Vad händer med
vår demokrati?
Hjälp oss att nå 50 000 prenumeranter före den 31 oktober så infriar vi tre löften för ett bättre och ärligare offentligt samtal.
Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
Hjälp oss att nå 50 000 prenumeranter före den 31 oktober så infriar vi tre löften för ett bättre och ärligare offentligt samtal.
Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
Senaste nyheterna
07:40
Senaste nyheterna
07:40
Vad tycker du?
17
Tankar
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
25 Min
Hur har de kommit fram till siffrorna 25 respektive 50 och 60 procent, undrar jag som inte sett programmet…. Och hur påverkas väljarnas tillit till politiker av partiernas oförmåga att komma överens? I det fall extra val utlyses: Om S, V, MP och C inför ett sådant fortfarande är lika oförmögna att presentera ett realistiskt alternativ så måste de ju kunna förklara varför man ändå ska lägga sin röst på dem.
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
1 Tim
Jag återkommer till den rena logiken. Partierna som ingår i det så kallade rödgröna underlaget (även om C uppseendeväckande nog häromdagen sa att de inte är med där) har så mycket att förlora på ett extra val att de helt enkelt inte kommer att låta det ske. Det vore så att säga att kasta sig på svärdet för sina principers skull och så principfasta är inte svenska politiker. Särskilt inte när det närmast innebär en garanti att bli maktlösa och därutöver hårt straffade av sina egna väljare.
Vad tycker du?
38
Tankar
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
1 Tim
Opinionsmätningar i all ära. Men det som partiledare i motvind brukar säga är ändå sant: ”Det finns bara en opinionsmätning som har betydelse. Och det är valet.” Samtidigt är det klart intressant hur väljarna reagerar när de får se en slags facit av det de hade röstat på. För mig är det lite konstigt för jag förstår inte hur någon kan vara överraskad över att regeringsbildningen går trögt. Det låg så att säga i korten. Visst kan man anklaga Socialdemokraterna för passivitet om det känns bra. Men faktum kvarstår att de inte har så stort manöverutrymme. Om de exempelvis skulle visa korten och säga att de inte vill se Vänsterpartiet i sin regering – då spricker hela underlaget för deras ”valseger”. Så de måste bara vänta ut C och V tills någon av dem börjar röra sig. Eller tills talmannen bänder upp armarna på ryggen på dem genom att forcera tempot mot den fjärde och avgörande statsministeromröstningen.
Magnus Thorén
Programledare
•
2 Tim
Moderaternas och Ulf Kristerssons upphämtning här är klart uppseendeväckande. Från att för inte så länge sedan dragits med ångesten att cementeras fast som tredje största parti nosar man nu på förstaplatsen. Sker det- om så bara i ett par mätningar – lär det betyda mycket. L:s stödväljare kan han dock inte räkna med i skarpt extra val. Och lär om inte annat medföra att UK själv kan bestämma exakt när och hur han vill lämna skutan. Vilket nog är behagligare än att tvingas bort.
Vad tycker du?
38
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
40 Min
Min teori är att AI riskerar att försämra vår förmåga att tänka själva, precis som mångas lokalsinne blivit sämre sen gps kom. När vi hela tiden kan ta hjälp av tekniken behöver vi inte anstränga hjärnan på samma sätt. Och människor väljer det som kräver minst energi. Det minsta motståndets lag. Har skrivit om detta tidigare för den som är intresserad: https://kvartal.se/lindashanwell/artiklar/jag-hor-chat-gpt-eka-i-mina-vanners-ord/cG9zdDoxMDY2NzY
Henrik Höjer
Redaktör
•
2 Tim
De finns de som viftar bort IQ-forskning. Men ett resultat jag en gång snubblade på utifrån mönstringdata är att de ynglingar som presterar mycket lågt i militärens kognitiva tester vid mönstringen i 18-årsåldern löper en signifikant högre risk att inte få uppleva sin 45-årsdag… https://fof.se/artikel/2015/10/ett-schysst-liv/
Erik W. Larsson
Skribent
•
3 Tim
För några månader sedan frågade Henrik Höjer om jag kunde skriva något om IQ och de många kontroverserna kring ämnet. Så jag började gräva i forskningen och mejlväxla med en lång rad experter. Resultatet blev tre artiklar på sammanlagt drygt 5 000 ord, vilket nog var betydligt mer än Henrik hade tänkt sig. Serien tar upp flera känsliga frågor, däribland skillnader i IQ mellan grupper. Mitt mål är inte att driva någon särskild tes, utan att reda ut vad forskningen säger och hur debatten ser ut. Jag räknar med att de kommande delarna kommer att väcka en del irritation. Vissa lär uppröras över att jag intervjuat forskare som anklagats för vetenskaplig rasism. Andra kommer att tycka att jag är för politiskt korrekt och inte gräver tillräckligt djupt i de mest explosiva frågorna. Men man kan inte göra alla nöjda. Till er som blir besvikna kan jag bara säga att ni får skylla på Henrik. Det var trots allt hans idé.
