Vad händer med
vår demokrati?
Hjälp oss att nå 50 000 prenumeranter. Nu infriar vi tre löften för ett bättre och ärligare offentligt samtal.
0av 50 000
Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
Hjälp oss att nå 50 000 prenumeranter. Nu infriar vi tre löften för ett bättre och ärligare offentligt samtal.
Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
Senaste nyheterna
08:24
Senaste nyheterna
08:24
Vad tycker du?
8
Tankar
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
Igår 23:40
”Varje år den 31 oktober samlas människor vid hans gravsten, trots att kyrkogården är låst nattetid, för att högtidlighålla minnet av Houdini.” Jag har varit på den ceremonin! Men det var dagtid kl 13:26. Det klockslaget Houdini ska ha dött. Fin artikel, Göran!
Vad tycker du?
33
Tankar
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
Igår 17:25
Malm frekventerar nu media med offerkoftan på. Det är alltså samme Malms som inte gjort någon som helst hemlighet av att han är terrorapologet. Tvärtom. Han har nyttjat Lunds universitets lokaler till att sprida ordet om Hizbollah och Hamas. Gärningarna som begicks den sjunde oktober var enligt Malm ”befrielsehandlingar”. Det som är anmärkningsvärt i fallet Malm är inte att Malm hindras från att åka till Storbritannien för att umgås med sin terrorklassade ”politiska familj”, utan att han får fortsätta evangelisera här i Sverige med Lunds universitets välsignelse. Samma universitet som snabbt som ögat gav en reprimand till Germund Hesslow när han – under ett pass om arv och miljö på läkarutbildningen – berättade om biologiska könsskillnader. Hesslows fick alltså skarp tillsägelse när han återgav forskningsläget. Andreas Malm uppmanar till terrorbrott och förespråkar samarbete med islamistiska krafter – men får fortsätta utbilda studenter. DET är vad som är chockerande i den här soppan, inte att Malm stoppas.
Vad tycker du?
31
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
Igår 16:59
En presidentkandidat driver alltså valkampanj bland landsmän (och möjligen -kvinnor) i Sverige. Samtidigt verkar han föredra att de stannar här i stället för att återvända till Somalia och bidra till försvaret mot det dubbla terrorhotet från al‑Shabaab i söder och islamiska staten i norr – en kamp som han själv enligt Pelles artikel varit en del av. Jag kan inte riktigt se framför mig att Volodymyr Zelenskyj (om han nu tvingats ställa upp i en presidentvalkampanj så som Trump och Musk krävt) hade kommit hit och fått frågor om hur han såg på ”tvångsutvisningar” av ukrainska män.
Vad tycker du?
84
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
Igår 13:44
Jag har också funderat över vad som driver de mest extrema deltagarna i Palestinademonstrationerna, som till exempel vecka efter vecka klär ut sig till en blodtörstig Netanyahu. Framför allt personer som till synes saknar personlig koppling till konflikten. Samtidigt finns det kanske något befriande i att inte bara leva sitt eget lilla liv, utan vara en av dem som faktiskt förstått världen och ska förändra den. Jag undrar också om de extrema uttrycken i sig kan förstärka övertygelsen om den egna sakens viktighet. När man väl gått så långt att man till exempel varje vecka klär ut sig till en blodtörstig Netanyahu är det nog svårt att gå tillbaka.
Vad tycker du?
218
Tankar
Henrik Höjer
Redaktör
•
Igår 10:17
Kan för övrigt varmt rekommendera Maria Gunthers fascinerande bok ”Smart. Vad vetenskapen säger om intelligens” (Albert Bonniers förlag 2020). Boken bekräftar det rätt okända faktumet att män som grupp är mer varierade än kvinnor, även i intelligens. Det finns alltså fler män i toppen respektive botten av IQ-fördelningen, läs mer här: https://kvartal.se/henrikhojer/artiklar/inte-alla-man/cG9zdDo3MTcw
Vad tycker du?
