Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
Vad tycker du?
1
Tankar
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
2 Tim
Kvartal Idag låter lite annorlunda idag då vi kör ett specialavsnitt om opinionsläget och om tre av de frågor som svenska folket rankar som bland de viktigaste inför valet, som alltså sker om mindre än fyra månader. Hör tre Kvartalprofiler om skolan, integrationen och ekonomin. Och tyck gärna till här!
Vad tycker du?
32
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
5 Tim
Att överklass/rikemansskolor som Lundsberg utövar lockelse på journalister och läsare/tittare är inte så konstigt. Det är som bekant undantagen som skapar nyheter och Lundsberg är verkligen ett undantag i Skolsverige. Att tjuvtitta in på de privilegierades miljöer och problem är lockande. Men det bör också sägas att Lundsberg är ett totalt ickeproblem i det stora hela. Några liknade reportage från någon av Sveriges sämst presterade grundskolor skulle däremot sätta uppmärksamheten på problem som verkligen har betydelse för samhällsutvecklingen. Och undantagsbehovet uppfylls även här. Grundskoleelever med inrikesfödda föräldrar har generellt sett mycket bra skolresultat. Medan anpassad grundskola – tidigare särskola – växer så det knakar. Här finns att göra för alla medier som vill ge god service åt sin publik.
Vad tycker du?
51
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
9 Tim
En tanke som slår mig apropå min artikel om medborgarskapet är SD: s betydelse för den politiska utvecklingen. Den fördummande ideologiska överbyggnaden där motpolerna har varit ”ond eller god”; luckras nu upp. SD kom in i rikspolitikens Helgeandska finrum från ett håll som i stort sett alla definierade som ont. Därför ville alla andra i finrummet vara goda. Vilket betydde att det plötsligt var ond politik att reglera invandringen, att stoppa explosionen av tiggeri, att tanka bensin, att döma gängkriminella till kännbara straff och att villkora medborgarskap. SD: s väljarframgångar har fått M och S och medierna att vakna; folkviljan är inte ond. Därför är vi på väg ut ur ond/god-bubblan och återvända till de sakpolitiska verkligheterna som byggt Sverige starkt. På stort sett alla viktiga områden – inte minst det mycket dagsaktuella NATO och invandring, medborgarskap och straffmätning – har vi nu ett läge där de tre stora partierna står mycket nära varandra. Det är bra.
Vad tycker du?
26
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
Igår 12:36
En helt egen genre av bekännelser är de vars syfte är att få bekännaren att framstå som en god människa. Den typen av synd karaktäriseras ofta av att den i själva verket inte är någon synd. På Facebook drällde det av sådana icke-bekännelser under MeToo 2017. När kvinna efter kvinna offentliggjorde sina erfarenheter av sexuella övergrepp blev det bråttom för många män att visa solidaritet och erkänna sig som en del av problemet. Men inte på ett sätt som fick dem själva att framstå i dålig dager, givetvis. Minns att en känd kulturman bekände på Facebook att han hade tafsat på sin fru när de lagade mat. Den typen av ”bekännelser” blev ett enkelt (men genomskinligt) sätt att basunera ut att ”jag ser och hör och solidariserar med er viktiga kvinnokamp och förresten, det värsta jag själv gjort är att ta min fru på rumpan”. Många erkände också att ”de var en del av problemet” trots att de inte kunde dra sig till minnes något enda litet övertramp. Sekundärskäms när jag tänker tillbaka på det.
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
Igår 07:30
Min upplevelse är att människor som på riktigt haft det väldigt svårt ofta är mer försiktiga med offentliga bekännelser, medan personer med mindre allvarliga erfarenheter oftare talar öppet om dem. Det är bara en personlig observation, och självklart är det svårt att jämföra lidande. Men kanske är det också det som gör ämnet så svårt att prata om.
Vad tycker du?
