Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
20:23
21:34
20:23
19:30
19:10
18:33
17:49
17:30
17:00
16:07
15:52
15:48
15:37
15:29
15:19
14:55
14:36
14:20
Vad tycker du?
26
Tankar
Pelle Zackrisson
Reporter
•
2 Tim
Åklagaren vägrar låta polisen genomföra husrannsakan i en misstänkt bil. Och sen läggs utredningen ner. Det finns frågetecken Åklagarmyndigheten behöver räta ut. Sen är det inget normalt med att en för lokala vänsterpartister okänd figur blir medlem i partiet och kryssar sig förbi hela listan. Hur hamnade han ens på listan, vem ok:ade att ta in nån som är föremål för skuldsanering på riksdagslistan? En kille som rest till Somalia minst en gång under året. Hur betalade han för den resan? Många frågor. Få svar från Ali och Vänsterpartiet. Om ens hälften av de uppgifter som framkommit stämmer, är det rena Kalle Anka.
Vad tycker du?
10
Tankar
Hanif Bali
Debattör och poddare
•
3 Tim
Det vi ser är bara en etnifierad uppdelning av valmanskåren. Är du en svensk man född denna sidan av 1968 som försörjer sig själv och inte är i innerstorstädernas verklighetsfrämmande subkultur har M blivit det nya normala. Problemet är att denna grupp har gått från samhällets dominerande grupp till att bli allt mer ovanlig.
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
3 Tim
Jag tror de rörelser som Ivar analyserar speglar att Moderaterna – vad partiet står för och vem de representerar – delvis kodats om av väljargrupper som tidigare troget stöttat Socialdemokraterna. Denna omkodning, eller förskjutning, har skett trots Socialdemokraternas och Vänsterpartiets intensiva försök att hamra in urmoderaten som en välmående direktör som roffar åt sig – på bekostad av knegare och undersköterskor. Den gamla nidbilden sitter inte som en sanning längre. Den förda ekonomiska politiken har, tror jag, träffat och stärkt långt bredare grupper än vad attackerna från vänster låtit göra gällande. Det finns anledning att tro att även lag och ordning – där M dominerat starkt genom Strömmer – varit en faktor för väljarförflyttningar av det slags som beskrivs i texten. Utfallet av även politiken (färre skjutningar, bombdåd etc) har haft bäring på vanliga människor liv.

Tidös framtid ”helt öppen.”
Tidös framtid är ”helt öppen.”
Vad tycker du?
18
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
4 Tim
Klokt av Kristersson. Tidö-regeringen har gjort sitt. Tack för en bra insats. Men nu finns åtta mer eller mindre solitära partier i riksdagen. Eller så borde det i alla fall vara. Men antalet flyttbara partier är ändå ganska stort. Nästa regering behöver, precis som den förra, spegla väljarnas uppfattningar om vad som framförallt behöver göras. Socialdemokraterna är en självklar del av den speglingen med sina 28 procent. Precis på samma sätt är M med sina 20 procent en del av samma spegling. Lägg till C och KD så finns en stabil majoritet som tål en hel del avhopp och vildar. M och SD med sina dryga 37 procent är en solklar del av speglingen. Skulle C hänga på KD och L i en sådan regering så finns också en stabil majoritet. Det är de två alternativen som ligger närmast folkviljan.
Vad tycker du?
9
Tankar
Ivar Arpi
Journalist och poddare
•
5 Tim
Först jublade SD:s huvudförhandlare över att man i princip fått igenom hela sin migrationspolitik i Tidöavtalet. Men om det Pelle Zachrissons källor säger stämmer drev man inte på för ett moratorium. Det är svårt att få ihop med hur det låter nu, när man skyller det förlorade valet på samarbetspartierna. Visst, läser man Erik Högströms artikel här på Kvartal (https://kvartal.se/erikhogstrom/artiklar/darfor-blev-det-aldrig-ett-stopp-for-medborgarskap/cG9zdDoyMDUxODA) visar den att regeringen såg juridiska hinder för ett moratorium. Men om ett tillfälligt stopp kräver en lagändring är det väl ett skäl att börja tidigt? SD hade haft fyra år på sig att förbereda kravet sedan man först lyfte frågan 2018.
Vad tycker du?
83
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
6 Tim
Sällan har skiftet mellan den nya medievärlden och den gamla blivit tydligare än här. Lagerström verkar helt ha tagits på sängen med det här skiftet. Tiden då gammelmedia kunde utföra sitt jobb i lugn och ro från en piedestal och då politiker och andra förväntades buga inför de makthavande journalisterna och anpassa sig efter deras vinklar är förbi. Det kan man tycka vad man vill om (jag tycker till exempel att det är trist men tidsenligt att se hur Carl-Oscar Bohlin går in i mötet med journalisten som en boxare går in i ringen), men den tiden kommer alldeles oavsett inte tillbaka. Lagerström inledde dokumentären med följande ansats: ”Har medierna gått överstyr eller är det politikerna? Och vem har ansvaret när misstron växer?” Den ansatsen var, kan man efter att ha sett klart dokumentären konstatera, en chimär. Lagerström gör nämligen inga som helst försök att undersöka mediernas del i det hela. Det finns ingen nyfikenhet, tesen är klar redan från början: Det är politikernas fel att misstron mot medierna växer och vi behöver inte bry oss om att förstå hur det blivit såhär. När Ebba Busch kommer in i bilden får man mer eller mindre intrycket av att den här dokumentären är Lagerströms personliga vendetta.Det är nästan lite smärtsamt att se när hon med offerkoftan på och med indignationen i halsen söker upp Busch för att ställa henne mot väggen för saker hon sagt om Lagerström i samband med en annan av hennes så kallat tesdrivna intervjuer. Nä, det här blev inte bra.
