Replik: Politisk korrekthet påverkar anmälan om könsstympning

Ytterligare en möjlig pusselbit hittar vi antologin ”Perspektiv på barnkonventionen. Forskning, teori och praktik” [2019]:

”I en nationell enkät om könsstympning beskrev yrkesverksamma från skolans elevhälsa, socialtjänsten, polisen och hälso- och sjukvården hur de många gånger undvek att anmäla misstankar om kvinnlig könsstympning på grund av oro för att stigmatisera minoriteter, rädsla samt oro för att bli sedda som rasister…”⁴

Framgångsrik assimilering?

Som nämnts ovan är Johnsdotter av annan uppfattning. Och hon menar att antalet bekräftade fall av könsstympning är korrekt. Rationalen som anges skulle alltså vara framgångsrik assimilering till det västerländska normsystemet, varför sedvänjan nu är på väg att fasas ut, om detta inte redan skett.^5,6

Hon beskriver olika strategier som utvecklats för att undgå upptäckt …

Johnsdotter och Wendel skriver i sin replik: ”Det finns inga studier som stödjer uppfattningen att traditionen upprätthålls i hemlighet”. I en brittisk doktorsavhandling från 2017 som vilar på intervjuer med kvinnor som könsstympats, framhåller Charlotte Proudman att samhällets allt hårdare tryck mot könsstympning drivit verksamheten under jorden. Hon beskriver olika strategier som utvecklats för att undgå upptäckt: ingrepp görs på allt yngre flickor, man övergår till könsstympning som är svårare att upptäcka, etcetera.⁷

I forskningsartikeln ”Belief Systems Enforcing Female Genital Mutilation in Europe” publicerad i International Journal of Human Rights in Healthcare skriver författarna: ”This paper […] suggests that beliefs around FGM have remained socially significant among migrants despite their exposure to European… The paper further underscores the role of migrants’ European context as well as the home country in strengthening beliefs that perpetuate FGM in the EU ” [mina betoningar] .⁸

Identitetsorienterat politiskt korrekt

”Race anxiety” är en term som används inom vetenskapen för att beskriva vårdpersonalens rädsla att stigmatisera och/eller bli klassad som rasist i bland annat dessa sammanhang. Ett fenomen som tycks tillta och vara förknippat med postmoderniseringen av vården (se Erik W. Larsson i Kvartal)

Detta var min artikels egentliga ärende. Texten var författad i syfte att uppmärksamma den allmänt tilltagande ängslighet som den identitetsorienterade politiska korrektheten kan främja, och de bekymmersamma normativ som den akademiskt sanktionerade, sanningsrelativistiska kritiska teorin inom vårdvetenskaperna befordrar, och inte låta dessa strömningar påverka vårdens benägenhet att rapportera.

I övrigt ger jag mitt oreserverade stöd till uppfattningen att ogrundad alarmism ska förkastas som kontraproduktiv.

Jag är inte sakkunnig. Det är Sara Johnsdotter. Intuitivt ter sig den i repliken skissade spektrum-modellen tilltalande, men det är lätt att få intrycket av att det i realiteten är ett binärt perspektiv som ges företräde.⁹ I övrigt ger jag mitt oreserverade stöd till uppfattningen att ogrundad alarmism ska förkastas som kontraproduktiv. Dock kan det vara på sin plats att erinra om UNICEF:s prognos om könsstympning i världen: ”If trends continue, the number of girls and women undergoing FGM/C will rise significantly over the next 15 years”¹⁰.