Hem

Stefan Löfven har förklarat att han sitter kvar som statsminister oberoende av valresultatet i september. Men hans vägran att erkänna ett nederlag kan bli dålig taktik – inte bara för att det skulle visa ringa respekt för väljarna. Värre är att han öppet visar att Socialdemokraternas vilja att brunfärga Moderaterna är större än motviljan mot att ge SD inflytande över regeringsbildningen, skriver Kjell-Olof Feldt, som förordar en koalition över blockgränserna.

SD är i dag på många sätt ungefär det som S var i början på förra seklet: En folklig rörelse som stiger fram genom sitt motstånd mot eliten och som har ett påtagligt nationellt anslag. Och LO-ledningens stenhårda kampanj på temat att SD är ett arbetarfientligt högerparti som vill sänka lönerna och krossa välfärden, har antagligen varit alltför överdrivna och förljugna för att fungera. Det skriver Widar Andersson, chefredaktör på Folkbladet (S), i en kommentar till socialdemokratins kris. 

Det är osannolikt att den pågående avspänningen på Koreahalvön leder till minskat förtryck i Nord. Ju fler sydkoreanska investeringar, och ju mer kultur och information som når in i Kim-Jong-uns totalitära samhälle, desto mer hotas den nordkoreanska regimens legitimitet, skriver Benjamin Katzeff Silberstein, forskare i nordkoreansk historia vid University of Pennsylvania.

METOO | Metoodebatten har rasat i månader –  men den är ofullständig utan evolutionsbiologiska insikter om manlighet, våld och sexualitet. Ändå är det attitydförändringar är avgörande för att bekämpa övergrepp. Det kräver att man tar hänsyn till kunskap om hur sexuellt våld varierar mellan olika länder, tider och situationer, konstaterar evolutionsbiologen Patrik Lindenfors.

RELIGIOSITET | Det har länge antagits att religionens inflytande i samhället skulle minska i takt med världens modernisering. I stället visar undersökningar att världen blir alltmer religiös. För Sveriges del betyder det att staten behöver hitta sätt att skilja mellan destruktiva uttryck som ska förbjudas och sådant som ryms inom lagstiftningens gränser, annars skapas nya problem. Om generella statliga ingrepp mot ”religion” innebär begränsningar av sådant som klockringningar och psalmsång, berövas människor uppskattade praktiker, skriver Joel Halldorf, docent i teologi. 

MERITOKRATI | Sveriges framgång under 1900-talet skapades av människor som gått i en skola byggd på en traditionell kunskapssyn. Dagens skola vilar tvärtom på postmoderna idéer om att det inte finns sann och viktig kunskap – vilket gör det svårt att belöna den som är ambitiös och begåvad. Men ett fungerande meritokratiskt belöningssystem är inte bara viktigt för individen, utan för hela samhället. Transparenta meritokratiska mekanismer är den enda effektiva metoden för att förhindra korruption, klientelism och nepotism, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

METOO | Rut Hillarp ägnade sitt författarskap åt att undersöka sexualitetens många sidor. I både hennes verk och dagböcker finns berättelser om förnedring, underkastelse och våld, men även om ömsesidighet och stor passion. I svallvågorna av #metoo återvänder Birgitta Holm, professor emerita i litteraturvetenskap, till Hillarps författarskap och reflekterar över sexualitetens komplexitet.  

INTEGRATION | Jag heter Mustafa Panshiri och har mitt ursprung i Afghanistan. Mina föräldrar är tadzjiker och gifte sig efter att ha träffats på jobbet i Kabul. Själv föddes jag 1986 och är storebror till två syskon. Mina minnen av Afghanistan kretsar kring sådant som den berömda mjukglassen med mangosmak, Bollywoodfilmer på helgerna och att ibland få hälsa på pappa på jobbet. 1997, när jag var elva år, kom vi till Sverige.

KONSTITUTION | Mediegrundlagarna är långa och har dessutom en komplicerad juridisk-teknisk konstruktion. Det nu vilande förslaget till grundlagsändring på 500 sidor är knappast något man ströläser. Men frågan är angelägen: Hur ska yttrande- och informationsfrihet vägas mot skyddet av den enskildes integritet? Och bör professionella aktörer som journalister ges en privilegierad ställning? Krister Thelin, jurist, tidigare statssekreterare och domare, både i Sverige och vid FN:s Krigsförbrytartribunal i Haag, benar ut en snårig materia.