Ludde Hellberg
Vd
•
6 Tim
Min första dag på Expressen blev jag instruerad att spela in alla mina samtal jag ringde som reporter. Sedan dess har det varit en självklarhet för mig att även spela in alla intervjuer jag själv ställer upp på. Det är en försäkring som följer av sunt förnuft, och jag rekommenderar alla som ställer upp på intervjuer med medier att göra detsamma – och att alltid innan intervjun startar be om att få läsa sina citat före publicering. Hittills har jag aldrig behövt publicera en oklippt version av en intervju jag ställt upp på, men de gånger en reporter felciterat mig (vilket händer med jämna mellanrum) hjälper det att ha en inspelning att citera när man ber om rättelse. Om något tror jag att Bohlins hantering ställer högre krav på journalister och leder till en demokratisering av det offentliga samtalet, där allt för stor makt sedan länge varit koncentrerad till ett fåtal medieaktörer, som inte sällan håller varandra om ryggen och springer åt samma håll.
Ola Wong
Redaktör
•
9 Tim
Den nya medieeran började väl med Janne Josefssons sista UG-intervju, då Özz Nûjen vände på steken, själv filmade intervjun och lade ut den på Youtube. Josefsson ville att det skulle handla om Akilov och sommarstugan. Komikern kallade Josefsson för en creepy gubbe, och det var åtminstone tillräckligt för att blanda bort korten och få diskussionen att handla om formen och medierna snarare än Nûjens vandel. Det innebär en maktförskjutning att den granskade kan dokumentera och visa intervjun i sin helhet, vilket nog kan vara sunt ibland. Men det ökar också möjligheterna att grumla vattnet, och man behöver inte vara Åsa Wikforss för att se problemen med det. Man ska nog vara glad så länge politikerna överhuvudtaget vill ställa upp på intervjuer. Trump har portat CNN och andra medier från Vita huset, vilket gör det enklare att dölja ålderstecknen och tröttheten. I Polen skippade väljarraketen Mentzen intervjuer med journalister och kommunicerade direkt med väljarna på Tiktok och Youtube. Men svenska politiker som tror att det räcker att bara kommunicera på X kommer nog inte att vinna på det i längden. https://kvartal.se/olawong/artiklar/kriget-om-public-service/cG9zdDoxNDU4MQ
Vad tycker du?
52
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
12 Tim
Misstankar om otillbörlig valpåverkan är ju förvisso inget nytt, redan 2010 skapade ju Socialdemokraterna och Mona Sahlin rubriker med sin ”valskola” i Vivalla. Men samtidigt är 1 600 incidentrapporter ett väldigt högt antal. Det är dessutom nära en tredubbling jämfört med valet 2022, då det kom in 653 rapporter enligt Valmyndighetens utvärdering. Frågan är förstås vad det beror på?
Magnus Thorén
Programledare
•
13 Tim
Journalistik handlar inte sällan om ”tajming” – och när den är rätt sänks ribban för vad som just i det häradet det handlar om känns vettigt för oss journalister att rapportera kring. Ibland kan det ge underliga och skeva förstärkningar av randfenomen och ovidkommande saker när alla journalister springer på samma bollar och varenda detalj som ingen tidigare brytt sig om plötsligt är värd ”ettan, löpet och mitten” som det hette en gång i tiden. Men ibland är det precis tvärtom – som nu, menar jag. Frågan om röstköp, riggade kryssningsförfaranden och annat är plötsligt helt i mediernas strålkastarljus. Och det på goda grunder. Förhoppningsvis blir fler missförhållanden, eller misstänkta sådana, därför belysta bortom Dalarna och rapporteringen kan då också leda till förbättringar, ökad riskmedvetenhet och skärpta kontroller inom partierna. Vill man vara lite högtidlig kanske också leda till ett lite bättre och mer robust samhälle på sikt. Som, om något, kanske kan sägas vara journalistikens yttersta uppgift?
Vad tycker du?
27
Tankar
Ivar Arpi
Journalist och poddare
•
11 Tim
Självklart påverkade medierapporteringen valet. Granskningar, rapportering, analyser, opinionsmätningar – allt påverkar hur vi ser på samhället och vad vi bryr oss om. Men hur påverkade det? Det är den viktiga frågan. I våras skrev jag om hur Peter Jakobsson och Fredrik Stiernstedt analyserar mediekritikens tonläge och ordval utan att pröva om den stämmer. Här återkommer problemet. Carl-Oskar Bohlins anklagelse om tesdriven SVT-journalistik nämns som exempel på högerns mediekritik. Men hade han fog för den? Det tycks tas för givet att kritiken var illegitim, rentav farlig. Det är ett återkommande mönster. Medieforskarna intresserar sig för vem som kritiserar, hur kritiken framförs och vilka politiska syften den kan tänkas tjäna. De är mindre intresserade av substans, om vad som stämmer. Lite ironiskt, med tanke på att deras egen mediekritik här handlar om för mycket fokus på spel och för lite på sakpolitik. Och till sist: medierna fokuserade uppenbarligen inte tillräckligt på regeringsfrågan, med tanke på hur besvärlig regeringsbildningen ser ut att bli. Vad spelar ett partis sakpolitik för roll om den inte går att genomföra?
