Mycket känslor i artikeln. Forskning visar något annat: ”Over the course of their driving lifetimes, EVs will create fewer carbon emissions than gasoline-burning cars under nearly any conditions. https://climate.mit.edu/ask-mit/are-electric-vehicles-definitely-better-climate-gas-powered-cars Se även: https://skepticalscience.com/net-effect-of-ev-on-climate-change.htm The key reason why EVs reduce emissions in almost all cases is that they are inherently more efficient than conventional gasoline-powered vehicles. Det ÄR ett problem att kinesiska batterier framställs med kolkraft (https://www.lowyinstitute.org/the-interpreter/green-mirage-china-s-clean-tech-built-coal). Likaså förhållandena i Kongo, Men Europa skulle kunna tillverka eget (https://impactloop.se/artikel/ola-wong-darfor-maste-vi-prata-om-renen-i-rummet). Sen är frågan om det är bättre att vara beroende av islamistiska diktaturer och Putin-typer för olja? Elektrifieringen lär fortsätta i vilket fall.

Jag skulle nog inte kategorisera suffixet ”maxxing” som incel-kopplat, men det är intressant hur internetslang letar sig in i officiell kommunikation.

Labour och Keir Starmer är minst sagt i en rävsax. Partiet blöder dels till höger och Reform, dels till vänster.

När jag var i New York för några år sedan förvånades jag över att boklådor i Brooklyn hade väggar med böcker om Palestina. Inte visste jag då att det var en helt ny genre som växte fram. Synd att den verkar så generande dålig

Att tonåringar kommer kringgå reglerna är väl vad man ska förvänta sig. En fördel med lagen är väl ändå att man inte kan vara en offentlig sociala medier-profil som ung, att skolor lättare kan hållas fria från sociala medier och att det fungerar normerande gentemot barnens föräldrar. Att tonåringarna måste smyga med det, som rökning och alkohol, är väl bara kul. Jag vill inte leva i ett land helt utan ungdomsfylla även om jag inte tycker att 14-åringar ska kunna köpa sprit (dock 18-åringar, men det är en annan sak)

Genuint chockerande att så många välutbildade personer inte kunde komma på ett bättre namn än #Jutoo, det går ju inte att ta på allvar

Det här är som Strindbergsfejden redux.

Något märkligt att beskriva Socialdemokraternas lotterier som om de skulle ha haft ”specialregler”. De omfattades av samma regelverk som alla andra allmännyttiga lotterier, alltså samma regler som exempelvis moderaternas lotterier, idrottsrörelsens och kyrkans. I sak tycker jag att ett lobbyregister låter utmärkt. Däremot är jag osäker på om Moderaterna fullt ut inser innebörden av att börja lagstifta om ”arbetsmarknadsorganisationers bidrag”. En klok princip för alla partier borde vara: vid makten i dag, i opposition i morgon. Om S skulle ägna sig åt motsvarande lagar i syfte att försvåra andra politiska rörelsers finansiering, på samma sätt som Tidöpartierna riktat in sig på arbetarrörelsen, skulle opinionsbildning och politisk påverkan finansierad av svenskt näringsliv drastiskt kunna försvagas. Min gissning är att M har vikt sig även här, precis som i så många andra frågor där SD pressar.

Jag undrar hur skribenterna förhåller sig till begreppet ”motstånd”? På förlaget Ordfronts hemsida står det: ”Muslimskt liv är en samling texter som vittnar, analyserar och drömmer. Det är folkbildning och motstånd i ett: en spegling av vardagen för många muslimer i Sverige, men också en vision om en mer rättvis framtid.” Just ordet ”motstånd” verkar ha blivit populärt i de kretsar som vissa av skribenterna rör sig i. Nu har jag inte undersökt detta särskilt noggrannt men jag TROR inte att jag inbillar mig utan att ordet har blivit mer vanligt förekommande i diskursen i Sverige och Väst sedan kriget bröt ut efter 7 oktober-massakern i Israel — en händelse som Hamas och dess sympatisörer betecknat som ”väpnat motstånd”.

Väldigt bra skrivet av Widar. Själv reflekterade jag över Kulturnyheternas hyllning av irländska Kneecaps nya album, av recensenten beskrivet som ”Starmers och Netanyahus musikaliska mardröm”. Kneecap har ju visat sitt ogenerade stöd för Hamas och Hizbollah (och även åtalats/friats för det) vilket givetvis är något som kan ske parallellt med att gruppen producerar fantastisk musik. Men jag kan inte låta bli att undra om mottagandet blivit lika lyriskt om gruppen hyllat en högerextrem rörelse?