68
Tankar
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
30 okt. 21:50
Det går inte riktigt att överskatta konvulsionerna som just nu hemsöker Sverigedemokraterna. Detta är enligt vad jag förstår ett led i SD:s ambition att bli mindre extremt i väljarnas ögon. När partiledningen utkämpade sin förra strid om etno-nationalismens vara eller inte vara inom SD var det mot ungdomsförbundet SDU. Det slutade med att ungdomsförbundet uteslöts. Hur detta ska sluta är ännu för tidigt att säga. Men klart är att tålamodet hos partiledningen med Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson i spetsen börjar tryta. Det går inte längre att tala med dubbla tungor kring vem som kan räknas som svensk och inte.
Vad tycker du?
10
Tankar
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
30 okt. 15:31
Sedan publiceringen av Anna Axfors granskning har några manliga GU-professorer ryckt ut till kärleksprofessorns försvar. Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap, skyndade sig att i en kommentar på Engdahls Facebook-sida skriva att han förvisso INTE läst själva granskningen men att han ändå kunde konstatera att det verkligen var fel att avpublicera Understreckaren. Jonas Hinnfors, även han professor i statsvetenskap, berömde på samma sida artiklar som avdramatiserade det som granskningen visade. Problemet är alltså granskningen i sig, inte Engdahls alster. Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, anser i en post på sin Facebook-sida att Kvartal ”skandaliserat” Engdahl genom ”falska” påståenden och att SvD varit ”omdömeslösa” i sin avpublicering. Den här uppställningen här är intressant, eftersom det indikerar ett mönster där solid granskning kan avfärdas med en slapp hänvisning till att den är gjord utanför universitetet. Bara ”findings” som universitetets egna för fram – inom systemet – ges legitimitet och giltighet. Trions ställningstagande är intressant, eftersom det för tankarna till akademisk kameraderi. Sådan är skadlig på många sätt. I det här fallet bromsar den internkritik. Kritik kostar, lär sig den som ännu inte är professor. Således är det bara från utsidan sådan granskning kan komma – och då underkänns den av parnassen. Slutligen: det är just därför det är av betydelse att universitetet i detta fall valt att lyfta fram Engdahls bok som vore den en produkt med akademisk kvalitetsstämpel. Det höjer insatsen ytterligare för den som – inifrån – vill ställa kritiska frågor om verkens vetenskapliga kvalitet.
Vad tycker du?
127
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
30 okt. 14:50
Det jag skulle se fram emot mest med ett extraval är hur Socialdemokraternas kampanj då skulle se ut. I den förra lanserades ju Magdalena Andersson som närmast presidentlik, någon som ”tog Sverige på allvar”. Den strategin lär förstås inte funka igen. Nästa gång (kanske redan i vinter) kommer ALLT att handla om de olika regeringsalternativen. Vilket förstås skrämmer S, eftersom de senaste veckorna visat svart på vitt att det inte existerade varken ett mitten- eller vänsteralternativ.
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
30 okt. 12:46
Fastnar lite för att Elisabeth Thand Ringqvist slår fast att ”det är ju ingen som har vunnit det här valet” och ”Centerpartiet är ju inte en del av de rödgröna”. Det är framför allt de där små ”ju” som gör det. Som om alla hela tiden borde ha förstått att det inte fanns något samlat rödgrönt regeringsalternativ, trots att partierna på den sidan under valrörelsen gett uttryck för motsatsen. Det blir nästan lite gaslighting.
Vad tycker du?
115
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
29 okt. 18:20
Läser i en annan nyhetsuppdatering att Magdalena Andersson nu är sur på Norlén för att han låter Thand Ringkvist gå på plankan i stället för Kristersson. Samtidigt har Andersson, enligt uppgifter till Expressen, inte kunnat berätta för talmannen vilket hennes eget önskade regeringsalternativ är. Cirkus är ett alltför milt uttryck för det som Socialdemokraterna ägnar sig åt, och man undrar ju lite var den där briljanta planen som DN skrev om för ett tag sedan, befinner sig. Just nu verkar den mest gå ut på att förhala processen tills motståndarna dör av ren uttråkning.