17
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
19 May 18:14
Enligt studien har AI-agenterna inte några egna politiska åsikter, utan reproducerar bara den data de tränats på. Det intressanta är då varför modellerna så snabbt börjar imitera just språk om missnöje, kollektiv organisering och revolt när arbetsförhållandena försämras. Har modellerna tränats på oproportionerligt mycket språk med den typen av retorik? Hade resultatet blivit annorlunda om samma experiment gjorts med exempelvis Elon Musks AI Grok? Och spelar det, ur det perspektivet, någon roll huruvida AI:n har en ”egen” politisk uppfattning eller inte?
Vad tycker du?
13
Tankar
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
19 May 16:15
Fall som handlar om LVU och umgängesrätt kan vara de svåraste som finns att bilda sig en väl underbyggd uppfattning om. Det finns alltid faktorer man inte känner till. Jag har varit med om ett antal sådana fall genom åren där medierna rasat: antingen mot att en förälder fråntas umgänget eller att den får umgänge med barnen. Med det sagt så är det minst sagt häpnadsväckande att en förälder som betett sig på ett sätt som hotar hela systemet kan beviljas umgängesrätt. Jag är imponerad av – och tacksam gentemot – de kommunala tjänstemän som orkar göra det viktiga arbete som handlar om att skydda barn från olämpliga föräldrar. Inte minst med tanke på vilka konsekvenser det kan få i extrema fall som detta.
Vad tycker du?
64
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
19 May 14:32
Den så kallade 51-procentsregeln inom svensk idrott reglerar att medlemmarna i idrottsföreningen måste äga minst 51 procent i ett idrottsaktiebolag som t ex IFK Göteborg. Kommersiella aktörer som elitfotbollsföretag behöver alltså låtsas att vara föreningar för att få finnas till. I flera av klubbarna har ”supportrar” tagit allt större plats i de medlemsföreningar som kan styra över den kommersiella verksamheten. Eftersom ”supportrar” inte så sällan befinner sig mycket närmare tunnelseende aktivism än bred demokrati och näringsliv/underhållningsindustri så lever fotbollen och publiken (vanligt folk) mycket farligt. Klubbar som IFK Göteborg – och flera andra – sitter i en rävsax. De vågar inte stå upp för ordning och reda och för att tillsammans med polisen slänga ut kriminella nätverk från läktarna. För då kan supportrarna ta över nästa årsmöte. Tragiskt att se hur vänsterfolk och idrottsklubbar tar parti för läktarvåld istället för fotbollspublikens rätt till fotboll och trygghet.
Vad tycker du?
5
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
Igår 14:59
Socionomen i inslaget tar upp risken med att onödigt många utredningar startas. En annan risk är ju, tänker jag, att motsatsen sker. Det vill säga att tiden och resurserna inte räcker till för socialtjänsten och att verkliga missförhållanden faller mellan stolarna när allt och alla ska utredas.
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
Igår 14:20
Om socialstyrelsens gd tycker att det är bra att var tionde barn i Sverige orosanmäls så undrar man vad han har för bild av statens roll i barnuppfostran. Ren vanvård är ju ytterst ovanligt. Att en så stor andel föräldrar blir ifrågasatta känns ju oerhört inkräktande.
Tankar
Magnus Thorén
Programledare
•
Igår 16:17
Har bara sett första delen ännu och kan inte uttala mig alls om var granskningen tar vägen eller vad man ska tro om nåt. Men noterade att den första vilade blytungt på en av de utpekade gärningsmännens moders berättelse. Så det gäller att det håller tätt, om det ska bära hela vägen. Men det kanske är uppbyggt så för en dramaturgisk vändning i del tre? Återstår att se.
Vad tycker du?
60
Tankar
Magnus Thorén
Programledare
•
19 May 07:04
Det försåtliga är ovanpå detta idén om en i grunden fullkomligt okorrumperad och god mänsklighet som bara genom att ideologi x/y eller z får härska oinskränkt kommer att frigöra sig från förtrycket och skapa ett lyckorike. Väldigt stark text. Och ett lysande försvar för all förvirring, allt tjatter och alla halvmesyrer och kompromisser som vårt ofullkomliga samhälle bygger på. Det blir i slutänden trots allt inte så dumt.