POLARISERING | Individer och organisationer med band till Muslimska Brödraskapet har länge varit verksamma i Sverige. Det bekräftar en ny rapport av Aje Carlbom för MSB, vars resultat är i linje med konsensus bland europeiska säkerhetstjänster. Det är hög tid att Brödraskapets negativa påverkan på samhället blir föremål för seriös debatt också i Sverige. Det skriver Lorenzo Vidino, chef för Program on Extremism vid George Washington University, och världsledande expert på Muslimska Brödraskapet. 

PEDAGOGIK | Varken pedagogiken eller läroplanen för den svenska skolan tar hänsyn till etablerad forskning inom bland annat kognitionsvetenskap. Tvärtom utgår man från metoder som står i direkt strid med vetenskapliga rön, skriver Isak Skogstad. Reformer är nödvändiga, men först krävs att man ger upp de idéer som skapat dagens ineffektiva och ojämlika skola.

Sverige kan spela en nyckelroll i de förväntade samtalen mellan USA och Nordkorea. Men den nordkoreanska regimen är ökänt nyckfull, samtidigt som kunskapen om landet är begränsad i väst och nyheter ofta svåra att verifiera. Kvartal bad Benjamin Katzeff Silberstein, doktorand i nordkoreansk historia vid University of Pennsylvania, att kommentera mötet mellan utrikesminister Margot Wallström och kollegan Ri Yong-ho.

Föreställningen om inkompetenta nämndemän passar väl in i en samhällsdebatt som alltmer rör sig kring en konfliktlinje mellan experter och elit å ena sidan – och allmänheten å den andra. I dag hamnar även borgerliga partiföreträdare allt oftare på elitsidan i frågor kring demokrati och domstolar. Det menar Rickard Wessman, jurist och tidigare politiskt sakkunnig (M) på Justitiedepartementet.

Ambulanssjukvårdarna om våldet. De åker in i utsatta områden för att hjälpa sjuka och skadade, men utsätts inte sällan själva för hot och våld. Hur ska man förstå dessa angrepp? Och hur ska de motverkas? 

Paulina Neuding möter Gordon Grattidge och Henrik Johansson – ordförande respektive före detta ordförande i Ambulansförbundet – i ett samtal om våldet mot räddningspersonal.

VÅLDSMONOPOL | Likheterna mellan antikens Grekland och nutidens maffiakultur är mycket stora. I båda samhällen är den centrala frågan hur beskydd ska hanteras och organiseras. Demokratin som uppstod i Grekland inte var ett utslag av idealism, utan ett pragmatiskt sätt att lösa den ständigt överhängande risken för inbördeskrig, menar Tomas Lappalainen. 

SÄKERHET | Hamnplaner i Lysekil har satt de kinesiska investeringarna i Sverige i blickpunkten, liksom Geelys köp Volvo och Nevs av Saab. Men kinesiska företagsförvärv är inte bara ekonomiskt motiverade. De är en del av Kinas strategi för att öka landets internationella inflytande och innebär växande påverkansmöjligheter i svensk politik, skriver Kristina Sandklef, oberoende Kinaanalytiker.

Det var många kända svenskar som en gång var medlemmar i Nysvenska rörelsen. När namnen avslöjades valde de flesta att lägga locket på och tiga. En enda gjorde tvärtom och offentliggjorde sin ursäkt. Det var Ingvar Kamprad. Rabbinen och folklivsforskaren Dan Korn skriver om entreprenören som gjorde mer positivt för Sverigebilden än hela kadrer med statsanställda kommunikatörer.

Fysisk inaktivitet är en klassfråga och ett problem för politiken att lösa. Det menar PM Nilsson, politisk chefredaktör på Dagens Industri. Paulina Neuding möter honom i ett Kvartalsamtal om motion, samhällets ansvar för passiva medborgare och balansgången mellan paternalism och liberalism.

MAT | Ett vanligt argument i frågan om köttätande är att det alltid är fel att döda en annan levande varelse. Det är en förenklad och absolutistisk syn, som bland annat har saluförts av SVT i serien Köttets lustar som nyligen sändes. Problemet i dag är den industriella köttindustrin, inte köttätandet i sig, menar Helena Granström.

