Vad händer med
vår demokrati?
Hjälp oss att nå 50 000 prenumeranter före den 31 oktober så infriar vi tre löften för ett bättre och ärligare offentligt samtal.
0av 50 000
Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
Hjälp oss att nå 50 000 prenumeranter före den 31 oktober så infriar vi tre löften för ett bättre och ärligare offentligt samtal.
Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
Senaste nyheterna
18:54
18:54
18:38
18:27
17:37
17:24
16:45
16:16
16:10
15:42
14:39
14:26
13:42
13:24
12:51
Senaste nyheterna
18:54
Vad tycker du?
76
Tankar
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
8 Tim
Gissar att mer än en uppburen skribent sitter och darrar lätt i sin kontorsstol just nu. Det är egentligen ett fattigdomsbevis att den här diskussionen inte börjar på allvar i Sverige förrän nu. Och att ett företag som kallar sig förlag inte har någon metod för att undersöka om böcker är AI-skrivna är ju ett skämt. Det är som att en snickare skulle sakna hammare. Det stora debatten som behöver komma igång ordentligt är hur vi ska se på AI-skrivna texter generellt. Är det ok om man är transparent? Om vi tycker att det är ok så länge man är öppen med det – vad blir det då som styr vårt sätt att tänka?
Staffan Dopping
Poddredaktör
•
8 Tim
Fler Kvartalprofiler bör ge sig in i det här, tycker jag. 😬 Emma Engdahl anser att vi ”bör lämna debatten om huruvida en text är AI-producerad eller ej bakom oss”. Jag tycker tvärtom. AI kan komma att förändra vårt samhälle i grunden, och att då utesluta just AI:s påverkan på texter, artiklar och böcker framstår som halvtänkt.
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
8 Tim
Det här en angelägen granskning av flera skäl. Engdahl lyfts sedan några år fram som auktoritet i en rad sammanhang som rör relationer, kärleks- och familjeliv. Inte sällan åberopar hon sin akademiska grad och titel som belägg för att råden hon levererar är solida. Detta förstärks i sin tur av att universitetet väljer akademisera ”Lektioner i kärlek” genom att i en intervju knyta råden till Engdahl som sociolog. Universitetet har därigenom gett både reklamutrymme och legitimitet till en produkt som inte är skriven inom ramen för tjänsten – eller är den det? Oavsett har Göteborgs universitet valt att boosta en bok som nu fått ett besvärande utslag i en AI-körning. Det kan väl mycket vara så att kärleksprofessorn själv inte anser att det är intressant eller angeläget med en diskussion om AI, men de hon har uppdrag för bör rimligen vara intresserade av huruvida kärleksprofessorn faktiskt ger egna lektioner i kärlek eller om hon levererar ett ohämmat (miss)bruk av AI.
Federico Moreno
Reporter
•
9 Tim
Det värsta med AI (om vi bortser från utrotning av mänskligheten) är att AI synliggör våra mer obekväma sidor. Exempelvis hur lite vi faktiskt tänker självständigt. I gränslandet mellan AI-hjälp och vilseledning är det kanske hos oss själva vi behöver felsöka. Varför våra reaktioner kommer så långt före eftertanken i dagens (des)informationssamhälle. Varför vi förväxlar allvarliga tonfall och eleganta formuleringar med insikter. Varför vi gång på gång låter oss förföras av illusioner. Den här jäkla maskinen håller oftast upp en spegel åt oss. Och det vi ser är inte särskilt smickrande.
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
9 Tim
Emma Engdahl tycker att vi bör lämna debatten om en text är AI-skriven eller inte bakom oss. Jag kunde inte hålla med mindre. Detta är en viktig fråga att diskutera var vi vill att gränsen ska gå. Väldigt få texter kommer att produceras utan inblandning av AI i framtiden. Men om en hel bok låter som att den är skriven av Chat GPT är frågan om den har något värde alls. Var den gränsen ska dras måste vi nog som läsande allmänhet och som samhälle bestämma oss för. Vi kan komma fram till olika svar, och det är helt okej. Men frågan är viktig för hur vår offentliga debatt kommer låta i framtiden.
Vad tycker du?