Widar Andersson
Skribent
•
19 May 05:04
Otroligt intressant av Shervin Mirzaeighazi. Hans ”sju pelare” har bäring på de svenska partipolitiska verkligheterna. Han ramar bland annat in en ”gemensam underliggande logik” mellan sådant som Sovjetkommunism, nazism, islamism och den moderna cancelkulturens sociala sanktioner. Givetvis är det avsevärda skillnader mellan dessa fyra företeelser. Det Mirzaeighazi lyfter fram är den underliggande logiken som styr sättet att engagera sig i politik där demokratiska metoder ”som kompromiss, koalitionsbildning och att acceptera delvisa förluster – betraktas som kätterier. Fokus förskjuts från ”vad fungerar?” till ”vems sida är du på?” De som till höger och vänster och ute på andra ytterkanter argumenterar som om politiken är en strid mellan det heliga och profana; de kan ställa till allvarliga problem om de får inflytande i demokratiska länder. Politik är världslig verklighet. Den totala godheten, sanningen finns inte på en sida. Den är förhandlingsbar och öppen för ”delvisa förluster.”
Vad tycker du?
26
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
18 May 18:21
Just nu pratas det bara om lågt barnafödande som ett problem, en kris som måste lösas. Men om våra samhälllen helt och hållet bygger på att vi inte bara upprätthåller den befolkningsmängd vi redan har utan att vi också fortsätter att växa och bli fler och fler… Hur ska det sluta? Jordens yta och resurser räcker långt men är som bekant inte oändliga. Är det nån som har en långsiktig plan här?
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
18 May 17:38
Detta har hela tiden känts som den intuitivt mest troliga förklaringen. Om det stämmer så blir det ju extremt svårt att komma med politiska lösningar på barnkrisen. Kulturella förändringar – att vi på bred front skulle förkasta skärmsamhället – är ju svåra att tvinga fram.
Vad tycker du?
9
Tankar
Federico Moreno
Reporter
•
18 May 09:40
Vad beror det på att invandringskritiska partier ofta tycks slå över i ett förakt mot det land de säger sig värna om. Nationell samling lägger mer energi på att attackera landets främsta fotbollsspelare än på att kritisera politiska ledare som hotar Europa. Det är sedan länge känt att Nationell samling har ekonomiska band till Putin, efter att ha lånat miljonbelopp från ryska banker för att finansiera sin valrörelse. Marine Le Pen har dessutom uttryckt beundran för den ryska regimen, försvarat annekteringen av Krim 2014 och kritiserat EU:s sanktioner mot Ryssland. Nationell samling är dessutom långt ifrån ensamt bland högerradikala partier om att se många av sina egna landsmän som fiender och Ryssland som en vän. Fidesz i Ungern, Vazrazhdane i Bulgarien, Smer i Slovakien, Frihetspartiet (FPÖ) i Österrike, AfD i Tyskland – och så vidare. Varför tycks de egentligen ogilla Europa så mycket, och varför dras de så starkt till Ryssland?
Vad tycker du?
6
Tankar
Pelle Zackrisson
Reporter
•
18 May 12:21
Att överhuvudtaget nämna Tommy Robinson vid namn på Facebook var för några år sedan något som kunde leda till att kontot shadowbannades eller stängdes av helt. Vid ett tillfälle, kan ha varit 2018-2019, då jag var redaktionschef på Nyheter Idag, körde vi en rak nyhetsstory där Tommy Robinson nämndes. Vi giorde ”misstaget” att nämna honom även i delningen på Facebook. Inlägget flaggades och Nyheter Idags trafik begränsades under en period som ”straff”. Nyheter Idag var en liten uppstickare med extremt bra trafik på Facebook. Vi hade inget annat val än att sluta dela artiklar om TR på Facebook . Så tystar man effektivt konträra röster. Efter att Trump vann 2024 har Meta/Facebook dragit ner på såna dumheter. Men man har fortfarande inte gjort upp offentligt med vad man höll på med.
Vad tycker du?
