Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
Tankar
Federico Moreno
Reporter
•
11 Tim
Det finns en återkommande journalistik om chartersvenskar som ofta möts av hån. Typ: världen står i brand, men på bilden står en Lennart och ser sur ut för att hotellet är smutsigt och poolen är mer bajs än nice – bokstavligen. Även om turistsvenskarna nu befinner sig nästan mitt i världsbranden, handlar hånreflexen nog om vad Dubai står för: ett turistmål för influerare och bedragare som sprider bilder av lyx medan gästarbetare lever under slavliknande förhållanden. Pyramidspel, gängledare och ryska oligarker som har hittat en fristad för smutsiga pengar. Om någon svensk skadas kommer det knappast mötas av den typ av hån vi nu ser mot de som vill fly emiratet. Men vi ska inte glömma att även Johan Floderus fick en rejäl skopa hån. När han kom tillbaka till Sverige från Iran möttes han av kritik för att han inte hade följt svenska utrikesdepartementets reseavrådan. Och då pratar vi om en man som satt 790 dagar i fångenskap – varav över 250 dagar i isoleringscell!
Göran Fröjdh
Reporter
•
11 Tim
Den här ryggmärgsmässiga mediala reflexen att håna svenskar som råkat illa ut på semestern började väl egentligen med flygskammen, som klimatvänstern så framgångsrikt etablerade för 10-15 år sedan. Alltså att det inte bara är djupt omoraliskt utan ett hot mot planeten att överhuvud taget välja andra färdmedel än tåg eller möjligtvis lådcykel för att åka på semester. Det narrativet har nu muterat till den punkt där det blivit normaliserat att gotta sig i strandade flygresenärers olycka. Har svårt att föreställa mig att det här skulle kunna utspela sig i något annat land faktiskt.
Tankar
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
9 Tim
För några månader sedan kom Riksrevisionen med förödande kritik gällande Skolverkets arbetssätt. Just de brister som Skolverket fick allvarlig kritik för i Riksrevisionens granskning, har myndigheten nu med imponerande exakthet lyckats repetera i processen med de nya styrdokumenten. Jag tror att en del av problemet är att det bland tjänstemännen finns en slagsida i synsätt på skolan kunskapssynen och lärarrollen, men det är inte BARA det som gör att arbetet går dåligt. Det är också den allmänna kompetensen som brister, liksom viljan att förändra sig. Hur kan man annars förstå det faktum att samma person som tidigare bossat över de digitala nationella proven, (ett annat katastrof-projekt som kostade skattebetalarna svindlande summor och orsakade lärarna stort lidande) nu är satt att vara chef över avdelningen för styrdokumentsutveckling? De svar som Skolverket hittills givit på kritiken mot kursplanearbetet indikerar inte heller att man förstår hur fel myndigheten hamnat. Igen.
Ola Wong
Redaktör
•
12 Tim
En mandatperiod är kort, men byråkratin kan vara för evigt. Om grundbyråkratin i Skolverket är problemet, som Wyndhamn menar, så bör den underförstått bytas ut. Då dyker ju frågan upp vad som händer med skolreformen under tiden? Någon måste ju genomdriva den i skolväsendet. Och kommer SKR sätta sig på tvären, som Vi lärares chefredaktör frågar i det senaste numret. Vad tänker ni? Vilka andra exempel kan ni komma på om myndigheter som tagit sig egen agens över politiken?
Tankar
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
Igår 19:11
Även om det är en stor inskränkning i yttrandefriheten så är detta nog det enda rimliga. Frågan är vad man borde göra i andra änden för att ge barn mer frihet och mer meningsfull fritid? Som samhälle måste vi nog ha en hög toleransnivå för barn och ungdomar som kan vara störiga. Det är bättre att de klottrar och kastar smällare än att de sitter på TikTok, typ. Vi bör prata om var den gränsen ska gå
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
11 Tim
När jag träffar människor utomlands brukar jag presentera mig med det svenska uttalet av Jenny. Det är ju så jag heter. I regel slutar det dock ändå med att folk inte riktigt fattar, vara jag förtydligar med ”Djenny” och känner mig dryg som inte bara sa så från början. Men jag heter ju inte så. När ni är utomlands, brukar ni presentera er med ert namn så som det faktiskt uttalas eller lägger ni er till med nån slags internationell eller landsberoende förenkling?
Christer El-Mochantaf
Nyhetschef
•
Igår 14:38
Underbar text av Staffan – rolig, upplysande och träffande. Men precis som Hanif Bali påpekar här intill, lyckas inte korrespondenterna uttala ”rätt” ens när de försöker. Bahrain uttalas på arabiska med ett subtilt, betonat H – inga gutturala kräkljud någonstans... Kanske säger det något om något också.