Widar Andersson
Skribent
•
11 Tim
Kanske en väl ”snabbtänkt” rapport från forskarhåll? Forskare är, läser jag i ordboken, en ”bred term för en yrkesgrupp som arbetar metodiskt för att öka det gemensamma vetandet inom ett ämne.” När forskare ger ut rapporter om vad som låg bakom ett valresultat endast tio dagar efter att valet hållits så lär det knappast öka det ”gemensamma vetandet” om vad som påverkat valresultatet mest. En del av forskarna påminner faktiskt mer om opinionsbildare och politruker än om de vetenskapliga personer de borde försöka framstå som. Att klaga på media för att de inte ägnat sig mer åt ”sakpolitik” i valrörelsen känns uppriktigt talat inte som ett särskilt välbeforskat uttalande. I de stora och folknära sakfrågorna om invandringens, rättsstatens, försvarets och kärnkraftens fortsatta inriktning finns numera endast mycket små skillnader mellan en stor majoritet av partierna. Det stora bråket handlade – och fortsätter handla om – regeringsfrågan i allmänhet och om röda linjer mot V och SD i synnerhet. Självklart lägger dagsmedia den stora uppmärksamheten på det som är stort i valet. Om forskaren i stället villa ha mer uppmärksamhet på någon odiskuterad sakfråga och/eller något litet partis hållningar så är det nog något som forskaren borde hålla för sig själv. Och uppmärksamheten på ett av de klassiska partiernas eventuella hädanfärd ut ur riksdagen är också tämligen självklar. Ungefär som sportjournalistiken lätt fokuserar lite extra på lagen som befinner sig i kvalstrecksdramatiken i fotbollen och hockeyn. Nu låter det nästan mellan raderna som om forskaren mest är sur på att uppmärksamheten bidrog till att Liberalerna klarade sig kvar. Vilket knappast är vare sig forskartänkt eller snabbtänkt. Utan snarare otänkt. Vilket väl inte passar särskilt bra i en forskarrapport?
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
12 Tim
Hur går Jesper Strömbäcks tvärsäkra dom över nyhetsmediernas valbevakning ihop med att redaktörerna betonar ”att det handlar om tidiga reflektioner snarare än färdiga forskningsresultat”? Sakpolitik ska självklart vara en del av mediebevakningen. Samtidigt har medierna uppenbarligen ägnat för LITE uppmärksamhet åt regeringsfrågan med tanke på att Sverige nu befinner sig i ett parlamentariskt läge där en stabil regeringsbildning framstår som mycket svår och där till och med ett extraval har nämnts som möjlig utväg. Hur hamnade vi här? Kanske en anledning är att de politiska konflikter som nu har låst regeringsbildningen var uppenbara redan innan valet men medierna pressade inte oppositionspartierna tillräckligt hårt. De gick trots allt till val på ett gemensamt alternativ vars mest centrala motsättning lämnades olöst.
Vad tycker du?
39
Tankar
Mårten Barck
10 Tim
Tidö missade tyvärr chansen att styra Världskulturmuseerna bort från den ”nya kritiska museologin”* och tillbaka till att fokusera på kärnverksamheterna. Så vi lär få se fler nedslag signerade av Ola Wong även framöver. * ”Den lär att museer inte bör betraktas som auktoriteter och förmedlare av objektiv kunskap genom sina föremål utan som en mötesplats för aktivism och debatt med betoning på ord som inkludering.” https://kvartal.se/olawong/artiklar/fortfarande-en-dalig-ide-att-sla-samman-museer/cG9zdDo2MDAy
Vad tycker du?
81
Tankar
Federico Moreno
Reporter
•
14 Tim
Sjätte dagen utan svar från Vänsterpartiet. Hur ska jag tolka det här? Ghosting? Eller är V bara en sån som behöver lite space? Ska jag sluta ringa en gång om dagen och kanske hoppas att V ringer när V tror att jag har tappat intresse? Det här är så förvirrande. Jag får inte ens en läskvittens. Inte ens ett ”det är inte du, det är jag”. Jag hör rykten om att V knackar på allas dörrar. Min är helt orörd. Vad gjorde jag för fel? Jag är ju Kvartals ”vänsteralibi”, han med ”invandrarglasögon”. Betydde det ingenting?
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
15 Tim
Uppgiften om att Ali vill behålla sin plats känns logisk. Det hade jag också velat om jag vore han. Vad som egentligen har hänt kring personrösterna vet vi inte än – men oavsett finns såklart starka incitament att vilja sitta i riksdagen. Men det blir svårt att förstå vad Vänsterpartiets ”timeout” faktiskt betyder. Begreppet finns inte i riksdagen och partiet vill inte riktigt förklara upplägget.
Vad tycker du?
103
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
13 Tim
Kanske finns en förklaring till vad som hänt – liksom orsaken till den öronbedövande tystnaden från Vänsterpartiets ledning – i orden från damen vid återvinningscentralen: ”Det finns inget utbyte med dem, jag har ingen aning om de röstar tillsammans eller var för sig efter eget huvud”. Det rimmar med vad Conny Hansson, V-ordförande i Rättvik och ledamot i valberedningen som nominerade Mohamed Abdukadir Ali, sade till Borlänge tidning igår: ”Jag har inte en aning om vem det där är, men han har nog varit förbi någon gång”. Kanske V bara lät sig nöjas med att Ali hade ett stort nätverk av potentiella vänsterröstare och inte visste/brydde sig vad som hände på marken? Förrän det visade sig att toppnamnet petats från sin riksdagsplats alltså. I övrigt en genial twist av Christer att bildsätta reportaget till tonerna av Evert Taube.
Vad tycker du?
15
Tankar
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
15 Tim
Efter Expressens avslöjande om att Vänsterpartiets lokalpolitiker spridit antisemitism och Putinhyllningar försvarade V:s vice ordförande Ida Gabrielsson partiet med att det är ”oerhört svårt att ha koll på alla tusentals kandidater långt ner på listorna”. Det är förståeligt men kan väl inte räcka som ursäkt framöver med tanke på de potentiella konsekvenserna.
Magnus Thorén
Programledare
•
16 Tim
Borde hela systemet med personkryss ses över, skärpas på nåt sätt eller kanske skrotas på grund av det som ser ut att ha skett i V? Poängen med systemet är ju enkla att se. Men risken för att det som verkar ha skett i Kupolen/Tjärna ängar bör kanske tjäna som en varning värd att ta på allvar?
Vad tycker du?
269
Tankar
Anna Axfors
Författare
•
Igår 22:57
Tack. En syndabock söktes långt innan man hittade den här Mohamed och det blev en brottsutredning. Förmodligen har det ”mobiliserats” även bland högerväljare genom åren och valfusk förekommit då och då. Men nu letade man, upptäckte det här och självklart ska det utredas då. Det hindrar dock inte att misstänksamheten kring V:s framgångar i grunden är rasistisk. De flesta som röstat på V har förmodligen gjort det för att politiken passar dem, inte för att de fått betalt.