98
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
12 Tim
Intressant av Hanif Bali. Här finns ett allt mer stabilt”Mittens rike” där S och M och numer även SD ingår. Partierna har lite olika lutningar i några kantfrågor vilket ger spänst åt riket. Staten och kapitalet, försvar mot Ryssland, kärnkraft, en stramt reglerad invandring, en effektiv välfärdsstat med förmåner till ffa de som betalar in skatten och EU och NATO är fundamenten i det mittersta riket. Som i denna form samlar runt 65–70 procent av de väljande medborgarna. Ett Mittens rike som vi ska vara glada och stolta över.
Pelle Zackrisson
Reporter
•
12 Tim
Hanif Bali skriver att Timbrosfären har kämpat ”med näbbar och klor för massiv bidragsinvandring”. Förre chefsekonomen Fredrik Kopsch diverse utspel är ett exempel på den riktning som Timbro valt de senaste åren. Han har undrat varför vi inte river gamla kyrkor i Stockholms innerstad och istället bygger bostäder, velat sälja dricksvattnet till marknadspris och skrivit att man självklart ska vara för helt fri invandring. Han har kallat värnplikten för ”slaveriet”, hyllat S-toppen Lawen Redar för hennes idé om att blanda befolkningen och krävt amnesti för 4 700 migranter. Hans försvarare skulle kanske säga att utspelen var till för att flytta debatten och inte skulle tas för bokstavligt. Men då framstår utspelen som ännu mindre seriösa. Vem slänger ur sig nåt om man på allvar inte vill genomföra det? Timbro kom till efter att SAF:s Sture Eskilsson skrivit ett memo om att näringslivet behövde ett långsiktigt opinionsarbete. I början av 80-talet tog Timbro fram ett femtiotal rapporter mot löntagarfonderna. Det är ganska långt från marknadspriser på dricksvatten, statligt styrd blandningspolitik och att riva kyrkor. Frågan är om Timbro bytte riktning eller om man bara lät Kopsch hållas. Och om tankesmedjan byter tillbaka nu när han har försvunnit.
Max Jerneck
Chefsekonom på Katalys
•
12 Tim
Håller helt med om att ideologisk dogmatism förgiftar debatten om statens roll i ekonomin, och gör det svårare att lösa problem. Under efterkrigstiden var de flesta överens om att blandekonomi, med inslag av både offentligt ansvar och privat entreprenörskap – det bästa av både socialism och kapitalism – var den mest önskvärda ordningen, även om det såklart fanns meningsskiljaktigheter kring hur rollfördelningen borde se ut. Vad staten och marknaden bör göra borde vara en empirisk, inte ideologisk, fråga, om vad som funkar bäst. Timbroiter som alltid förespråkar mindre stat och socialister som alltid förespråkar mer stat tillför ingenting av värde till den diskussionen. Jag gissar att striden om löntagarfonderna är upprinnelsen till dagens polariserade debatt, där den nyliberala högerns linje var att blandekonomi aldrig fungerar utan att det bara finns två system, renodlad kapitalism eller renodlad socialism, och att man måste välja. Idag borde vi se att staten och kapitalet har olika egenskaper och bör fylla olika funktioner, i olika faser av industriers utveckling osv. Somliga områden är naturliga monopol och andra lämpar sig bäst för privata initiativ och experimenterande
Magnus Thorén
Programledare
•
14 Tim
Läsvärd uppgörelse av Bali, som väl i grunden handlar om den generella effekten av att åldras, leva och se fler nyanser och raster av verkligheten? Jag kommer ju själv närmast från den ”motsatta” sidan i detta och fick mitt politiska uppvaknande på gymnasiet i kretsar där vänsterns lösningar och världsbild var de enda tänkbara – medan Timbro och EU-medlemsskap var högst suspekta företeelser. Om Bali fick sitt aha-moment i Österåker fick jag det själv kanske som ung och head huntad till Stenbeck-ägda Finanstidningen (salig i åminnelse). Jag började bevaka näringsliv och började umgås med journalister som inte bara läste Ordfront och DN och träffade företagare som av allt att döma var rätt vettiga. Det gav mig insikter tror jag om mål- och intressekonflikter med mera som formade en mer sammansatt och prövande syn på samhällsfrågor, politik, civilsamhälle och skatter.