8
Tankar
Ola Wong
Redaktör
•
18 May 07:05
Läser samtidigt E.M Forsters En färd till Indien som nu är på väg ut i översättning av Helena Hansson. Forsters spetsiga skildring av kolonialtidens Indien från 1924 blir också en illustration hur mycket av bilden av ett folk kan ändras. Från kolonialherrarnas omdöme om indierna som oförmögna till ledarskap och utveckling och i behov av utländsk styrning till dagens röda matta för en hindunationalistisk ledare och indiskt företagande. Forsters roman rekommenderas som sommarläsning.
Vad tycker du?
122
Tankar
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
18 May 08:10
Jag försöker hålla mot när barnen klagar på skolbespisningen, eftersom jag vill att de ska lära sig äta det som serveras – må det vara linsoppa, ungsfalu eller tofu. Men jag noterar hur deras missnöje växt sedan kommunen började köttspara på allvar. Kanske för att rätterna är för knepiga. Kanske för att de samtidigt ser att elever med så kallad önskekost kan få köttbullar varje dag. För en tid sedan vistades jag på en högstadieskola en tid och följde med några klasser. Jag blev förvånad över att skolmaten var ett så stort ämne för dem. De var verkligen irriterade. I ett samtal om vad eleverna ville skicka för budskap till skolministern, handlade alla förslag om skolmat och en otvetydig önskan om att få kött oftare.
Ola Wong
Redaktör
•
18 May 07:24
I Norge är traditionell skollunch ostmacka (brun eller gul ost). I Indien vegetariskt. Norrmännen verkar av OS-resultaten att döma inte blivit anemiska kålrötter. Kinesiska barn växer upp på sojamjölk utan att bli woke för det. Jag håller med om att hemkunskap gott kan lära ut lite traditionella kött- och fiskrätter. Men kan kanske ska vara lite försiktig innan man benhårt går ut och säger vad barn behöver äta på skollunch. Det är inget som hindrar föräldrar att lära dem mattraditioner hemma och ge dem kött. Norge verkar fungera bra utan detta kulturkrig.
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
17 May 18:37
Jag har svårt att förstå den här typen av trendande köttaktivism. Den är så tom på mening. Man vet hur det påverkar inte bara klimatet utan också hälsan men framförallt djuren – ändå gör man just kött vid varje måltid till sin bro att dö på. Din son får uppenbarligen kött hemma så vad är problemet med att han får lära sig lite annat på hemkunskapen en gång i veckan? Under min skolgång fick man ofta mat man inte gillade. Då tog man ett knäckebröd istället och så var det inte mer med det. Man hade skämts ihjäl om ens föräldrar ringde skolan och klagade. Och när har någon någonsin fått ”välja själv” vad man vill ha för mat på en konferens? Man anger om det är något man av ett eller annat skäl INTE äter och sen tackar man för det man blir serverad. Det köttfokus som uppenbarligen råder i Teds och många andras hem gör det bara än mer rimligt att barnen får lära sig mer etiskt hållbara sätt att laga mat på när de är i skolan. Det är varken vanvård eller förtryck. Det är sunt förnuft.
Göran Fröjdh
Reporter
•
17 May 17:51
Jag försöker i det längsta att hålla mig borta från köttkulturkriget, men det är svårt när klimatismen – vår nya statsreligion – tillåts breda ut sig som en stor vegetabilisk blobb över snart sagt varje liten vrå av tillvaron. Enligt denna religion är betande kor ett hot mot klimatet, men om vi i stället samlar in samma biomassa och eldar upp den i ett värmeverk blir utsläppen ”hållbara”. En reflektion är ju att det givetvis är bra med behörighetskrav, men ännu viktigare är att hitta skolpersonal som drivs av sunt förnuft.
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
17 May 16:51
Jag funderar på varför den här debatten kommer nu när känslan är att vegetarianism är på nedgång i kulturen, och har varit länge. Men jag undrar om den kanske är på uppgång i institutionerna, och vi befinner oss i den eftersläpningen. Det är inte din tonårsdotter som är vego nu, utan din moster som jobbar på kommunen. Eller vad tror ni?