Federico Moreno
Reporter
•
Igår 18:52
Så viktigt perspektiv som Bilan lyfter här i Kvartal. Det finns en viktig poäng i att politisk organisering bland svensk-somalier inte automatiskt bör beskrivas som något suspekt. Vi behöver exempelvis akta oss för att låta en anmälan bli till en dom långt innan vi har alla kort på bordet. Det finns en uppenbar risk för dubbla måttstockar i rapporteringen. Att människor mobiliserar och personröstar är en del av demokratin. Förhoppningen kan ju knappast vara att svensk-somalier ska engagera sig mindre i demokratin och fastna i det utanförskap som många somalier beskylls för. Samtidigt får det inte bli för enkelspårigt åt andra hållet. Det måste gå att granska hur en okänd kandidat kryssas in i riksdagen utan att själva frågeställningen avfärdas som rasism. Det finns dessutom konkreta omständigheter kring mobiliseringen som är journalistiskt relevanta att undersöka. Jag tror att svensk-somalier i längden själva har mycket att vinna på en öppen diskussion om varför flera politiker med somalisk bakgrund så tydligt mobiliserar utifrån etnicitet. Att knacka dörr och bygga politiskt engagemang i utsatta områden är en sak. Men vad händer när politisk representation i högre grad handlar om etniska grupper än om samhällsfrågor? Som barn av förorten vill jag se politiker som har erfarenhet av och intresse för människorna i utsatta områden, snarare än politiker som bygger lojalitet till enskilda etniska eller religiösa grupper.
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
Igår 17:54
Just nu pågår en brottsutredning om misstänkt valfusk, samtidigt som nya uppgifter fortsätter att komma fram. Bland annat har det rapporterats att Ali varit folkbokförd på samma adress som en dömd gängkriminell. Det är naturligtvis allvarligt, har ett högt allmänintresse och är rimligt att medier granskar och rapporterar om. Att misstänkliggöra någon på grund av somalisk bakgrund är såklart inte okej. Det är dock inte en rättvis beskrivning av den faktiska rapporteringen. Det viktiga måste vara att medier kan undersöka konkreta misstankar och omständigheter kring ett personval utan att det i sig betraktas som ett misstänkliggörande av en hel grupp.
Vad tycker du?
68
Tankar
Ivar Arpi
Journalist och poddare
•
Igår 15:47
Vänsterpartiet har mobiliserat många med utländsk bakgrund, men de verkar inte ha vidtagit några försiktighetsåtgärder alls för att kontrollera vilka som ställer upp på deras listor. I ett normalt parti vill man nog se om kandidaterna ställer upp på partiets värderingar, och inte är exempelvis kriminella, korrupta eller för konstiga. Men Vänsterpartiet uppfattar i regel granskning av förorter, invandrare och muslimer som en del av majoritetssamhällets strukturella rasism. Då vill man såklart inte vara lika hemsk… och kontrollera vilka som ställer upp på ens egna listor. Eller så har man kontrollerat och ändå släppt fram. Det återstår att se.
Vad tycker du?
6
Tankar
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
Igår 13:53
Precis när vi tryckte på ”publicera” Kvartal Idag kom beskedet om att Mohamed Abdukardir Ali ”tar timeout” och inte kommer att tjänstgöra som riksdagsledamot när den nya mandatperioden inleds. I avsnittet hör du om reaktionerna hittills från S, MP och C. Kvartals Federico Moreno berättar om de senate uppgifterna om Ali och PR-konsulten Paul Ronge förklarar vad som kan ligga bakom V:s radiotystnad. Dessutom: Ida Gure, auktoriserad tolk i somaliska, om begreppet ”klanröstning”. Med mera.
Vad tycker du?
19
Tankar
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
Igår 15:30
Jag har noterat att SVT på senare tid börjat ha en löpande avisering på webben som berättar hur många som ”just nu tittar på SVT”. Jag har uppfattat tilltaget som ett försök att bygga tittarförtroende och visa hur viktig man är för jättemånga svenskar – just nu. Men varenda gång som jag ser siffran tänker jag: Inte fler än så?
Vad tycker du?
72
Tankar
Pelle Zackrisson
Reporter
•
21 sep. 18:53
Angela Merkel kommenterade AfD:s framgångar häromveckan med att hennes hjärta blöder. AfD bildades som en protest mot den politik som Merkel förde, med nedlagd kärnkraft och öppnade gränser för migranter från MENA-länder. ”Wir schaffen das”. I Sverige hyllades Merkel då från höger till vänster. Hur många är det som idag fortfarande hyllar Merkel?
Vad tycker du?
49
Tankar
Ivar Arpi
Journalist och poddare
•
21 sep. 12:34
Det finns inga partier i riksdagen som är mer olika än V och C, vad gäller vilka som röstar på dem och vilka frågor de driver. Och sakpolitiskt har ju Centerpartiet mycket mer gemensamt med Tidöpartierna än med de rödgröna. Tyvärr har C inte varit intresserade av sakpolitik sedan 2014 ungefär. Hade gärna sett att de lyssnade på Källström och släppte sin religiöst betingade aversion mot SD.
Vad tycker du?
4
Tankar
Ludde Hellberg
Vd
•
21 sep. 19:33
Är det bara jag som tycker det här är helt vansinnigt? Det är väl alldeles självklart att det resultat som presenterades via Valu på valkvällen kan ha fått köande människor att vända på klacken och gå hem – både för att de var trygga i att deras block skulle vinna och för att det ändå var kört för Tidösidan. Och givetvis omöjligt att veta vilken sida som kan ha gynnats. Kan vi sluta med att presentera den här missvisande, meningslösa och nu även direkt demokratiskadliga mätningen på valdagen? Finns det ett enda vettigt argument för att fortsätta med det?