Pelle Zackrisson
Reporter
•
29 okt. 16:08
Blir det, mot alla odds, ett extra val? Magdalena Andersson har hittills misslyckats med att få V att släppa kravet på ministerposter. Kanske är hennes bästa chans att gå till statsministeromröstning med V och MP i regeringen och pröva om C verkligen kommer rösta nej.
Vad tycker du?
11
Tankar
Magnus Thorén
Programledare
•
30 okt. 08:45
Tankar om det här – i mitt tycke – intressanta replikskiftet mellan Mats N och Svante A på Fossilfritt Sverige? Att en allt mer aktiv (och kanske även i någon mening uttalat grön) industripolitik är av nöden är de flesta överens om. Men hur och med vilka mål ska den bedrivas är centralt såklart.
Vad tycker du?
69
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
29 okt. 13:40
Minns upprördheten när den borgerliga regeringen frångick det tidigare enprocentsmålet för biståndet. Men det här visar ju svart på vitt att det viktigaste är att de utbetalda medlen verkligen hamnar rätt innan man beslutar om hur många miljarder man ska kastar på olika hjälporganisationer. En kvardröjande fråga är också hur vanligt det är med denna typ av ”svinn” är i biståndsbranschen?
Vad tycker du?
54
Tankar
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
29 okt. 07:12
Opinionsmätningar i all ära. Men det som partiledare i motvind brukar säga är ändå sant: ”Det finns bara en opinionsmätning som har betydelse. Och det är valet.” Samtidigt är det klart intressant hur väljarna reagerar när de får se en slags facit av det de hade röstat på. För mig är det lite konstigt för jag förstår inte hur någon kan vara överraskad över att regeringsbildningen går trögt. Det låg så att säga i korten. Visst kan man anklaga Socialdemokraterna för passivitet om det känns bra. Men faktum kvarstår att de inte har så stort manöverutrymme. Om de exempelvis skulle visa korten och säga att de inte vill se Vänsterpartiet i sin regering – då spricker hela underlaget för deras ”valseger”. Så de måste bara vänta ut C och V tills någon av dem börjar röra sig. Eller tills talmannen bänder upp armarna på ryggen på dem genom att forcera tempot mot den fjärde och avgörande statsministeromröstningen.
Magnus Thorén
Programledare
•
29 okt. 06:25
Moderaternas och Ulf Kristerssons upphämtning här är klart uppseendeväckande. Från att för inte så länge sedan dragits med ångesten att cementeras fast som tredje största parti nosar man nu på förstaplatsen. Sker det- om så bara i ett par mätningar – lär det betyda mycket. L:s stödväljare kan han dock inte räkna med i skarpt extra val. Och lär om inte annat medföra att UK själv kan bestämma exakt när och hur han vill lämna skutan. Vilket nog är behagligare än att tvingas bort.
Vad tycker du?
188
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
28 okt. 08:30
Jag kommer att tänka på det upprop som Cecilia Uddén och hundratals andra journalister skrev under förra sommaren. ”Västerländska medier har på grund av sina brister i bevakningen av Gaza bidragit med att legitimera det som allt fler benämner som ett folkmord”, stod det bland annat. Begreppet folkmord återkom flera gånger i texten. Jag minns att jag reagerade på hur olika redaktioner hanterade sina medarbetares underskrifter. SVT, DN och SvD införde begränsningar i bevakningen för dem som skrivit under. Sveriges Radio gjorde en annan bedömning och lät sina medarbetare fortsätta bevaka konflikten som vanligt. Hade samma bedömning gjorts om inte två av undertecknarna på SR varit så profilerade namn? Det vet jag förstås inte. Men det var min spontana tanke då, och jag kom att tänka på det igen nu när jag läste Ranstorps text.