Payam Moula
Chefredaktör på Tiden
•
16 Tim
Välskriven text som fångar de stora dragen i högerns utveckling, också internationellt. I politiken är man ofta så upptagen av det korta perspektivet (läs regeringsbildning, nästa budget, senaste opinionsmätningen) att man förlorar de längre linjerna. Men lyfter man blicken framträder nyliberalismens död som en av 2000-talets största förändringar. Det är en omvälvning som förändrat båda sidor av höger–vänsterskalan. Inom socialdemokratin finns knappt längre några företrädare för ”tredje vägens idéer” om mer marknad och mindre stat, och de som inte förmått förstå eller anpassa sig till den nya tidsandan förlorat mark till andra rödgröna krafter. Internationellt, liksom i Sverige, ser vi hur den traditionella borgerligheten trängts undan eller helt ätits upp av nya högerpartier som gjort upp med den nyliberala föreställningsvärlden. Om partier som Örebropartiet har en framtid i svensk politik avgörs nog mindre av dem själva än av hur de etablerade partierna väljer att möta denna förändring. Men spelar de sina kort rätt är inte en riksdagsplats 2030 omöjlig. Politikens strukturella förändringar är till deras favör.
Vad tycker du?
48
Tankar
Federico Moreno
Reporter
•
8 Tim
Det här caset har så många intressanta lager. Att ha namnet Mohamed på en mässingsplatta på ett golv är ju inte förbjudet enligt islam. Dessutom är det tydligt att namnet inte syftar på profeten, utan på en ung göteborgare. Konstnären har ju lagt till hans födelseår bredvid namnet. Och som de flesta vet föddes inte profeten Mohammed i Göteborg på 2010-talet. I stället för att låta göteborgaren Mohamed inkluderas valde man alltså att exkludera honom. Köpcentret lät en grupp personer, som troligtvis hårdtolkar religionen och anser att alla andra ska anpassa sig efter deras synsätt, få företräde framför de många svenskar som heter Mohamed och som hade uppskattat att se sig själva representerade i ett projekt om vilka som utgör Göteborg. Jag kan förresten tänka mig att en del medier är lite förvirrade nu. De som gillar att larma så fort en person med bakgrund i Mellanöstern hamnar i blåsväder är nog inte särskilt bekymrade över att namnet Mohamed tas bort från Nordstan. De som ser rasism i exempelvis granskningar av riksdagsmän med Mohamed som förnamn är nog inte heller särskilt bekymrade över att islamister får sätta agendan.
Vad tycker du?
49
Tankar
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
11 Tim
Man får ändå hoppas, för Mohamed Alis egen skull, att han är psykiskt stark. Det är svårt att föreställa sig hur det är att vara så pass uppmärksammad och granskad in i minsta detalj. Och så hoppas jag att han svarar på Pelles samtal någon gång för det finns ju 1 000 frågor man vill ha svar på.
Vad tycker du?
4
Tankar
Ola Wong
Redaktör
•
11 Tim
Vems rättigheter väger tyngst? Statens, barnens eller familjens? I Sverige är det först staten, därefter barnen, och familjen kommer in som en avlägsen trea. Är det mina eller statens barn? frågade Edel Irén Lappin i en av de mer tankeväckande essäerna jag har läst i Kvartal. https://kvartal.se/olawong/artiklar/ar-det-mina-eller-statens-barn/cG9zdDoxMjM1OQ Det finns inga enkla svar på den svåra avvägningen av vad samhället tycker är barnets bästa och det höga priset som betalas när oskyldiga familjer blir misstänkliggjorda. Men Lappin menar att Tidö förde vidare ett socialdemokratiskt familjefientligt tankegods. Vad tänker du?
Ivar Arpi
Journalist och poddare
•
16 Tim
I november 2015 omhändertogs fem barn från en kristen familj i Norge. Pappan, Marius Bodnariu, kom från Rumänien och mamman, Ruth, var norska. Familjen tillhörde en pingstförsamling och bodde i en liten ort på den norska västkusten. Efter att två av döttrarna berättat i skolan om kroppsliga bestraffningar ingrep Barnevernet. På bara några dagar hade samtliga fem barn omhändertagits, även familjens tre månader gamla spädbarn. Barnen placerades i tre olika fosterhem. Under en period fick föräldrarna inte träffa sina två äldsta döttrar alls. Föräldrarna medgav att de hade använt smisk och dragit barnen i öronen, men ansåg inte att de hade misshandlat dem. I Norge, liksom i Sverige, var kroppslig bestraffning förbjuden. Fallet väckte enorm uppmärksamhet i Rumänien. Demonstrationer hölls i flera länder och rumänska politiker engagerade sig. Efter ungefär sju månader återförenades familjen genom en överenskommelse med myndigheterna, inte genom en dom som slog fast att omhändertagandet varit felaktigt. Detta verkliga fall ligger till grund för den Guldpalmsbelönade filmen Fjord, som Anna-Karin och jag diskuterar i dagens Under all kritik. I filmen kommer myndigheternas granskning att handla om betydligt mer än barnaga. Familjen är djupt religiös, barnen läser Bibeln varje kväll, får inte ha smartphones och lever annorlunda än sina norska grannar. Även familjens värderingar blir föremål för misstänksamhet. Var det proportionerligt att skilja fem barn från deras föräldrar och dessutom från varandra? Och hur mycket ska myndigheterna få lägga sig i hur en familj lever? Var går egentligen gränsen mellan att skydda barn och att överpröva föräldrars uppfostran? Lyssna gärna på avsnittet och berätta vad ni tycker.
