporterar medierna ofta om värsta möjliga scenarier för klimatet. De kritiseras också för att sprida undergångsstämning. Kinas partikontrollerade medier undviker rapportering som kan skapa oro. Deras uppgift är att sprida ”positiv energi” i samhället. Men Kommunistpartiet förnekar inte problemet och ifrågasätter inte heller forskningen.

Kinas nationella strategi för klimatanpassning räknar med att uppvärmningen av klimatsystemen kommer att fortsätta till mitten av århundradet och kanske ännu längre och att ”de negativa effekterna och riskerna från klimatförändringar kommer att intensifieras”.

Omfattningen av insatserna tyder på att Peking räknar med dystra scenarier. De flesta projekten för vatteninfrastruktur är endast rationella om man räknar med 2–4 grader varmare klimat. ”Från vattenavledning till dammreservoarer så bygger de för att kunna klara extrema nivåer av översvämningar och torka”, säger Scott Moore, som forskar om Kinas miljö- och teknikpolitik till The Wire China. I Väst har däremot klimatanpassning inte stått högt på agendan bland aktivister, eftersom det finns en risk att det blir en ursäkt för att inte minska utsläppen.

Kommunistpartiet bygger natur

Kina anses vara ett av de stora länder som är mest utsatt för klimatförändringar. Norra Kinas redan allvarliga vattenbrist kommer att förvärras på grund av smältande glaciärer och mer oberäknelig nederbörd. Det är en anledning till den sydnordliga vattenavledningen, det största vatteninfrastrukturprojektet i mänsklighetens historia. Den industrialiserade östkusten med det rika och bördiga Yangzi- och Pärflodsdeltat och megastäder som Shanghai och Tianjin hotas av stigande hav och stormfloder.

I Väst handlar miljöfrågan ofta om att bevara natur, men det ingenjörsdrivna Kommunistpartiet fokuserar i stället på att bygga natur.

För att bekämpa ökenutbredning har Peking världens största program för trädplantering. Xi lovade i maj att 70 miljarder träd ska planteras innan årtiondets slut. Nya havsvallar byggs samtidigt som myndigheterna höjer och stärker tusentals kilometer med befintliga barriärer mot havet.

Xi Jinping driver projektet att ”svampifiera” städerna. Stora mängder vatten ska kunna avledas till nyanlagda grönområden. Regnvattnet återanvänds. Städernas ytor anpassas för att släppa igenom och avleda nederbörd. Myndigheter återställer våtmarker och planterar bälten med mangroveskog för att skydda mot tyfoner och översvämningar.

Ett varmare klimat erbjuder geopolitiska möjligheter som Peking var tidigt med att få upp ögonen för.

Även om den globala tillgången på mat påverkas av klimatrelaterade chocker ska Peking kunna garantera kinesernas matsäkerhet. Landet bygger upp en strategisk spannmålsreserv som är större än resten av världens samlade. Kinesiska forskare har fått i uppdrag att satsa på genombrott inom jordbruk och bioteknik. Xi Jinping har pekat ut genmodifierade grödor och protein från laboratorieodlat biokött som framtidsområden.

En anledning till att partiet satsar så mycket på klimatanpassning är att det betraktas som en säkerhetsfråga, något som partiet kallar ”ekologisk säkerhet”. Professor Zhang Haibin, som forskar om klimatpolitik vid Pekings universitet, har visat hur klimatförändringar kan skapa oro i samhället och hota den kinesiska ledningens legitimitet.

Men ett varmare klimat erbjuder också geopolitiska möjligheter som Peking var tidigt med att få upp ögonen för. Det smältande Arktis innebär att Nordostpassagen, med rika fiske- och naturtillgångar, öppnas för exploatering. Peking erbjuder teknisk hjälp och väderdata till samarbetsländer i Afrika och längs Sidenvägsinitiativet (BRI).