Göran Fröjdh
Reporter
•
28 okt. 08:18
Min tanke när jag läser det här är att det trots SVT och SR:s enorma intresse för Palestinafrågan – och det israeliska valet – är märkbart tyst om vad som händer politiskt i de palestinska territorierna. Där skulle det ju också ha hållits val i slutet av november, men president Mahmoud Abbas beslutade nyligen att skjuta upp dem i ett år på grund av läget i Gaza där det är omöjligt att genomföra val just nu. Frågan är förstås – om eller när valen hålls – hur stort inflytande Hamas kommer att få? Den senaste opinionsmätningen publicerades så sent som den 14 oktober av Palestinian Center for Policy and Survey Research (PCPSR). Intressant är att stödet för Hamas rasat, men främst allt på Västbanken där rörelsen stöds av bara 13 procent. I Gaza är Hamas fortfarande störst, med 27 procent av väljarsympatierna mot Fatahs 23. (Detta knyter ju också an till den maktkamp inom palestinska organisationer som Magnus skriver om i sin artikel.) Hur detta kan komma sig skulle jag personligen gärna vilja veta mer om. Vågar man ens hålla ett val? Vad händer om Hamas vinner – igen? Så många frågor. Förmodar att det blir upp till Kvartal att försöka besvara dem, experterna hos public service har väl annat för sig.
Vad tycker du?
24
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
28 okt. 21:46
Hade nyss Aktuellt på i bakgrunden och hörde Schierenbeck (hon och Anders Persson lär vara lika hemtama på SVT som Mats Knutson numera?) prata om att si och så många dödats i ett visst område och att det ökade våldet varit en viktig faktor för israeliska araber som röstat. Utifrån inslaget förstod jag dock aldrig vad det var för våld det handlade om och tänkte att det kanske var bosättarvåld. Sen gick jag in på Kvartal och läste den här artikeln och blev lite klokare!
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
28 okt. 18:26
I sociala medier sprids videoklipp och bilder på muslimska kvinnor som röstar iklädd niqab och på beduiner som rider till vallokalerna på kameler och åsnor. De arabiska israelerna utgör 21% av befolkningen och inte sedan 60-talet har så stor andel av gruppen röstat. Många tolkar bilderna och valresultatet som bevis på att Israel inte är en apartheidstat. Men många judiska israeler har också mycket svårt att acceptera ett styre med inflytande från partier som firar valframgångar med att sjunga den palestinska nationalsången, eller som tillägnar valet Gaza och hela det arabiska folket, eller som inte vill benämna Hamas som terrorister. Det judisk-israeliska samhället liknar också Mellanöstern alltmer snarare än Europa. Ungefär hälften av Israels judar har sina rötter i arabiska och muslimska länder. Det är aldrig tråkigt i Mellanöstern!
Vad tycker du?
50
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
28 okt. 16:07
Jag tycker också att krönikan var intressant och gav ett nytt perspektiv. Däremot tycker jag inte att det framgår hur Mona Ismail Jama kommer fram till slutsatsen att det är högst osannolikt att Alis valframgång kan förklaras av hans klantillhörighet. Hon beskriver sex huvudklaner, uppdelade i mindre grupper, medan Ali fick 648 personröster i Dalarna. Jag förstår inte varför de uppgifterna i sig skulle tala emot att hans egen klan kan ha bidragit till valframgången.
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
28 okt. 14:27
Det här gav en bra insikt i ett samhällssystem som få har kunskap om i Sverige, trots att 100,000 personer som bor här har sina rötter i Somalia. Till vilken grad håller svensksomalier fast vid strukturer från hemlandet och på vilket sätt tar de sig nya uttryck här i Sverige? Och vilken roll har de spelat i de somaliska kandidaternas framgångar? Några saker som jag undrar över. Hoppas på en till krönika i ämnet!