SAMHÄLLE | Att professioner, organisationer och institutioner har antagit särskilda värdegrunder är i dag nästan en självklarhet. Men skillnaden mellan detta och att mena att det finns en allmän nationell värdegrund som alla bör dela är himmelsvid, skriver Anders Björnsson. I det förra fallet ansluter vi oss till en gemenskap efter eget val, medan vi däremot ansluts till en tänkt kollektiv svensk eller europeisk identitet.

RÄTTVISA | Att den som tjänar mer ska betala högre skatt är en självklarhet i svensk politik. Sverige har världens högsta marginalskatt på arbete. Men för de allra rikaste med stora förmögenheter är skatten låg. Faktum är att vi har gjort det ganska billigt att vara riktigt förmögen. Vad är det som gör att personer som Ikeas Ingvar Kamprad, H&M:s Stefan Persson och nu senast Svensk Näringslivs förre ordförande Leif Östling kunnat betala mindre skatt än andra? Om det skriver Robert Östling, docent i nationalekonomi.

Människans benägenhet att dela in världen i två kategorier, rent och orent, gör en komplicerad tillvaro skenbart enklare att hantera. Det märks inte minst i den svenska politiska debatten. Thomas Gür talar med Katarina Barrling om smuts och renhet i svensk offentlighet.

HATBROTT | Det finns inte en antisemitism, utan flera olika. Det är avgörande för förståelsen av judehatet i Sverige att vi förmår se skillnaden mellan antisemitismens olika former – deras skilda filosofier, de skilda psykologiska drivkrafter som motiverar dem, och de skilda individer och grupper som bär upp dem sociologiskt. Det skriver Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi och forskare på antisemitism i Europa. 

INVANDRING | I svensk invandringsdebatt framhålls ofta Kanada som en förebild. Immigrationsreglerna är generösa, integrationen fungerar, vardagen konfliktfri och brett samförstånd råder. Bilden stämmer, men då nämns inte att Kanadas invandringslagar utgår från styrda kvoter, medvetet urval och krav på hederligt liv. Det skriver Adam Cwejman.

Kriminella nätverk och inbördeskrigen mellan dem är det tydligaste symtomet på vad främlingskapet i segregerade områden kan leda till. Det skrev Kjell-Olof Feldt, finansminister (S) 1983-1990, i en essä i Kvartal. Paulina Neuding har mött honom i ett samtal om migrationens konsekvenser – och tänkbara lösningar på segregationsproblemen.

Att en promenad är den bästa medicinen är något människor har känt till sedan Antiken. Nu vet vi dessutom hur mycket fysisk rörelse innebär för sådant som minne, åldrande och psykisk hälsa. Vilka är konsekvenserna för samhället? Paulina Neuding talar med Anders Hansen, psykiater och författare till böckerna Hjärnstark och Hälsa på recept.

Vad kan Sverige konkret lära av New Yorks seger mot brottsligheten? I första avsnittet av Kvartalsamtal möter Kvartals chefredaktör Paulina Neuding Sveriges tidigare generalkonsul i New York, Olle Wästberg. 

SAMHÄLLE | 1968-rörelsens framträdande intellektuella strävade efter att ge röst åt vanliga människor. Flera av den tidens klassiska verk byggde på en vilja att låta människor ur arbetarklassen komma till tals, utan att deras utsagor eller åsikter skulle redigeras eller förskönas. Denna ambition står i stark kontrast till dagens försök att tämja de krafter som anses hota i folkdjupet, skriver Johan Lundberg, docent i litteraturvetenskap.

Judith Butler är en av världens ledande feministiska tänkare, och dessutom en uttalad förkämpe för akademisk frihet. Nu står hon plötsligt i fokus för en svensk debatt: Statsvetenskapliga institutionen i Lund har bestämt att hennes arbete ska finnas med på en kurslitteraturlista, för könsbalansens skull. I en intervju i Kvartal resonerar Judith Butler om kvoterad kurslitteratur – och om principfrågorna som hamnat i skymundan i debatten.

KRIMINALITET | New Yorks seger mot brottsligheten är världskänd. I Sverige kallar vi metoden för nolltolerans, och förknippar den med hårda straff för minsta förseelse. Men denna sorts polisarbete innebär också en rad så kallade mjuka värden, som bättre arbetsvillkor, karriärmöjligheter för minoriteter och stora mänskliga vinster. Olle Wästberg, tidigare svensk generalkonsul i New York, om vad Sverige konkret kan lära av New York-modellen.