Majoriteten av alla heltidspolitiker, och rimligen alla partiledare, bottnar i sin partitillhörighet utifrån ideologisk övertygelse. Partiernas ställningstaganden och prioriteringar blir svåra att följa om man inte förstår åtminstone delar av deras idévärld och ideologiska bas. Ändå finns knappt något (finns det alls?) program där partiledarna får möjlighet att fördjupa sina resonemang och bjuda in tittarna/lyssnarna till längre resonemang. Kvartals ”Partiledaren +1” är kanske det närmaste vi kommer? De som idag är unga och växer upp i en era där politik reduceras till underhållning och tävling kommer sakna avgörande pusselbitar om de ska förstå partipolitik och demokratin i sig själv.

Per Hermanruds felsägning i livesändning är ingen big deal. Han korrigerade sig också senare i sändningen. Det blev som Magnus skriver spinn på X direkt. Mitt intryck är att Hermanrud är en av TV4:s bästa, en av de politikreportrar som oftast tillför nåt bra, har bra frågor på pressträffar.

Finns någon annan person, eller sammanslutning, i väst eller annorstädes, som gör i någon mån rimliga anspråk på att styra Iran ifall regimen skulle falla? Vid sidan av Pahlavi alltså. Frågar eftersom min kunskaper om iransk oppositionell idédebatt är grunda.

Medan rikspolitikerna lavjar att de styr vården styr föreningen SKR vården – för demokratin verkar det rimligt att SKR tvingas spela med öppna kort och under offentlighetsprincip (lästips: https://kvartal.se/olawong/artiklar/rikspolitiker-lajvar-styrning-av-varden/cG9zdDo0OTU0MQ)

Det här kan vara den mest sinnesomvälvande podden som ni hittills har lyssnat på. Kan Olle Häggström ha rätt om att en AI-apokalyps är i antågande? Låter det han säger knäppt? Borde han ha antagit vadslagningen med Henrik Höjer?

Det är inte så att riskerna är borta, utan snarare är väl det så att de mest extrema scenarierna blivit mindre sannolika i takt med att världen faktiskt har agerat. Nu kan man påminna sig om att även det som i artikeln anges som medelscenario –2,5 grader – innebär omfattande och i många fall katastrofala förändringar. Inget omedelbart slut på civilisationen, men det är en hög ribba för ordet katastrof. Chat GPT listar med forskningskällor för den som är nyfiken. Tex. Kraftigare värmeböljor (som idag sker vart 50:e år kan bli vart 5:e eller oftare) Intensivare skyfall → fler översvämningar Längre och svårare torkperioder, särskilt i redan torra regioner Havsnivån stiger märkbart. Matsäkerhet hotas. Kuststäder och låglänta områden hotas (t.ex. delar av Bangladesh, Nederländerna). Tipping point, Grönland osv. När sådana processer väl startar kan de bli irreversibla.

”Få vill diskutera konstvärldens försök till ”kolonisering” av akademin,” skriver författarna av denna mycket läsvärda inblick i fältet. Men hur gå denna kolonisering till, mer konkret – och vad handlar det om? Få tillgång till cash, prestige eller titlar? Ledtrådar ges ju iof- och jag fattar problematiken, där forskningen i grunden inte enbart bör maximera den egna utvecklingen utan ha någon form av höjd och ”bidra till kunskapsfältet”.

Genombrottet för drönarkriget skedde från början som ett svar på avsaknad av luftherravälde, där varken Ryssland eller Ukraina kunde uppträda med stridsflyg vid fronten på grund av risken för att skjutas ner. Och senare, när USA ströp tillgången på luftförsvarssystem och -ammunition, fick landet snabbt uppfinna egna motmedel, något som alltså nu ligger till grund för Ukrainas exportframgångar på senare tid. Jag tror jag kanske nämnt det tidigare, men det vore sannolikt viktigare att få in Ukraina i Nato än att tigga om att ett motvilligt USA blir kvar i alliansen.

Man förstår att schackvärlden måste vara oresonligt hård mot fusk, vem skulle vilja titta eller spela om det fanns minsta misstanke om att det är datorer som spelar. Men med tanke på hur lite substans i anklagelserna från Magnus Carlsson som kommit fram sedan 2022 känns detta mer och mer som ett övergrepp på Hans Niemann. Tänk att vara en ung talang och sedan bli påhoppad av världens bäste och känd som ”analkule-mannen”.

Lärarundantaget beskrivs av Thom Thavenius själv (och många andra) som en av de faktorer som gör Sverige till en extremt attraktiv forskningsmiljö. Sverige slår långt över sin viktklass i detta avseende. Samtidigt är det ju inte bra om en forskare som tillsammans med ett lärosäte tagit fram strategiskt viktiga rön tar med sig all sin kunskap till Kina. Så vad göra? Om jag förstår TT rätt så handlar det framför allt om att öka medvetenheten om denna målkonflikt hos alla. Men eftersom forskaren, till skillnad mot hur det funkar i andra länder, är fri att göra det om han/hon så kokar det ner till att få framför allt dessa personer att inse vad som står på spel. Ja, kanske rent av i viss mån vädja till deras patriotism. Inte så lätt om miljonarvoden ligger i andra vågskålen. Eller vad tänker ni som har erfarenhet av forskning/akademin?