Vad tycker du?
111
Tankar
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
21 sep. 11:07
Den här texten tangerar en tanke jag gått omkring med ett tag. Tänk om vänsterns framgångar minst lika mycket handlar om en mobilisering MOT något som för? Att den retorik som använts av Tidö om invandring och islam har uppfattats som riktad mot HELA gruppen invandrare och mot ALLA muslimer. Även om Tidö nog skulle vilja nyansera och hävda att deras kritiska retorik handlar om de muslimer som vill leva som i ursprungslandet och inte anpassa sig till ett svenskt sätt att leva och mot de invandrare som exempelvis lever på bidrag eller rentav lever på kriminalitet. Men politisk kommunikation är svårt och kan ha lett till att en hel del personer med invandrarbakgrund snarare ville rösta bort framför allt SD snarare än att de känner så varmt just för Vänsterpartiets politik. Valet blev V eller S eftersom raggade röster utifrån den beskrivningen av motståndaren och därmed uppfattats som ”mest mot SD”. Kan det vara så?
Vad tycker du?
108
Tankar
Henrik Höjer
Redaktör
•
Igår 05:08
Denne figur menade för fem år sedan att för ”den svenska allmänheten utgör således hala badkar en betydligt större fara än beväpnade tonårsligor ute för att skjuta varandra”. Jag granskade sedan påståendet, vilket du kan läsa om här: https://kvartal.se/henrikhojer/artiklar/jan-guillous-badkarsanka/cG9zdDo2MzE3
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
21 sep. 16:36
Man stöter på den guillouska tendensen i olika grader och skepnader relativt ofta i vår bransch, tycker jag. Flera gånger när jag själv avstått från att uttala mig om något eller tackat nej till att vara med i en podd eller liknande för att jag inte känner mig tillräckligt kunnig och säker i ämnet eller frågan så har jag efteråt upptäckt att de som istället tackat ja ofta är sådana som vet betydligt mindre, men som låter oerhört säkra på rösten. Okunnighet är så att säga inte något som hindrar kreti och pleti från att producera tvärsäkra uttalanden. För övrigt anser jag att… Aftonbladet måste jobba på sin värdegrund. Gissningsvis låter de Jan Guillou hållas inte trots att han far med osanning, slarvar och förolämpar – utan just på grund av det. Han drar läsning men inte till följd av underbyggda gräv eller tankeväckande resonemang utan enbart till följd av simpel provokation.
Vad tycker du?
63
Tankar
Matilda Berg
Reporter
•
21 sep. 05:01
Samhällen med en stor andel unga (män) tenderar att vara mer … oroliga. Värnplikten är ett sätt — men det finns väl andra tänkbara — att hålla en potentiellt bråkig samhällsgrupp i schack under den period då testosteronet stökar som mest. Citaten från Strömstedt-krönikan låter litegrann som fromma förhoppningar från en förälder som gett upp. Och det är klart, ”militär disciplin” i tonårshemmet kan nog leda till väl dålig stämning. Men att hoppas att enbart värnplikten ska göra jobbet är nog naivt.
Henrik Höjer
Redaktör
•
21 sep. 04:45
Den här idén om man värnpliktiga skulle mötas över klassgränserna insåg jag redan under min egen tid i kronans kläder att den var en myt. Vi var ett 30-tal befälselever som ryckte in vid Marinens sjukvårdsskola på KA4 utanför Göteborg, men inte en enda hade ett efternamn som slutade på -sson. Försvarsmakten är rätt bra på att sortera 18-åringar…
Vad tycker du?
119
Tankar
Ivar Arpi
Journalist och poddare
•
20 sep. 11:01
När Anna-Karin och jag skrev Genusdoktrinen intervjuade vi en lärare på polisutbildningen som oroade sig för samma sorts tänkande. Vad händer med en polis som får lära sig att bemöta människor utifrån deras plats i en maktpyramid? Vissa ska han vara särskilt försiktig med, eftersom de anses underordnade. Men deras plats i teorin säger väldigt lite om vad som händer framför honom. Detsamma gäller på skolgården. En svensk unge som blir trakasserad har ingen större glädje av att tillhöra en påstått privilegierad majoritet. Han behöver en vuxen som hjälper honom. Och den vuxne behöver stöd att ingripa. Här har myndigheterna i stället bekostat en kurs där läraren får lära sig att misstänka sig själv.
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
20 sep. 10:48
Kuriosa i sammanhanget: Den ena av författarna, Emma Arneback, är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. År 2025 tilldeledes Arneback 6 miljoner av Vetenskapsrådet för det treåriga forskningsprojektet ”Rasism och antirasism i mellanstadiet”. Det teoretiska ramverket i denna etnografiska studie är samma som i ”Att motverka rasism i förskolan”.
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
20 sep. 09:58
Det är intressant hur steget från akademisk teori till myndighetsfinansierad fortbildning tycks vara så kort. Forskare ska förstås kunna argumentera för radikala eller kontroversiella perspektiv. Men när ett visst perspektiv sedan lärs ut till tusentals lärare uppstår andra frågor: Hur väljs just den teorin ut? Vilka alternativa perspektiv presenteras? Och vem granskar att undervisningsmaterialet faktiskt speglar den verklighet lärare möter? Även de lärare som håller med om de normkritiska teorierna i boken borde kunna se problemet. För om just den teorin lyfts upp som sanning finns förstås risken att en helt annan teori gör det när vindarna blåser åt ett annat håll.
Vad tycker du?