Vad tycker du?
186
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
Igår 08:30
Jag kommer att tänka på det upprop som Cecilia Uddén och hundratals andra journalister skrev under förra sommaren. ”Västerländska medier har på grund av sina brister i bevakningen av Gaza bidragit med att legitimera det som allt fler benämner som ett folkmord”, stod det bland annat. Begreppet folkmord återkom flera gånger i texten. Jag minns att jag reagerade på hur olika redaktioner hanterade sina medarbetares underskrifter. SVT, DN och SvD införde begränsningar i bevakningen för dem som skrivit under. Sveriges Radio gjorde en annan bedömning och lät sina medarbetare fortsätta bevaka konflikten som vanligt. Hade samma bedömning gjorts om inte två av undertecknarna på SR varit så profilerade namn? Det vet jag förstås inte. Men det var min spontana tanke då, och jag kom att tänka på det igen nu när jag läste Ranstorps text.
Göran Fröjdh
Reporter
•
Igår 08:18
Min tanke när jag läser det här är att det trots SVT och SR:s enorma intresse för Palestinafrågan – och det israeliska valet – är märkbart tyst om vad som händer politiskt i de palestinska territorierna. Där skulle det ju också ha hållits val i slutet av november, men president Mahmoud Abbas beslutade nyligen att skjuta upp dem i ett år på grund av läget i Gaza där det är omöjligt att genomföra val just nu. Frågan är förstås – om eller när valen hålls – hur stort inflytande Hamas kommer att få? Den senaste opinionsmätningen publicerades så sent som den 14 oktober av Palestinian Center for Policy and Survey Research (PCPSR). Intressant är att stödet för Hamas rasat, men främst allt på Västbanken där rörelsen stöds av bara 13 procent. I Gaza är Hamas fortfarande störst, med 27 procent av väljarsympatierna mot Fatahs 23. (Detta knyter ju också an till den maktkamp inom palestinska organisationer som Magnus skriver om i sin artikel.) Hur detta kan komma sig skulle jag personligen gärna vilja veta mer om. Vågar man ens hålla ett val? Vad händer om Hamas vinner – igen? Så många frågor. Förmodar att det blir upp till Kvartal att försöka besvara dem, experterna hos public service har väl annat för sig.
Vad tycker du?
17
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
Igår 21:46
Hade nyss Aktuellt på i bakgrunden och hörde Schierenbeck (hon och Anders Persson lär vara lika hemtama på SVT som Mats Knutson numera?) prata om att si och så många dödats i ett visst område och att det ökade våldet varit en viktig faktor för israeliska araber som röstat. Utifrån inslaget förstod jag dock aldrig vad det var för våld det handlade om och tänkte att det kanske var bosättarvåld. Sen gick jag in på Kvartal och läste den här artikeln och blev lite klokare!
