MAKT | Kritiska diskussioner om samhällseliten börjar förknippas med populism. Samhällsvetenskapliga analysmodeller har tidigare handlat om att ifrågasätta etablerade auktoriteter och uppvärdera synsätt från grupper som har mindre inflytande. I den nya diskursen om folket och eliterna vänds lojaliteten uppåt. Peter Santesson frågar sig vad det är som har hänt.

DISKUSSIONER | Får man i Sverige ifrågasätta rätten till abort, förespråka dödsstraff eller restriktiv invandring? Somliga hävdar att vår offentliga debatt är ofri och intolerant. Andra ser sådana påståenden enbart som retoriska vapen. Båda perspektiven är begripliga – men ett samhälle orienterat mot konsensus måste ständigt påminna sig om avvikares rätt att höras, skriver Patrik Lindenfors.

DEMOKRATI | Konflikten mellan höger och vänster förefaller överspelad. Nu förenas forna meningsmotståndare i kamp mot populism och i växande misstro mot demokratin. Men den nya alliansens världsbild ter sig ofta lika svartvit som högernationalisternas – bara med omvända förtecken för gott och ont, skriver Malcom Kyeyune.

KULTUR | Progressiv konst innebar tidigare en politisk utmaning av det rådande systemet. Men samtidskonstens förening med de rätta åsikterna har lett till en ny ordning, skriver Lars Vilks. Konstnärer är inte längre ”bad guys” – strider inte längre mot etablissemanget. I stället ägnar man sig åt att bevaka en gemensam värdegrund där inga tvetydigheter eller misstänkta avsteg tolereras.

TRYGGHET | Massövergreppen i Köln på nyårsafton 2015 är en unik händelse i Europa i fredstid. Även på svenska badhus och musikfestivaler har kvinnor trakasserats sexuellt på ett sätt som inte tidigare förekommit. Paulina Neuding skriver om det nya våldets efterverkningar i debatten – och dess konsekvenser för kvinnors rörelsefrihet.

IDÉER | Politiska eftergifter till islamism har sin bakgrund i folkhemstanken om jämlikhet. Men jämlikhet mellan kulturer tycks bli viktigare än jämlikhet inom kulturer. Om vi menar allvar med rätten till frihet, måste vi i praktik och politik försvara denna rätt mot frihetsfientliga övertygelser, skriver Per Bauhn, professor i filosofi.

UTRIKESPOLITIK | En felaktig historieskrivning får konsekvenser för vår tids säkerhetspolitiska tänkande, skriver Mattias Warg. Myter om Sveriges ställningstaganden under tidigt 1800-tal påverkar dagens vägval och gynnar inblandning i just den storpolitik som dåtidens revolutionärer ville hålla landet utanför.

MEDIA | Det är inte bara 250 år sedan vi fick vår första tryckfrihetsförordning. Det är också 250 år sedan "det fria ordets slyngelålder" inleddes. Många liknar den tidens hätska debattklimat med dagens. Sveriges tryckfrihetshistoria har varit en lång och slingrig väg, skriver Karl-Erik Tallmo. Med tanke på vad som nu sker i vår omvärld bör vi vara vaksamma på angrepp mot det fria ordet även här.

MIGRATION | Det är ett vanligt argument för ökad migration till Europa: att invandring skulle vara nödvändig för att finansiera framtida vård och pensioner. Eftersom dessa påståenden hörs så frekvent tror många att de måste bygga på fakta, trots att alla officiella kalkyler visar på motsatsen, skriver nationalekonomen Tino Sanandaji.

IDÉER | Människans förmåga till empati är biologisk, men samtidigt kulturberoende. Idén om mänskliga rättigheter är därför ingen självklarhet – den är resultatet av en lång kulturell utveckling där individens oberoende och frihet vuxit parallellt med respekten för andras värde, skriver författaren och folklivsforskaren Dan Korn.

OMSORG | Den sociala barnavården har ett av samhällets viktigaste uppdrag men ges inte förutsättningar att klara av sitt arbete. Trots många varningar har problemen inom socialtjänsten tillåtits växa och utsatta barns behov försummats. Konsekvenserna för samhället kommer att bli kännbara, skriver Jenny Sonesson.

KULTUR | Vår tids konst vill vara politisk. Men vad innebär det? Vilka gränser får konsten överträda – och vem avgör frågan? Konstvärldens problem i dag är dess förutsägbarhet, skriver Lars Vilks, professor i konstteori, i den första av två essäer i Kvartal om nutidskonstens tillstånd – här med fokus på den svenska scenen.

HEDERSVÅLD | Mordet på Fadime Şahindal 2002 blev startpunkten för en långdragen debatt om hedersförtryck i Sverige. Det var ett uppvaknande till en verklighet som få politiker, journalister eller forskare kände till. Genom åren har olika försök gjorts att förstå det till synes ofattbara. Men ännu saknas viktig kunskap om hederskulturens mekanismer, skriver Per Brinkemo.

HEDERSVÅLD | Hur kunde så många inom den politiska vänstern gå vilse i debatten om hedersförtryck? Det är beklämmande att se hur etablerade forskare och debattörer avfärdat de röster som genom åren vittnat om personlig erfarenhet av förtrycket, skriver sociologen Klas Gustavsson.

KOMMUNER | Gradvis har Malmö anpassats till segregationens verklighet. Men i stället för att ta itu med de handfasta problemen har man lagt stor energi på att försköna stadens självbild. Vilket öde väntar Malmö? Lars Åberg skärskådar Sveriges tredje stad och ser ledtrådar till hela landets framtid.