Vad tycker du?
18
Tankar
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
14 Tim
För varje episod i Negra Efendićs dokumentär om regissören avslöjas nya övergrepp. I varje avsnitt avslöjas också att Staffan Hildebrand haft sina journalistiska uppdrag och sitt filmskapande som lockbete för att dra pojkar till sig. Pojkar som snabbt blev beroende av honom och som han hänsynslöst utnyttjade. Utifrån hur regissören talar om övergreppen nu (han ger inte direkt intryck av att vara fylld av skam och ånger) undrar jag hur öppet detta egentligen skedde. Vilka runt honom förstod? Vilka såg, men valde att förbli mentalt blinda för ”relationer” som innebar att barn fick sår för livet? I hans nära krets fanns alla de som valde att gå i god för honom för att filmprojekten skulle få finansiering. Där fanns prominenta politiker och kulturpersonligheter. Om och om igen sökte han stöd för att göra filmer och dokumentärer med exakt samma tematik och fokus: unga pojkar. Visste de i själva verket om vad som drev Hildebrand och vilka handlingar han begick när kameran var av?
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
15 Tim
Hildebrand säger att han gav de unga männen pengar, ”men inte mycket”. Som om det skulle vara någon slags förmildrande omständighet. Jag tycker snarare att det gör saken värre. Han beskriver själv hur han hade sex med unga, utsatta män i fattiga länder. Att han dessutom betalade dem småsummor gör bara historien ännu mer obehaglig.
Nöjd Åkesson: ”Välkomnar det.”
Vad tycker du?
18
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
Igår 20:17
Kanske borde Åkesson uppgradera Thand Ringqvists inbjudan till fotbollskväll med öl – kanske toppat med biljardkväll efteråt? Det råder viss oklarhet kring vilket lag Centerledaren håller på, men Mjällby möter Bajen hemma på Strandvallen nu på söndag. Samtidigt finns det kanske tid att trycka upp en ny t-shirt före träffen? (Varsågod för gratistips.)
Vad tycker du?
72
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
Igår 16:15
Tycker det är ett genidrag av Norlén att dumpa regeringsbildningen i knäet på Thand Ringqvist, även om talmannen förstås inte har några dolda motiv för att ge centerledaren sonderingsuppdraget. Men det innebär samtidigt att om hon misslyckas med att sy ihop sin breda mittenregering med Magdalena Andersson som statsminister, kommer det bli omöjligt för Centerledaren att på ett trovärdigt sätt köra med det budskapet i en framtida valrörelse. Som ju kan komma ganska plötsligt.
Ivar Arpi
Journalist och poddare
•
Igår 15:51
Jag håller med om att det är magiskt tänkande att tro att den här veckan ska leda till något som inte redan är tydligt nu. Samtidigt får Centerpartiet nu för första gången redovisa vad de menar med ”den breda mitten”. Att få sonderingsuppdraget innebär att de prövas på sitt påstående om hur svensk politik fungerar: att det går att ignorera V och SD som tillsammans har nästan 26 procent av rösterna. Eftersom Magdalena Andersson inte lyckades bilda regering, trots att hon utropade sig till vinnare, är det naturliga att pröva den största bromsklossen för hennes regering: Centerpartiet. Kanske kommer fler se vilket parti det är som gör regerandet av Sverige om inte omöjligt så i alla fall löjligt svårt.