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
Igår 18:26
I sociala medier sprids videoklipp och bilder på muslimska kvinnor som röstar iklädd niqab och på beduiner som rider till vallokalerna på kameler och åsnor. De arabiska israelerna utgör 21% av befolkningen och inte sedan 60-talet har så stor andel av gruppen röstat. Många tolkar bilderna och valresultatet som bevis på att Israel inte är en apartheidstat. Men många judiska israeler har också mycket svårt att acceptera ett styre med inflytande från partier som firar valframgångar med att sjunga den palestinska nationalsången, eller som tillägnar valet Gaza och hela det arabiska folket, eller som inte vill benämna Hamas som terrorister. Det judisk-israeliska samhället liknar också Mellanöstern alltmer snarare än Europa. Ungefär hälften av Israels judar har sina rötter i arabiska och muslimska länder. Det är aldrig tråkigt i Mellanöstern!
Vad tycker du?
23
Vad tycker du?
35
Tankar
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
Igår 15:09
Fallet med den misshandelsmisstänkta läkaren väcker många frågor. Vi har ännu inte förstått på vilket sätt åklagaren menar att det rör sig om en misshandel. Det ska bli intressant att se var detta landar. Frågan om omskärelse är knappast oviktig för inte helt obetydliga minoriteter i Sverige. Och om legitimerade läkare med detta som specialitet man gripas under så dramatiska former så kommer det antagligen att få konsekvenser. Debatten lär fortsätta.
Vad tycker du?
49
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
Igår 16:07
Jag tycker också att krönikan var intressant och gav ett nytt perspektiv. Däremot tycker jag inte att det framgår hur Mona Ismail Jama kommer fram till slutsatsen att det är högst osannolikt att Alis valframgång kan förklaras av hans klantillhörighet. Hon beskriver sex huvudklaner, uppdelade i mindre grupper, medan Ali fick 648 personröster i Dalarna. Jag förstår inte varför de uppgifterna i sig skulle tala emot att hans egen klan kan ha bidragit till valframgången.
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
Igår 14:27
Det här gav en bra insikt i ett samhällssystem som få har kunskap om i Sverige, trots att 100,000 personer som bor här har sina rötter i Somalia. Till vilken grad håller svensksomalier fast vid strukturer från hemlandet och på vilket sätt tar de sig nya uttryck här i Sverige? Och vilken roll har de spelat i de somaliska kandidaternas framgångar? Några saker som jag undrar över. Hoppas på en till krönika i ämnet!
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
Igår 14:14
Jag gillade verkligen att SR:s afrikakorrespondent gick in på k-ordet och dessutom tog med sina egna erfarenheter i krönikan. Visst hade det varit bra om hon fördjupat och nyanserat temat ännu mer. Men bara frågan hon ställer: ”Jag som svensk-somalier tillhör också en klan, är jag klandervärd då?” öppnar en viktig dörr. Jag tror att det är hög tid att de som likt Mona Ismail Jama är välintegrerade i det svenska samhället och tillhör olika etniska minoriteter börjar föra den här typen av samtalet mer öppet. Sedan tror jag – som det nästan alltid är – att orsakerna till Mohammed Alis framgång är flera. Men att klantänkandet absolut är en av dem. Det har kommit lite för många beskrivningar om hur högstatuspersoner inom den somaliska gruppen har haft stort inflytande på hur många har röstat för att det ska gå att avfärda.
Vad tycker du?
43
Vad tycker du?
44
Tankar
Magnus Alselind
Redaktionschef
•
Igår 08:43
Bonnier News kanske inte kan liknas vid mediebranschens Kina (eller…?), men klart är att koncernen tänker långsiktigt – om inte i en hundraårsplan, så åtminstone i generationer. Redan 2024 klargjorde vd:n Anders Eriksson i en intervju med Press Gazette hur Bonnier ska knyta nästa generation till sig. ”Vårt yttersta mål är att få så många hushåll och företag som möjligt på den svenska marknaden att prenumerera. Sedan vill vi få så många personer som möjligt i varje hushåll eller företag att registrera sig som användare inom abonnemanget, använda våra tjänster så mycket som möjligt och få ut största möjliga värde av både abonnemanget och relationen till oss genom en personligt anpassad upplevelse. Jag tror att vi måste hitta lösningar som passar alla.” Eriksson, som tog över 2016, beskrev också hur han förändrat Bonnier från en decentraliserad organisation till en samkörd koncern. Hur politiskt det tidigare varit mellan olika tidningar och nyhetsredaktioner. Om förändringen till ”en mycket mer integrerad organisation” riskerar att minska den journalistiska mångfalden fick Eriksson inga motfrågor i hyllningsreportaget. Skulle han ha fått det kunde vd:n säkert ha avvärjt farhågor i det korta perspektivet med att påvisa olika perspektiv i innehållet, exempelvis meningsskiljaktigheter på koncernens kultur-, ledar- och debattsidor. När Anders Eriksson planerade för nästa generation på den internationella scenen presenterade han även i egna Dagens industri målet att fördubbla vinsten inom fyra år, bland annat genom högre priser, AI och sänkta kostnader. Och när Tidningen Journalisten nu granskar koncernens mediestöd går Bonnier News mot ännu ett rekordår, viskas det om. Ingen överraskning i så fall för Bonnier-vd:n, som redan när koncernens första miljardvinst presenterades i vintras förutspådde att 2026 skulle bli ännu bättre.