30
Tankar
Magnus Thorén
Programledare
•
20 sep. 11:48
Diskussionen om svenska kyrkan blev intressant – och inte minst utifrån hur det den (statskyrkan) en gång i tiden förhöll sig till katolicismen. Förr var det fästning som gällde om du så bara misstänktes vara katolik. Och från detta har alltså kyrkan idag hamnat i positionen att ’allt’ är ok och präster har målat helgonbilder av Greta T osv osv Summa summarum: för att överleva och åtminstone försöka leva upp till devisen om att stå mitt i byn är kyrkan imponerande i sin populistiska slavroll till tidsandan. Hur den skulle förhålla sig till en framtida auktoritär nationalistisk sådan behöver ingen fundera på.
Ola Wong
Redaktör
•
20 sep. 07:56
För mig som sekulär var det intressant att ha med katoliken Edel Irén Lappin i studion och höra hennes perspektiv på Helmersons dystopi – om ett framtida Sverige där katoliker och alla som inte är med i den nya Svenska kyrkan förföljs. Missa inte heller hennes omdiskuterade artikel Den sekulära åsiktskorridoren, som publicerades i veckan: https://kvartal.se/olawong/artiklar/den-sekulara-asiktskorridoren/cG9zdDoxOTczODQ Om man är fisk tänker man inte på vattnet, och som sekulär i majoritetssamhället ser man kanske inte alltid det som troende uppfattar som nedlåtande. Lotta Olsson är som alltid en härlig gäst i studion – man blir glad av att höra henne. Hennes perspektiv på DN, tro och journalistik fördjupade också programmet, tycker jag. Jag skriver en egen recension om Helmersons bok Vänsterns värsta år här: https://kvartal.se/olawong/artiklar/varfor-tonade-dn-ner-woke-kritiken/cG9zdDoyMDAyNjI
Vad tycker du?
26
Tankar
Federico Moreno
Reporter
•
20 sep. 08:02
Som något av ett Ali G-fan är jag inte helt objektiv här. Men jag vill minnas att när Sacha Baron Cohen gjorde den första filmen om karaktären ”Borat” var bilden han målade upp av kazaker inte jätte-pk. I det fallet spelade han inte en vit snubbe som vill vara svart, utan en kazak vid namn Borat som var kvinnoförnedrande och antisemitisk och samtidigt beskrev allt som ”very nice!”. Kazakstans regering reagerade på ett riktigt ”boomer”-sätt, förbjöd filmen i landet och hotade med att stämma Baron Cohen. Man kan säga att regeringen gick rakt i fällan och blev en del av satiren. Samtidigt kan man ha viss förståelse för att kazakerna inte direkt gjorde vågen: Det är inte särskilt ofta man ser kazaker porträtteras i internationella filmer, landet är ingen soft power-gigant, har begränsad möjlighet att själva forma bilden av landet, och då kan även en humoristisk film som gör narr av en kazak uppfattas som humor som sparkar nedåt. Sacha Baron Cohen förklarade att det Kazakstan som skildras i filmen inte har något med det riktiga landet att göra och att han valde landet för att ”det är en plats som ingen i USA känner till, vilket tillät oss att skapa en vild, komisk, falsk värld”. Men förstår alla i dagens (des)informationssamhälle att bilden av Kazakstan verkligen bara är påhittad? En sak är säker: Några år efter att Kazakstans regering gick i fällan och blev dubbelt utskrattad reste sig landet med en snygg comeback. Landets statliga turistbyrå bytte officiell slogan till ”Kazakhstan. Very nice!”.
Vad tycker du?
64
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
19 sep. 21:41
Hm, jag hade definitivt svarat ja på frågan om man kan lita på de flesta andra människor. Jag antar att det betyder att jag är ganska typiskt svensk ur just det perspektivet. En annan sak jag fastnade för var formuleringen: ”I etniskt blandade områden litar människor mindre på alla – grannar, myndigheter, till och med den egna gruppen.” Här blir jag nyfiken på vad som är orsak och verkan. Är det den etniska blandningen i sig som minskar tilliten, eller finns det andra egenskaper hos de här områdena som både hänger ihop med mångfald och låg tillit? Det tycker jag inte riktigt framgår av texten.
Federico Moreno
Reporter
•
19 sep. 18:56
Ett arabiskt eller somaliskt namn på en kandidat och ett stort antal personkryss är förstås inte belägg för klanröstning. Men vi journalister bör granska det som Pelle är inne på: om det har förekommit uppmaningar från klanledare och om nätverk har mobiliserat väljare utifrån släktskap. Annars hamnar debatten lätt i ett cirkelresonemang där personkryss blir bevis för klanröstning, samtidigt som teorin om klanröstning används för att förklara personkryssen. Pelle är själv inne på att det finns andra förklaringar. Väljare kan exempelvis föredra kandidater som delar deras språk, erfarenheter eller politiska prioriteringar. Putnam menar att föreningslivet och de sociala banden mellan människor har betydelse för hur väl demokratin fungerar. Därför blir hans råd om att starta körer och fotbollsklubbar intressant för den svenska debatten. Om en somalisk förening har blivit vägen in i ett etablerat svenskt riksdagsparti kan den alltså fungera som just den skola i demokratiskt deltagande som fotbollsklubben skulle vara hos Putnam. Och när vi ändå diskuterar tillit: vilken tillit väcker de delar av den politiska eliten som så snabbt har misstänkliggjort väljare i utsatta områden? När människor där inte röstar har det betraktats som ett integrations- och demokratiproblem. Men när samma människor röstar, organiserar sig och personkryssar beskrivs det snabbt som ett ännu värre integrations- och demokratiproblem.
Vad tycker du?
28
Tankar
Magnus Thorén
Programledare
•
19 sep. 11:46
Har ni själva i yrkeslivet stött på eller upplevt verkliga exempel på förhållanden där ni insett: det här är diskriminering! (vg karriärmöjlighet eller lön.) Vore intressant att få några exempel här. Jag har det i mkt liten utsträckning, om alls. Det kan bero på att jag varit blind för detta, eller ha att göra med att jag länge jobbat på arbetsplatser med en majoritet kvinnor som kollegor och chefer? Eller på att det i stora delar har minskat…
Vad tycker du?