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
28 okt. 14:14
Jag gillade verkligen att SR:s afrikakorrespondent gick in på k-ordet och dessutom tog med sina egna erfarenheter i krönikan. Visst hade det varit bra om hon fördjupat och nyanserat temat ännu mer. Men bara frågan hon ställer: ”Jag som svensk-somalier tillhör också en klan, är jag klandervärd då?” öppnar en viktig dörr. Jag tror att det är hög tid att de som likt Mona Ismail Jama är välintegrerade i det svenska samhället och tillhör olika etniska minoriteter börjar föra den här typen av samtalet mer öppet. Sedan tror jag – som det nästan alltid är – att orsakerna till Mohammed Alis framgång är flera. Men att klantänkandet absolut är en av dem. Det har kommit lite för många beskrivningar om hur högstatuspersoner inom den somaliska gruppen har haft stort inflytande på hur många har röstat för att det ska gå att avfärda.
Vad tycker du?
46
Vad tycker du?
44
Tankar
Magnus Alselind
Redaktionschef
•
28 okt. 08:43
Bonnier News kanske inte kan liknas vid mediebranschens Kina (eller…?), men klart är att koncernen tänker långsiktigt – om inte i en hundraårsplan, så åtminstone i generationer. Redan 2024 klargjorde vd:n Anders Eriksson i en intervju med Press Gazette hur Bonnier ska knyta nästa generation till sig. ”Vårt yttersta mål är att få så många hushåll och företag som möjligt på den svenska marknaden att prenumerera. Sedan vill vi få så många personer som möjligt i varje hushåll eller företag att registrera sig som användare inom abonnemanget, använda våra tjänster så mycket som möjligt och få ut största möjliga värde av både abonnemanget och relationen till oss genom en personligt anpassad upplevelse. Jag tror att vi måste hitta lösningar som passar alla.” Eriksson, som tog över 2016, beskrev också hur han förändrat Bonnier från en decentraliserad organisation till en samkörd koncern. Hur politiskt det tidigare varit mellan olika tidningar och nyhetsredaktioner. Om förändringen till ”en mycket mer integrerad organisation” riskerar att minska den journalistiska mångfalden fick Eriksson inga motfrågor i hyllningsreportaget. Skulle han ha fått det kunde vd:n säkert ha avvärjt farhågor i det korta perspektivet med att påvisa olika perspektiv i innehållet, exempelvis meningsskiljaktigheter på koncernens kultur-, ledar- och debattsidor. När Anders Eriksson planerade för nästa generation på den internationella scenen presenterade han även i egna Dagens industri målet att fördubbla vinsten inom fyra år, bland annat genom högre priser, AI och sänkta kostnader. Och när Tidningen Journalisten nu granskar koncernens mediestöd går Bonnier News mot ännu ett rekordår, viskas det om. Ingen överraskning i så fall för Bonnier-vd:n, som redan när koncernens första miljardvinst presenterades i vintras förutspådde att 2026 skulle bli ännu bättre.
Vad tycker du?
24
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
28 okt. 11:49
Efter att jag skrev det här har Vänsterpariets parlamentsgrupp hållit möte med sin antisionistiske ”vilde” Vanessa Emde. En talesperson för Die Linke konstaterade efteråt att det fortsatt saknades ”grund för samarbete”. Samtidigt har beslutet om Emdes plats i parlamentsgruppen skjutits upp tills vidare, vilket minskar chanserna för att Berlin ska få en ny regering den närmsta tiden. Det hela börjar påminna om den svenska regeringsbildningen, minus exproprieringen då.