Vad tycker du?
23
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
Igår 11:49
Efter att jag skrev det här har Vänsterpariets parlamentsgrupp hållit möte med sin antisionistiske ”vilde” Vanessa Emde. En talesperson för Die Linke konstaterade efteråt att det fortsatt saknades ”grund för samarbete”. Samtidigt har beslutet om Emdes plats i parlamentsgruppen skjutits upp tills vidare, vilket minskar chanserna för att Berlin ska få en ny regering den närmsta tiden. Det hela börjar påminna om den svenska regeringsbildningen, minus exproprieringen då.
Magnus Thorén
Programledare
•
Igår 08:35
Berlin var staden jag ständigt återvände till – och bodde längre perioder i – i ungdomen. Vänsterrörelsen i staden bedömer jag var- och fortfarande är -av ett alldeles speciellt slag. Isoleringen i Västberlin och åren efter murens fall med enorma mängder övergivna hus och kvarter där vänster- och högeraktivister styrde och ockuperade olika områden har bidragit till en särskild inställning till billigt boende. Liksom åren som följde av förhållandevis milda hyror och många fina gamla slitna lägenheter med högt i tak, kakelugnar och kallvatten, som lockade bohemer, konstnärer och andra. Jag bodde i perioder på 90-talet i gamla öst, på Warschauer Strasse, hos fem-sex goda vänner som delade en femma med kokseldade kakelugnar. Ville man ta ett bad fick man värma vatten. Men det var nog lätt 3,5 meter i tak! Ville man flytta var det inga problem. Liknande lägenheter stod tomma lite varstans centralt. Normaliseringen har tagit tid, och är delvis jobbig. Förstatligandet är en idé om en återställare, men lär inte lösa särskilt mycket. Jag tror att det, för berlinarnas bästa, vore en vinst om exproprieringen läggs åt sidan. Vill man att staden ska äga mer hus? Köp på marknaden, eller bygg nya.
Vad tycker du?