Kinas två klimatmål

Xi Jinpings stora tal till partikongressen i oktober utmärktes av dystra och fientliga signaler mot omvärlden. Men klimatet tillhörde en av få punkter som kan tolkas i ljusare färger. Kina har som mål att landets utsläpp av koldioxid ska nå sin maxnivå före 2030 och uppnå nettonoll till 2060. Xi sade att landet kommer att behöva genomgå en systematisk och grundläggande socioekonomisk omvandling för att uppnå målen. Partiet tänker uppmuntra folket till en miljövänligare livsstil. Det är en tydlig skillnad mot den attityd som Kinas ledning hade tidigare, då klimatet ansågs vara västerlänningarnas ansvar.

Även om Kommunistpartiet har svart bälte i greenwashing, floskler för att få projekt att framstå som miljövänliga, så kommer Peking att satsa på att uppnå klimatmålen. Frågan är dock när Kina toppar utsläppen före 2030 och i vilken takt dessa sedan minskar. Peking har börjat komma med motstridiga budskap om kol, som stod för hela 56 procent av energimixen 2021. Förra årets elbrist och sommarens rekordvärme har lett till oro för landets energisäkerhet. Vattenkraftverken fick problem när floder torkade. Under året har nya kolprojekt fått klartecken. Där man tidigare har sagt att partiet tänker minska kolkonsumtionen från 2026 säger Xi nu att landet kommer att ”bygga det nya innan vi gör oss av med det gamla”.

Analytiker räknar därför med att kol kommer att fortsätta vara Kinas enskilt viktigaste energikälla under de kommande fem åren. I avvaktan på att ny teknik förändrar spelplanen, kommer kol att vara viktigt för baskraften.

Det stora hindret för partiets ambitioner är i vanlig ordning partiet självt.

Klimatpolitik är industripolitik och Peking ser hur framtidens jobb och tillväxt finns i branscher som elfordon och fossilfri energi, där landet redan dominerar. Bara i år väntas landet installera lika mycket sol- och vindenergi som hela USA:s befintliga kapacitet för de två kraftslagen. Kina har störst produktion av elfordon, batterier, vattenkraft, ny kärnkraft, elnät, och så vidare.

Det stora hindret för partiets ambitioner är i vanlig ordning partiet självt. Varje gång ekonomin stöter på problem brukar partiet stimulera smutsig tung industri: stål, cement och byggsektorn. Det ökar utsläppen.

Den försämrade relationen till USA har påverkat det internationella samarbetet negativt. I augusti drog sig Kina ut ur klimatsamtalen med USA som en protest mot att talmannen i representanthuset Nancy Pelosi besökt Taiwan. Det sågs som ett dåligt tecken för klimatkonferensen COP27 som börjar i helgen i Egypten.

Den alltmer centraliserade och toppstyrda politiken gör dessutom styrningen ryckig, resursslösande och tondöv. När myndigheterna 2021 upptäckte att bara 10 av 30 regioner hade uppnått sina energieffektiviseringsmål uppfyllde lokala tjänstemän sina kvoter genom att stänga av strömmen till företag och bostäder, ofta med bara några timmars varsel. Fabriker tvingades installera smutsiga dieselaggregat för att kunna fortsätta produktionen. Det tilltaget skakade om utländska företags tilltro till myndigheternas förutsägbarhet i Kina, skriver Europeiska handelskammaren i Kina. Organisationen räknar ändå med ”enorma” möjligheter för samarbete vad gäller klimatet. Enligt Världsbanken kommer Kina att behöva investera motsvarande 14 000 miljarder dollar i energi- och transportsektorn för att nå nettonoll till 2060.

Om Xi ska lyckas med målet att förändra kinesernas livsstil i en mer hållbar riktning, kommer partiet att behöva kommunicera de risker man ser för samhället. Vi kan vänta oss att det sker droppvis. Statsmedier har redan börjat förbereda folket på att sommarens förödande långa värmebölja kommer att bli ”det nya normala” i framtiden, som Chen Lijuan, en expert vid Kinas nationella klimatcenter sade under en presskonferens.

Problemet för partiet är att besattheten av säkerhet gör att det inte kan tillåta genuint engagemang, eller kritiska frågor om regimens utvecklingsmodell. En kinesisk Greta Thunberg skulle inte få sitta många sekunder utanför Kommunistpartiets högkvarter innan hon blev gripen.