Ola Wong
Redaktör
•
Igår 15:22
Elegant formulerad artikel, gillar genesis-inledningen också. Men varför är det smärtsamt med myrsteg? Det är väl mest bara… långsamt? Vilket återigen får en att önska att de kunde snabbspola (fråga äldre familjemedlem) till fjärde omröstningen. För då blir det reell press.
Vad tycker du?
141
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
Igår 09:03
Som Henrik Höjer, på goda empiriska grunder, skriver så är det uppsåtet som avgör om det är folkmord eller inte. Var Israels uppsåt med kriget mot Hamas i Gaza att utplåna så många palestinier som möjligt? Svaret är solklart nej. Ingen seriös människa kan ha någon invändning mot det svaret. För alla människor som drabbas av grymma krig och våldsamheter på Gaza, i Syrien och var det nu än är så spelar det förstås mindre roll om civila dödas i ett folkmord eller i ett krig. Men som sagt; hur någon tänkande människa – hur kritisk man än är mot Israels krigföring, bosättningar och högerregering – kan hävda att Israels i grunden försvarskrig sedan 1948 inte är ett uttryck för aggressiva strider mot aggressiva grannar, utan ett folkmord i syfte att utrota palestinier; det är inte seriösa slutsatser utan ideologiskt vinklade ställningstaganden. Ingen kan eller bör förneka de vidriga livsvillkoren för människorna i Gaza. Ansvaret för detta faller dock inte på folkmordsgeneraler utan är på olika sätt fördelat på Israels regering, terrorgruppen Hamas, andra islamistiska terrorgrupper, Ryssland med flera. För mänskligheten är det av största vikt att inte relativisera folkmordets uppsåt. Att till exempel människor även med hög utbildning – men inte så mycket bildning förstås – kan instämma i aktivisters jämförelser mellan villkoren för människorna på Gaza och fångarna i koncentrationsläger som Auschwitz där flera tusen judar mördades varje dag just för att de var judar; det är horribelt relativiserande. Att på alla tänkbara sätt hålla folkmord som Förintelsen levande i mänsklighetens medvetande är något av det viktigaste man kan göra. Nyligen var jag på en träff i Stockholm där bokförlaget Stolpe tillsammans med föreningen Judisk kultur presenterade böckerna ”Dagböckerna från Theresienstadt” av Pavel Fischl ; en ung tjeckisk jude som också överlevde vardagens folkmord Auschwitz. Att läsa de böckerna är som ett vaccin mot alla ideologiska och fega jämförelser mellan folkmord och andra företeelser som man ogillar. Ungefär som att läsa Henrik Höjer.
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
Igår 07:45
Det är lite intressant hur frågan om det pågår ett folkmord i Gaza har blivit en fråga om vilken sida man står på i konflikten. Debatten är väldigt hetsig. Från vänsterhåll hörs tvärsäkra påståenden om att det är ett folkmord, och den som ifrågasätter riskerar att anklagas för att försvara krigsbrott. Från högerhåll kan den som använder ordet folkmord i stället anklagas för att vara antisemit. Jag vet inte om det är ett folkmord eller inte, men jag stör mig på att det känns som att jag förväntas ha en bestämd åsikt i frågan. Självklart skulle jag, som många andra, kunna ta ställning och argumentera för en ståndpunkt. Men jag har svårt att se vad mitt personliga tyckande tillför i en så komplicerad juridisk fråga.
Payam Moula
Chefredaktör på Tiden
•
Igår 07:14
Folkmord är ett juridiskt begrepp och huruvida Israels handlingar i Gaza uppfyller dess kriterier återstår att slutligt fastställa i domstol. Samtidigt tycker jag att diskussionen om själva begreppet ofta blir tröttsam, eftersom den riskerar att skymma det väsentliga. Israel har dödat ett oerhört stort antal civila, däribland tusentals barn, orsakat svält med katastrofala konsekvenser och anklagas på väldigt starka grunder för allvarliga krigsbrott. Det mänskliga lidande som Israel har orsakat är rimligen omöjligt att moraliskt försvara. Vilken juridisk beteckning dessa handlingar slutligen får kan få konsekvenser. Men oavsett vilka ord vi väljer för att beskriva det som har hänt förändrar de inte verkligheten. Det moraliskt oförsvarliga blir inte mindre oförsvarligt för att människor inte är överens om dess juridiska benämning.