Hanif Bali
Debattör och poddare
•
Igår 13:39
Dopping är snett på bollen, men gör fortfarande mål. Finns nämligen inga Kh-ljud i det ursprungliga arabiska uttalet. Inte heller i namn som Ahmed eller Mehmet osv som svenskar älskar att slänga in Kh-ljud i. Vilket är ändå märkligt, att vissa språks talare inte kan göra vissa ljud är naturligt. Att dessa byter ut detta mot ett ljud de kan är lika naturligt. Kineser säger lis istället för ris och araber säger bolis istället för polis. Men svenskar måste vara de enda i världen som byter ut ett djupt H som de har svårt att uttala med ett Kh-ljud som de absolut inte ens KAN uttala. Extrem välvilja gör konstiga saker med en.
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
Igår 12:04
När jag läser om uttalet av Macron så kommer jag direkt att tänka på det fascinerande att det fortfarande är så pass vanligt att felaktigt uttala entrecote. Det stora problemet där är också att det framstår som så otroligt snobbigt att rätta folk som säger entrekå att man drar sig för att göra det. Och det finns dessutom en typ av män, vi kan kalla dem kött-killar, som drar frågan åt andra hållet genom att helt enkelt säga kotte. Det som är extra spännande med just entrekå-uttalet är att det också är det "osvenska" sättet att säga det på. Som att radiojournalisterna skulle tramsa om Bachrejn medan lokalbefolkningen faktiskt uttalade det som Barrajn. Obegripligt.
Staffan Dopping
Poddredaktör
•
Igår 11:47
Det här är för mig en mycket gammal käpphäst, och jag tillhör dem som distraheras när det är total oordning vad gäller uttal i radion och i tv. Framför allt borde det vara möjligt att förmå anställd personal att hålla sig till ett och samma uttal i samma program, åtminstone. Men nej, det är tydligen inte möjligt. Har ni hängt med i uttalscirkusen om Jeffrey Epsteins efternamn? Min gissning är att konstiga eller extrema uttal i radio och tv av många i publiken uppfattas som störande. Men tror jag att det kommer att bli någon förändring för att jag pekar ut det här i min artikel? Nej, det tror jag inte. Hoppas att jag har fel.
Tankar
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
Igår 14:12
Märkligt nog finns det något försonande över det danska programmet "Folkedomstolen". Istället för att gotta sig i människans snarstuckenhet och hämndbegär, vill den här serien förmå tittaren att lyfta blicken och tänka mindre kategoriskt. Jag ser och drömmer mig tillbaka till SVT:s Dilemma (minns någon det programmet?) där samhällets stöttepelare utsattes för liknande moraliska tankeexperiment.
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
Igår 09:59
En rad länder i världen fördömer USA:s intåg i Iran. I den här artikeln går jag igenom några av huvudargumenten – bland annat att urholkad internationell rätt främst drabbar militärt svaga och sårbara länder, att vissa befarar att Kuba kan stå näst på tur och att kriget kan gynna Kina och Ryssland. Ett argument som en vän nyligen lyfte för mig handlar om konsekvens i synen på militär intervention. Många sympatiserar med människor som lever under förtryckande regimer och menar därför att ett ingripande kan vara motiverat i Iran. Samtidigt accepterar vi inte att till exempel Ryssland ingriper militärt i andra länder med hänvisning till att de anser att en regim förtrycker sin befolkning. Därför, menade min vän, riskerar vi att hamna i en dubbelmoral där västländer bedöms efter en annan måttstock än länder vi uppfattar som onda. Vilka tycker ni läsare är de starkaste argumenten mot USA:s agerande?
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
Igår 09:19
Det här citatet om västerländska liberalers och vänstergruppers engagemang är särskilt tänkvärt tycker jag: "Deras prioriteringar styrs mer av ideologiska sympatier och politiska lojaliteter än ett konsekvent försvar av mänskliga rättigheter och solidaritet med dem som utsätts för våld. Deras politiska agenda kretsar kring Trump och Netanyahu och den agendan går före kvinnors rättigheter. När de i väst ser ett massmord frågar de först vem som begått det, först därefter ser de offren." Det är en cynisk utveckling som gäller både höger och vänster. Säg mig vilket parti någon tar i Israel/Palestina-konflikten och jag ska säga dig hur samma person ser på Irankriget. Och så vidare. Jag tror det har mycket med sociala medier och möjligheten att ta del av nyheter i realtid att göra. Alla utomstående har möjlighet att "välja sina krig" i en helt ny bemärkelse, och de gör det som en positionering och som en del av ett eget identitetsskapande.
Henrik Höjer
Redaktör
•
Igår 07:33
Ingen vet vad Iran är för land om, säg sex månader. Kanske har Masih Alinejad återvänt? Eller så har regimen överlevt och förtrycket förvärrats. Vilka fler borde vi intervjua om utvecklingen? Det är svårt att vara originell som journalist när alla är på samma boll. Men jag tar gärna emot tips. Skriv i tråden nedan.
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
Igår 06:32
Jag fascineras verkligen av Alinejads politiska stil. Hennes framtoning, den kompromisslösa stilen och det oerhört bestämda sättet som hon pratar på känns uppfriskande när det handlar om opposition mot en diktatur. Men som debattstil i Sverige skulle man inte stå ut med det. Självklart krävs olika tonalitet beroende på så skilda situationer, men jag slås ändå av detta. Vad tycker ni? Gillar man Alinejads stil?
Tanke
Tanke