Magnus Thorén
Programledare
•
28 okt. 08:35
Berlin var staden jag ständigt återvände till – och bodde längre perioder i – i ungdomen. Vänsterrörelsen i staden bedömer jag var- och fortfarande är -av ett alldeles speciellt slag. Isoleringen i Västberlin och åren efter murens fall med enorma mängder övergivna hus och kvarter där vänster- och högeraktivister styrde och ockuperade olika områden har bidragit till en särskild inställning till billigt boende. Liksom åren som följde av förhållandevis milda hyror och många fina gamla slitna lägenheter med högt i tak, kakelugnar och kallvatten, som lockade bohemer, konstnärer och andra. Jag bodde i perioder på 90-talet i gamla öst, på Warschauer Strasse, hos fem-sex goda vänner som delade en femma med kokseldade kakelugnar. Ville man ta ett bad fick man värma vatten. Men det var nog lätt 3,5 meter i tak! Ville man flytta var det inga problem. Liknande lägenheter stod tomma lite varstans centralt. Normaliseringen har tagit tid, och är delvis jobbig. Förstatligandet är en idé om en återställare, men lär inte lösa särskilt mycket. Jag tror att det, för berlinarnas bästa, vore en vinst om exproprieringen läggs åt sidan. Vill man att staden ska äga mer hus? Köp på marknaden, eller bygg nya.
Vad tycker du?
48
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
27 okt. 17:47
Det är inte mer än en vecka sedan Politico skrev en artikel med rubriken ”Talking to Putin: Europe seeks a negotiator-in-chief for Ukraine”, som handlade om hur EU-länderna gradvis kommit till insikt om att EU och Europa hittills saknat en företrädare med mandat att förhandla direkt med Putin och accepteras av Kreml. I artikeln intervjuas bland andra Tjeckiens president Petr Pavel som säger att Putin vägrar att tala med vare sig EU-ordföranden Ursula von der Leyen, Kaja Kallas – eller ens Emmanuel Macron. Ett av dem som nämns som lämplig för rollen är just Finlands president Alexander Stubb – mycket tack vare dennes goda kontakter med Trump. Kanske ska vi se Putinsamtalet som ett test? (Fast nog borde Mette Frederiksen varit informerad om det på förhand i så fall…) https://www.politico.eu/article/talking-to-vladimir-putin-europe-seeks-a-negotiator-in-chief-for-ukraine/
Johan Martelius
Redaktör och reporter
•
27 okt. 16:03
Stefan Hedlund kommer här med ett spännande perspektiv på dagens omtalade samtal. Särskilt om vilka konsekvenser den nya dialogen med Putin kan få, både för Ukrainas framtid och för relationerna inom EU och mellan de nordiska länderna. Min spontana första tanke var att det framstod som rimligt att Stubb och Støre tog initiativ till samtalet, särskilt med tanke på att de rimligtvis borde kunna föra Europas talan bättre än vad den nuvarande amerikanska administrationen kan tänkas göra. Men Støre har i efterhand varit tydlig med att samtalet skedde på deras eget initiativ och främst utifrån deras egna intressen, och det sätter ändå situationen i ett nytt ljus. Därför går det också att förstå Kristerssons, men kanske framför allt Frederiksens, kritiska uttalanden. Där har också Hedlund en viktig poäng. Det vill säga att det sista Europa och Nato behöver just nu är att framstå som ännu mer splittrade än de redan är. Men Zelenskyj har också tackat för samtalet, och alla tre ledare menar att detta samtal skedde i förläning av tidigare diskussioner om att skapa fred i landet. Blir spännande att se vilka fler detaljer som kommer att framkomma om samtalet under de kommande dagarna. Vad diskuterades egentligen, och på vems initiativ? Ser de en ny väg framåt genom detta utspel? Om man ska lyssna på Kreml och Putin, vad det nu är värt, så verkar svaret vara ett tydligt ”njet”: https://omni.se/kreml-inget-nytt-sagt-europa-vill-bara-lagga-sig-i/a/778jVW
Vad tycker du?