50
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
19 sep. 08:32
I samband med de granskningar som varit av Vänsterpartiet under valrörelsen har ett återkommande svar varit ungefär: Vi kände inte till detta, det var ett misstag och personen är nu inte längre kvar. Efter det tycker jag att svaren på journalisternas följdfrågor ofta varit ganska avfärdande. Ett återkommande motargument har varit att liknande problem finns i andra partier och att även de borde granskas. I det här fallet har de berörda V-ledamöterna inte svarat på frågorna alls. Det är såklart upp till dem hur de vill hantera situationen, men jag har svårt att se att frågorna försvinner. Journalister lär fortsätta granska kopplingar till antisemitism och terrorhyllningar inom V, inte minst när partiet gör anspråk på regeringsmakten. Så partiet kommer, vare sig det vill eller inte, behöva förhålla sig till den här typen av frågor.
Vad tycker du?
40
Tankar
Staffan Dopping
Poddredaktör
•
19 sep. 11:41
Ja, Ulf Kristersson checkar ut som regeringschef, men just nu finns ingenting som tyder på att han kan vara inne på att lämna posten som partiledare. Att Moderaterna gick framåt (trots väljarnas sannolika överlämnanden av många stödröster) och nådde 19,85 procent talar för att hans ställning är hygglig, trots valnederlaget. Något säger mig också att moderatledare i allmänhet och Ulf Kristersson i synnerhet är så pass tränade vid oppositionsrollen att den kommer att kännas ganska trygg och invand. Det ska bli intressant att följa Moderaternas sätt att hantera valförlusten.
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
19 sep. 08:07
Ibland när jag försöker förstå hur förtroendeingivande en politiker framstår brukar jag tänka: Är det här en person man hade velat ha med sig till en öde ö? Svaret behöver förstås inte säga något om hur bra personen är på att styra ett land. Men jag tror att det fångar något i hur handlingskraftig, trygg och pålitlig någon uppfattas på ett intuitivt plan. Olika politiker väcker väldigt olika svar på den frågan – och svaren varierar förstås beroende på vem man frågar, kulturell bakgrund och vilka egenskaper man själv värderar. Men just den där nästan omedelbara känslan av vem man skulle lita på i en pressad situation tror jag spelar större roll för förtroendet för politiker än vad man först tänker.
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
19 sep. 07:25
Det glädjer mig orimligt mycket att Cliff Barnes fortfarande är en levande referens i politisk analys. Till historieskrivningen ska därför också läggas att Cliff Barnes tar kontroll över hela Ewing Oil i den allra allra sista episoden av original-Dallas. I det verkliga slutet förlorar J.R. allt. Cliff vinner.
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
19 sep. 06:25
Jag tror verkligen att Ulf Kristerssons stora problem som politiker är att så få väljare kan relatera till honom. Hans personlighetstyp är lite främmande, hans tendens att vrida och vända på frågor i debatten framstår som osäkert snarare än nyfiket, och när han ska verka beslutsam framstår det som lite forcerat. Detta är svårt att pinpointa exakt, men det är något med honom som inte riktigt ”går hem i stugorna”. På samma tema skrev jag denna text om kritiken mot hans hustru för ett tag sedan https://kvartal.se/erikhogstrom/artiklar/ar-birgitta-ed-for-konstig-for-sverige/cG9zdDoxMzA4NTM
Pelle Zackrisson
Reporter
•
19 sep. 05:52
Kristersson lyckades med något historiskt. Att hålla ihop en regering som var beroende av SD, och där samtliga regeringspartier ökar. Man fick igenom alla sina budgetar. Det är historiskt . Bland hans motgångar sticker ett helt oforcerat självmål ut. Lagen om sänkt ålder för att byta kön. Kristersson satte sitt politiska kapital internt på en fråga där han uppenbarligen hade stora delar av sitt parti emot sig. Och där ingen i M försvarar sänkningen idag.
Vad tycker du?
64
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
19 sep. 15:12
Många, inte minst intelligenta personer, är skickliga på att rationalisera det de redan vill tro och konstruera sofistikerade argument för att kunna hålla fast vid sin bild av hur världen borde se ut. Problemet är att verkligheten inte anpassar sig efter ens vilja. Att avfärda att begåvning existerar blir därför, precis som texten konstaterar, något av en lyxidé för den privilegierade. Om samma person plötsligt befann sig i en situation där människors faktiska förmåga verkligen var avgörande, till exempel om man måste sätta ihop ett lag för att överleva en katastrof, tror jag att den inställningen snabbt skulle bli mer pragmatisk.
Erik W. Larsson
Skribent
•
19 sep. 13:16
Bland de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna finns tre stora diagnosgrupper: autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning. På senare år har två av dem blivit mycket populära. Den tredje vill ingen längre kännas vid. I framtiden kommer alla människor att ha antingen autism eller ADHD. Men ingen kommer att vara obegåvad.
Vad tycker du?
46
Tankar
Staffan Dopping
Poddredaktör
•
19 sep. 17:41
Här hade rätt många års politikkunnande samlats vid Veckopanelens mikrofoner. Eftersom jag har ägnat en hel del tid de senaste åren att försöka komponera dynamiska och ideologiskt breda paneltrior så kostar jag på mig att framhålla när jag tycker att det är extra bra. Lena Mellin med sin enorma erfarenhet av att följa och kommentera svensk politik, Kent Persson med sitt inifrånperspektiv från Alliansens och Moderaternas innersta kärna och Arvid Hallén, den konservative analytikern som tycks ha koll på det mesta – här fick jag mig en hel del klokskaper till livs. Bland annat var det intressant att höra panelen beskriva Centern som valets stora förlorare. ”De vågar inte vara vågmästare”. Väldigt mycket eftervalssnack, förstås, men Magnus Thorén med gäster hann också med ”senaste AI-hotet” och Kanadas inträde som ”associerad” EU-medlem. Fullmatat och upplysande!
Vad tycker du?