Henrik Höjer
Redaktör
•
Igår 05:19
En anekdot ur mitt liv: Under ett drygt år runt 2018/19 besökte jag Auschwitz i Polen, Killing fields i Kambodja, Rwanda och Kazakstan – där en folkmordsliknande svältkatastrof utspelades i början av 1930-talet, se https://fof.se/artikel/stalins-svaltande-nomader/ Detta var inte planerat, men det föll sig så. Märkliga och makabra platser, och jag fick höra om många minnen. Vi i Sverige lever verkligen i ett vadderat och tryggt litet hörn av världen…
Vad tycker du?
7
Tankar
Federico Moreno
Reporter
•
Igår 12:05
När vi intervjuade Johannes Hallbom, journalisten bakom SVT:s dokumentär Arvtagarna, frågade vi varför offrens föräldrar inte kontaktades. – Jag var ju på rättegången och har ju läst igenom hela förundersökningen och allt material som finns kring det här. Och tycker att jag fick en god bild av vad de hade varit utsatta för. Och vi ifrågasätter ju inte deras perspektiv någonstans i serien egentligen. Utan jag hoppas att de tycker ändå att deras bild har fått komma fram, svarade Hallbom. Det här väcker fortfarande frågor om journalistikens ansvar när ett rättsfall blir dokumentär. Att granska bakgrunden till ett brott är viktigt, men det får inte ske på bekostnad av dem som utsattes. När relevanta röster aldrig ens söks upp riskerar journalistiken att skapa en berättelse som är begriplig och engagerande, men ofullständig. Vår uppgift är inte att avgöra skuld. Den är att undersöka, ifrågasätta och lyfta på alla relevanta stenar. Också dem som kan komplicera den berättelse man först fastnade för.
Vad tycker du?
38
Tankar
Johan Martelius
Redaktör och reporter
•
18 okt. 13:37
Jag hade också nöjet att ha Dick Harrison som föreläsare när jag läste historia i Lund för ett par år sedan. Det var raka rör som gällde. Inga huvudbonader tilläts i föreläsningssalen, långa tentor som skulle skrivas för hand med papper och penna. Och den student som hade varit ute och slirat kvällen innan och hoppades kunna sitta bakfull längst bak under en lugn föreläsning, utan att behöva anteckna, fick snabbt tänka om. Det fick även jag lära mig den hårda vägen. Men det var också en av de mest lärorika kurser jag gått, och än i dag minns jag fler detaljer från grundkursen med Dick Harrison än från många andra kurser jag läste under tiden i Lund. Jag saknar professor Harrison!
Vad tycker du?
49
Tankar
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
18 okt. 13:38
Personligen undrar jag varför Stockholm ska ha ett Förintelsemuseum. Det finns jättebra sådana i Berlin och Jerusalem, platser där det känns rimligt. Vi borde i stället ha ett museum om den svenska underlåtenheten mot Hitler och sen Stalin. Vi kan kalla det Skammens museum, då får vi med allt från malmexporten till Tyskland, truppförflyttningarna genom Sverige och sen Baltutlämningarna. Stina Dabrowskis intervju med Margaret Thatcher kan fungera som argument för detta. Låt oss aldrig glömma att det inte alltid är hedervärt att ställa sig vid sidan om konflikter.
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
18 okt. 13:06
Det finns något paradoxalt i att Sveriges museum om Förintelsen behöver samla in 300 miljoner kronor från privata givare för att kunna flytta till nya lokaler, samtidigt som lärare vittnar om att det blivit allt svårare att undervisa om just Förintelsen. Det väcker frågan om hur vi värderar den här typen av institutioner, och vilket ansvar staten har för att finansiera dem.
Vad tycker du?
65
Tankar
Payam Moula
Chefredaktör på Tiden
•
18 okt. 12:04
Jag är inte särskilt förtjust i idén om en tjänstemannaregering, men Calmfors sätter fingret på något jag själv upplevde bland kollegor under min tid som doktorand: motviljan mot att delta i samhällsdebatten pga av rädsla för reaktionerna. En stor del av denna rädsla bottnar i hur det offentliga samtalet kommit att formas av de algoritmiska medierna (de som vi av någon anledning fortfarande kallar sociala medier). I dag har nästan alla ett konto på Facebook, Instagram eller annat. För den som inte är van vid offentlighetens villkor kan priset för att uttrycka en uppfattning bli väldigt hög. Och även om många kan stå ut med att själva bli föremål för hån och angrepp så är det svårare är när ens partner, barn eller andra närstående tvingas läsa vad som skrivs om en. Detta är ett verkligt demokratiskt problem. De algoritmiska mediernas sätt att fungera bidrar till att färre människor vill engagera sig politiskt vilket ger oss sämre politiker. Samtidigt drar sig intellektuella, och väldigt många ”helt vanliga människor”, för att delta i det offentliga samtalet med följden att offentligheten blir dummare. Jag hoppas att vi någon gång förmår ta detta problem på det allvar det förtjänar.