82
Tankar
Cassandra Alm
Programledare
•
28 okt. 14:55
Jag kan inte se varför det skulle vara så himla udda och farligt att man ber för Ali i ett land som han ska ha starka kopplingar till (han verkar ju ha nån slags släkt där, tex). Visst, hela grejen framstår som lite ”lustig”, inte minst att de skrivit ut en bild på Ali på ett A4-papper, men det tycker jag väl för att det är så främmande, så långt ifrån min egen kultur? Om det visar sig att detta är kopplat till något fuffens – absolut, men av det vi vet i nuläget har ju inget sådant kommit fram. Men … jag kanske är naiv?
Federico Moreno
Reporter
•
27 okt. 07:45
Till alla Kvartal-prenumeranter i Eastleigh som just nu oroar sig över våra artiklar vill jag säga: Var inte oroliga, granskningar är inte propaganda – de är ett bevis på att vi tar folkvalda som Mohamed Ali på allvar. Jag hoppas att vi snart vet lika mycket om Ali som man gör i Mogadishu och i Nairobi. Slutligen, till våra läsare i Kenya: Be om att vi får en regering, för snart har vi slutat tro på det själva.
Vad tycker du?
41
Tankar
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
27 okt. 14:25
Det här är en konstig prioritering. Och då menar jag inte fokus på HBTQ i sig (det går att motivera) utan på certifiering som metod för inkludering och likabehandling. Om man har varit med om en sådan process på en statlig, regional eller kommunal arbetsplats, sett hur den går till och tagit del av materialet som certifiering vanligen bygger på, vet man att det till ej försumbar del handlar om att åsiktsdisciplinera medarbetare. Den ordlista som deltagarna exempelvis ska tillägna sig, underförstår ett visst sätt att dels förstå kön och könsidentitet, dels förstå samhället och maktstrukturerna i det. Jag har tidigare granskat certifieringsprocesser likt den region Gävleborg nu återinför. Ett återkommande mönster är att att deltagarna ombeds hålla inne med kritiska frågor. Risken är överhängande att det blir ideologisk fostran, byggd på ett knippe ganska radikala teorier. Det bör vara möjligt för en region eller en kommun att förklara principen om likabehandling på annat vis än genom en kostsam (och kritiserad) certifiering.
Vad tycker du?
33
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
26 okt. 21:23
När vänsterfolk efter jihadistiskt motiverade terrordåd knappt låter liken kallna innan de högljutt oroar sig över hur terrordåden kan leda till att muslimer som grupp kommer bli mer utsatta för hat och hot så brukar högerfolk kalla det ovärdigt. Då är det faran med de islamistiska terrordåden som ska diskuteras och ingenting annat. Nu noterar jag samma snabba uttryck för oro över vilka konsekvenser som kan komma av den rasistiska terrorattacken, istället för att fokusera på offren och motivet bakom attacken i sig. Jag säger inte att vare sig det ena eller andra är fel, men det är principiellt värt att notera. En annan sak som slog mig var att jag inte visste att någon hade dödats i en terrorattack i Frankrike i fredags förrän jag läste den här texten. Minns att jag såg några pushnotiser om en skjutning, men om det vore i en jihadistiskt motiverad terrorattack som en person dödats och en 12-årig flicka plus ytterligare tre skadats så är jag säker på att tidningarna inte hade låtit mig missa den nyheten.
Vad tycker du?
50
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
26 okt. 19:37
Jag förstår att man som förälder kan vilja låta omskära sina barn av kulturella skäl (därmed inte sagt att det är för den sakens skull är moraliskt försvarbart). Svårare är det att förstå hur man som förälder kan överlåta detta väldigt fysiskt intima och smärtsamma ingrepp av en sådan känslig del av sitt barns kropp till en person man inte vet har den rätta kompetensen för att utföra ingreppet på tryggast möjliga sätt. Jag vet till exempel föräldrar som låtit nån form av privat omskärelseman utföra ingreppet i hemmet med enbart sockervatten som ”bedövning”. Förstår man inte hur ont det gör? Barn har kapacitet att uppleva smärta på precis samma sätt som vuxna och att med flit utsätta sitt barn för den smärta det innebär när någon skär i ens kropp utan bedövning är kort sagt obegripligt.