85
Tankar
Magnus Thorén
Programledare
•
19 sep. 04:40
Jag har länge funderat på om det inte skulle vara givande att intervjua Anders Danielsson i ett längre format som Fredagsintervjun? Om hur han själv ser tilllbaka på tiden på Migverket, vad besluten ledde till etc. Men man ska ju också alltid minnas att tidsandan skiftar. Hur är det att ena decenniet bli hyllad för det man gör, samtidigt som man några år senare hamnat lite mer i den mediala frysboxen osv. Vad säger ni?
Pelle Zackrisson
Reporter
•
18 sep. 20:03
Han blev känd för ”Låt Anders vara Anders”™. Men vad blir Anders Danielssons eftermäle? Det är svårt att komma runt beslutet om att ge alla syrier PUT. Något som gav extremt stora konsekvenser. Kan det vara det enskilt mest betydande tjänstemannabeslutet i svensk förvaltningshistoria? Jag tror det.
Vad tycker du?
28
Tankar
Erik W. Larsson
Skribent
•
18 sep. 04:46
”Ni kör en lastbil med folk till fronten, vi kör en lastbil med drönare.” Så ska en tillfångatagen ukrainsk soldat ha beskrivit kriget för sina ryska förhörsledare. Ryssarnas strategi verkar gå ut på att Ukraina får slut på drönare innan de själva får slut på människor. När den ryska armén använder svårt sjuka och skadade soldater ställs ukrainarna inför ett makabert dilemma: Är det värt att offra en hel drönare på en rysk soldat som saknar en arm eller ett ben?
Vad tycker du?
18
Tankar
Ola Wong
Redaktör
•
17 sep. 10:21
Intressant, men jag har lite svårt att köpa mongolförklaringen rakt av. Många länder som erövrades av mongolerna har inte uppvisat de ryska särdragen – jämför exempelvis med Kinas Yuan-dynasti. Många historiker har försökt förklara Ryssland utifrån vissa kulturella särdrag. Jag tänker väl främst på Richard Pipes Den ryska revolutionen. Han spårar orsakssamband till de ryska bysamfälligheterna, mir, där jorden ägdes kollektivt, och menar att detta förhindrade uppkomsten av en självägande bondeklass, vilket i sin tur blev ett hinder för moderniseringen. Spännande tanke, men finns det inte en fara i att kulturella förklaringar riskerar att bli enögda och deterministiska?
Henrik Höjer
Redaktör
•
17 sep. 04:48
Rösträkning och regeringsbildning i all ära – men en av vår tids största frågor är fascismen i Moskva. Vad som händer i Ryssland efter Putins död kommer påverka även våra barns liv. Stefan Hedlund har skrivit en fantastisk bok om Rysslands historia och framtid. Läs. För läsning av böcker är en motståndshandling mot tiktokifieringen av tillvaron och mot alla autokratiska krafter.
Vad tycker du?
115
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
18 sep. 14:44
Det här känns inte bra. Den renodlade högerradikala vägen måste ha stakats ut bakom min rygg sedan jag gick på mammaledighet. Då passade du på, Ludde! Jag har alltid uppskattat att jobba i en omgivning med högt i tak men jag tolererar inte högerextrema dekret och jag kan tycka att det är lite väl inkluderande av de fyras gäng att frottera sig med extremister på sociala extremistplattformar.
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
18 sep. 13:37
Det finns ett populärt uttryck som jag påminns om efter att ha läst Luddes text: Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. För det måste vara ok att signalera till sin ”in-group” att man är förfärad över Kvartals ”högervridning” OCH samtidigt medverka i Kvartals poddar. Det måste vara tillåtet att misstänkliggöra Kvartals profiler OCH samtidigt vara hur trevlig som helst mot dem när man träffar de IRL. Allt annat vore ett hot mot demokratin.
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
18 sep. 13:09
Det är alltid intressant när personer säger en sak offentligt och en annan privat. Luddes text bekräftar något jag egentligen redan har förstått: bilden som vissa målar upp av Kvartal offentligt går inte alltid ihop med hur de faktiskt förhåller sig till oss. Ena sekunden varnar man för radikalisering, i nästa är man med i poddar och skickar uppskattande meddelanden.
Magnus Alselind
Redaktionschef
•
18 sep. 13:01
Kul med poddkrönika! Intressant också att höra Martin Ahlquists analys av hur Egmont ger direktiv uppifrån till sina chefredaktörer om ”hur man ska producera sin tidning”: ”Det är nånting som skaver där – när man behandlar sina tidningar som om det är en processindustri, då tror jag man får svårt skapa det engagemanget att personligen fronta sin tidning och vara stolt över den.” Men det är ju samtidigt ganska nära det succékoncept som Bonnier News Local har kört med sina chefredaktörer runt om i landet: tydliga manualer, ramar och direktiv i samspel med lokala tidningar och lokala chefredaktörer. Och det tycks ha varit kommersiellt helrätt: lokalt mediestöd + centralstyrda effektiviseringar = storvinst!
Vad tycker du?
27
Tankar
Magnus Thorén
Programledare
•
19 sep. 05:46
’Den som fick en bidragsansökan godkänd kunde få hälften av pengarna’. Det är när man läser sådant här som jag tror att även ’givmilda’ människor som ser ett värde i att civilsamhälle och organisationer stöttas av det allmänna kan vackla allvarligt i tron. Det bidragsindustriella komplex som vi låtit växa fram är en styggelse, oavsett om de misstänkta här är skyldiga eller inte till brott. Saken får prövas. Jag tänker ofta på alla organisationer jag stött på där ideellt arbete är själva kärnan och bidragen enbart grädden på moset. Scouterna där jag bor tex som varje år ordnar julmarknad för att sedan över många år renovera sin möteslokal bit för bit. Tumregeln är kanske: ju mer fokus på bidragsdelen och ju mindre på medlemsavgifter och ideellt arbete – desto större skäl att se upp!