Göran Fröjdh
Reporter
•
18 okt. 11:01
Det kanske mest kända ”teknokratregeringen” leddes av den tidigare ECB-chefen Mario Draghi, som tillträdde under pandemin 2021 för att lösa en regeringskris. Under hans nära två år som Italiens premiärminister drevs flera nya lagar igenom i syfte att effektivisera rättsväsendet och statsförvaltningen och få igång investeringarna. Vilket ju delvis är vad Tidöregeringen ägnat sig åt under den senaste mandatperioden. Frågan är ju vem som skulle vara bäst lämpad att bli Sveriges Draghi? Erik Thedéen eller föregångaren Stefan Ingves möjligen? Eller Gunnar Strömmer, huvudarkitekten bakom Tidös rättspolitik? Vad tror ni?
Vad tycker du?
85
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
18 okt. 09:14
Tvångsblandningsdebatten handlar till stor del om vilka som ska få flytta in. Exemplet med Limhamns Sjöstad visar att en viktig fråga också borde vara hur snabbt man kan få någon att flytta ut. Fyra år verkar det alltså ha tagit innan man lyckades få den familj vars kriminella söner satte skräck i området att flytta. Därefter var det, som jag förstår det utifrån Federicos text, lugn och gröna skogar. En ovanligt enkel lösning på ett stort problem, kan tyckas. Synd bara att det skulle ta flera år. På den tiden har ju andra skötsamma familjer hunnit flytta, lägenheter har sjunkit i värde och området fått dåligt rykte. Bra att fler människor får en chans till bättre boende, men då måste också det fåtal som missköter sig och förstör för sin omgivning kunna kastas ut snabbare än såhär.
Vad tycker du?
112
Tankar
Ola Wong
Redaktör
•
Igår 15:11
Förklaringen till Singapores Pisa-resultat ligger snarare i kinesisk pluggkultur. Kina har förbjudit skolaga och där är resultaten också i topp. Sydkorea tillåter inte heller skolaga, inte heller Taiwan, osv. Men vad dessa östasiatiska länder har gemensamt är att ungarna pluggar nästan all vaken tid och förväntas prestera. Hierarkin är kvar i klassrummet. Om det hade räckt med att ge ungarna stryk hade många länder legat i Pisa-topp. Rekommenderar för övrigt läsning av Maja Larssons Föräldrarnas födelse, finns ett avsnitt av Bokklubben om den. Den handlar mycket om aga. Sverige var en gång ett land där föräldrarna straffades om de INTE slog barnen. Den ställer också frågan om det är en del av svensk kultur att staten beslagtar barn. Historien tyder på det. https://kvartal.se/olawongsbokklubb/poddar/foraldrarnas-fodelse-och-barnuppfostringslitteratur/cG9zdDoyOTM4
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
18 okt. 12:00
I förbigående nämns att endast pojkar får agas i Singapores skolor. Det säger något mer och potentiellt mer avgörande om vilken typ av samhälle Singapore är och varför disciplinen i deras skolor är högre än vad den är i till exempel Sverige. I Singapore straffas samma förseelse uppenbarligen olika beroende på vilket kön du har, vilket i sin tur lär vara en konsekvens av att Singapore är ett socialkonservativt land präglat av traditionell familjesyn, respekt för auktoriteter, förhållandevis låg tolerans för hbtq etc. Kanske att disciplinen i skolan har mer att göra med landets socialkonservativa prägel i stort än med just rätten att aga elever.
Vad tycker du?
63
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
16 okt. 19:31
Läste Gabrielssons inlägg och håller spontant med henne om det mesta inklusive klassanalysen – och någonstans kan man tycka att hennes talang är bortkastad på V. Mediekritiken är befogad, även om jag misstänker att principerna kanske inte känts riktigt lika viktiga om DN:s von oben-attityd riktats åt annat håll. Vilket ju varit fallet de senaste 15 åren.