Federico Moreno
Reporter
•
26 okt. 17:27
Inledningsvis rapporterade Aftonbladet att den utsatta var en flicka under fem år och att det alltså handlade om misstänkt könsstympning. Ulf Kristersson talade om ”bestialiska övergrepp” och att om man inte är svensk medborgare ska man lämna landet efter avtjänat straff. Men nu uppger åklagaren att målsägandena är pojkar. Manlig omskärelse klassas inte i sig som könsstympning enligt svensk lag och är tillåten under vissa förutsättningar. För pojkar under två månader får ingreppet utföras av en person med särskilt tillstånd, medan det för äldre pojkar krävs att det utförs av en läkare. Att omskärelse är tillåten innebär alltså inte att vem som helst får utföra ingreppet hur som helst. Nu berättar Luul Jama, från organisationen Existera, om hur familjer som av religiösa skäl vill låta omskära sina pojkar inte sällan anlitar personer som saknar behörighet, för att det är billigare. Hon berättar även om något annat viktigt, om samtal från unga kvinnor som drabbats av könsstympning.
Vad tycker du?
12
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
26 okt. 19:18
Utan att på något sätt vara vän eller påhejare av vare sig av Bolsonaro-klanen eller Elon Musk, kan man notera att det brasilianska rättsväsendet tog till storsläggan inte bara mot de personer som deltog i stormningen av Brasilia 2023. HD-domaren Alexandre de Moraes, som nyligen hyllades av Lula för sina insatser för demokratin, gav efter upploppet order om att hundratals högerkonton på plattformen X skulle stängas ner, även sådana som tillhörde Bolsonaroanknutna kongressledamöter som inte haft med stormningen att göra. De Moraes krävde också att X inte skulle offentliggöra vilka konton avstängningarna gällde. Musk försökte till en början att stå emot kraven men vek ner sig sedan domaren beslutat blockera X i landet, samtidigt som den som använde VPN för att komma åt tjänsten riskerade böter på nära 100 000 kronor. (25 gånger mer än Brasiliens årliga minimilön.) För att sätta ytterligare press på Musk frystes internettjänsten Starlinks konton i augusti 2024. Money talks. Human Rights Watch riktade senare kritik mot Brasiliens Högsta domstol för hemliga beslut, nedstängning av konton på obestämd tid och och avsaknad av tydliga villkor för att få dem återöppnade. Organisationen bedömde också att böterna för att använda VPN i syfte att nå X var oproportionerliga. https://www.hrw.org/news/2024/10/09/right-lessons-flap-over-x-brazil Inget av det ovanstående bevisar förstås att Bolsonaro Jr missgynnats i valet eller att det skulle ha förekommit något valfusk. Själv gissar jag att Lulas seger kan bero på den toxiska effekt som den amerikanske presidenten numera utövar på allt och alla han rör vid. Men hoten mot demokratin i Sydamerikas största land kanske inte enbart kommer från en Trumpstödd höger?
Federico Moreno
Reporter
•
26 okt. 17:08
Att den sittande presidenten Lula da Silva vinner valet kommer som en stor överraskning för många. Det märks bland annat på börsen. Finansiella marknader gillar ju sällan överraskningar. Att den brasilianska börsen rasar brutalt, vilket flera medier rapporterat om, beror även på att många investerare föredrog Bolsonaros högerpolitik med budgetbesparingar, privatiseringar och förhoppningar om sänkta styrräntor. Men börskaoset beror lika mycket på den oro som Bolsonaro sprider när han vägrar att erkänna valresultatet och kräver att det ogiltigförklaras. Den typen av oro leder ofta till en tsunami av instabilitet som kan hålla i sig i veckor.