Vad tycker du?
89
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
16 okt. 15:29
Det vore rätt anmärkningsvärt om partistyrelsen skulle ge en enskild person, dessutom en relativt nybliven centerpartist, veto över alla möjliga regeringskonstellationer som partiet kan tillåtas stödja eller ingå i. För Birgitta Ohlsson är väl en normal partimedlem, inte någon slags Bhagwan-figur? (Googla, ungdomar!)
Vad tycker du?
58
Tankar
Magnus Thorén
Programledare
•
16 okt. 12:20
Hur motiverade Mp uteslutningen? Jag hade med det i manuset under intervjun. Men samtalet tog andra vägar och jag missade faktiskt att läsa upp hur det lät från partistyrelsen 2017. Det kommer här istället: ”Partistyrelsen menar att Rebwar Hassan allvarligt har skadat partiet genom att vid upprepade tillfällen nyttja sin plattform som förtroendevald för partiet för att offentligt sprida grova påhopp och allvarliga grundlösa anklagelser mot andra enskilda medlemmar. Partistyrelsen har därför i enighet beslutat att utesluta honom ur Miljöpartiet de gröna.”
Vad tycker du?
114
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
16 okt. 09:17
Oavsett vad man tycker om behandlingen av Mohamed Ali har El-Haj en poäng i att den så kallade solidariteten ofta sviktar när opinionen stormar. Det gäller nog på många håll i politiken. Samtidigt tycker jag att han blandar ihop två olika saker: att misstänkliggöra människor på grund av deras bakgrund och att kritiskt granska hur någon blivit invald i riksdagen.
Vad tycker du?
43
Tankar
Ola Wong
Redaktör
•
16 okt. 11:41
Bra att slöseri granskas. Men det är en ganska billig poäng att ge sig på konst i offentliga miljöer. Med tanke på miljonrullning till konsulter och kassering av fullt fungerande material i vården så… Själv uppskattar jag konst, men undrar varför den så ofta är deppig på sjukhus av alla ställen. Det klonade trädet känns i jämförelse som en spänstig idé.
Vad tycker du?
72
Tankar
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
16 okt. 08:35
Detta är så dystopiskt att jag saknar ord. Vi måste göra upp med en kultur där folk låtsas att orosanmälningar inte är problematiska i sig. Skrev nyligen om detta utifrån den fantastiska filmen Fjord https://kvartal.se/erikhogstrom/artiklar/tank-om-kampanjen-mot-sverige-hade-en-poang/cG9zdDoyMTk0MjQ
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
16 okt. 08:11
Med reservation för att det kan finnas omständigheter i ärendet som vi inte känner till: På vilket sätt är det ”barnets bästa” att göra en orosanmälan för att ett barn lånat en bok som biblioteket anser olämplig? Det känns integritetskränkande mot både barnet och föräldrarna och vittnar om bristande problemlösningsförmåga. Men fint i alla fall att chefen ”ser fram emot JO:s bedömning” för att avgöra vad som är rätt och fel.
Vad tycker du?
19
Tankar
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
15 okt. 07:45
En spelteoretisk hypotetisk tanke av ett slag som jag själv egentligen inte är så förtjust i: Om Tidösidan hade vetat alldeles säkert att det kommer bli en rödgrön regering så småningom – det är ju faktiskt inte självklart som läget ser ut nu – då hade det faktiskt varit värt att överväga att släppa igenom Magdalena Andersson redan i det här läget. Eftersom alternativet, från tidöperspektiv, vore sämre. Hade varit lite spännande att se reaktionerna från V, MP och C i ett sådant hypotetiskt scenario. Men de hade förstås fått många senare tillfällen till att ta ut hämnd eftersom politiken som förs måste ha majoritet i riksdagen. Så detta blir nog betydligt mer utdraget.
Vad tycker du?
85
Tankar
Henrik Höjer
Redaktör
•
15 okt. 04:58
Jag har inte läst Fredriks nya bok, men jag har läst flera av hans tidigare böcker. De är mycket bra. Så jag gissar att den senaste är värd att läsa. Här är en recension jag skrev för ”Forskning & Framsteg” 2018 av ”Klimatet och människan”: https://fof.se/artikel/nyanserat-och-faktaspackat-om-klimathistoria/