45
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
27 okt. 17:47
Det är inte mer än en vecka sedan Politico skrev en artikel med rubriken ”Talking to Putin: Europe seeks a negotiator-in-chief for Ukraine”, som handlade om hur EU-länderna gradvis kommit till insikt om att EU och Europa hittills saknat en företrädare med mandat att förhandla direkt med Putin och accepteras av Kreml. I artikeln intervjuas bland andra Tjeckiens president Petr Pavel som säger att Putin vägrar att tala med vare sig EU-ordföranden Ursula von der Leyen, Kaja Kallas – eller ens Emmanuel Macron. Ett av dem som nämns som lämplig för rollen är just Finlands president Alexander Stubb – mycket tack vare dennes goda kontakter med Trump. Kanske ska vi se Putinsamtalet som ett test? (Fast nog borde Mette Frederiksen varit informerad om det på förhand i så fall…) https://www.politico.eu/article/talking-to-vladimir-putin-europe-seeks-a-negotiator-in-chief-for-ukraine/
Johan Martelius
Redaktör och reporter
•
27 okt. 16:03
Stefan Hedlund kommer här med ett spännande perspektiv på dagens omtalade samtal. Särskilt om vilka konsekvenser den nya dialogen med Putin kan få, både för Ukrainas framtid och för relationerna inom EU och mellan de nordiska länderna. Min spontana första tanke var att det framstod som rimligt att Stubb och Støre tog initiativ till samtalet, särskilt med tanke på att de rimligtvis borde kunna föra Europas talan bättre än vad den nuvarande amerikanska administrationen kan tänkas göra. Men Støre har i efterhand varit tydlig med att samtalet skedde på deras eget initiativ och främst utifrån deras egna intressen, och det sätter ändå situationen i ett nytt ljus. Därför går det också att förstå Kristerssons, men kanske framför allt Frederiksens, kritiska uttalanden. Där har också Hedlund en viktig poäng. Det vill säga att det sista Europa och Nato behöver just nu är att framstå som ännu mer splittrade än de redan är. Men Zelenskyj har också tackat för samtalet, och alla tre ledare menar att detta samtal skedde i förläning av tidigare diskussioner om att skapa fred i landet. Blir spännande att se vilka fler detaljer som kommer att framkomma om samtalet under de kommande dagarna. Vad diskuterades egentligen, och på vems initiativ? Ser de en ny väg framåt genom detta utspel? Om man ska lyssna på Kreml och Putin, vad det nu är värt, så verkar svaret vara ett tydligt ”njet”: https://omni.se/kreml-inget-nytt-sagt-europa-vill-bara-lagga-sig-i/a/778jVW
Vad tycker du?
66
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
27 okt. 15:51
Jag förvånas allt mer av hur lite det verkar krävas för att personkryssa sig in i en politisk församling. Det kan alltså räcka med något hundratals kryss, vilket innebär att det räcker om korplaget ställer upp tillsammans med familjer. Det verkar inte heller behövas någon större ansträngning för att hamna på en valsedel. Inför valet 2022 saknade Miljöpartiet kandidater i 69 kommuner, Liberalerna i 40 och KD i 28. Problemen var värst i glesbygd och mindre kommuner, enligt Dagens Arena. Det här öppnar ju för oanade möjligheter att bli sin egen kryssraket. (ChatGPT kan dessutom bistå i sökandet efter en engagerande fråga.)
Jesper Andersson
Poddproducent
•
27 okt. 10:00
Man kan lätt få intrycket att personkrysskampanjerna är avgränsade till Vänsterpartiet. Och läser man på sociala medier eller i kommentarsfälten här på Kvartal verkar en del tro att det enbart är den somaliska diasporan som ägnar sig åt sådant. Men det finns gott om exempel från andra partier. I Vadstena kryssade sig moderaten Peter Karlsson från nionde till första plats på partiets lista. I Arvika stod centerpartisten Mona Smedman allra sist, på plats 14, men kryssade sig förbi de 13 kandidaterna framför henne och tog ett av partiets två mandat. I Sollentuna fick Centerpartiets Anna Juhlin, som stod tvåa på listan, 215 personkryss mot listettans 189. Även Liberalernas Hanna Clerkestam fick fler kryss än partiets förstanamn. Även i riksdagsvalet finns exempel. Moderaten Sten Bergheden stod på fjärde plats i en valkrets där partiet fick två mandat, men tog sig in med 2 081 personkryss.
Vad tycker du?
81
Tankar
Cassandra Alm
Programledare
•
Igår 14:55
Jag kan inte se varför det skulle vara så himla udda och farligt att man ber för Ali i ett land som han ska ha starka kopplingar till (han verkar ju ha nån slags släkt där, tex). Visst, hela grejen framstår som lite ”lustig”, inte minst att de skrivit ut en bild på Ali på ett A4-papper, men det tycker jag väl för att det är så främmande, så långt ifrån min egen kultur? Om det visar sig att detta är kopplat till något fuffens – absolut, men av det vi vet i nuläget har ju inget sådant kommit fram. Men … jag kanske är naiv?
Federico Moreno
Reporter
•
27 okt. 07:45
Till alla Kvartal-prenumeranter i Eastleigh som just nu oroar sig över våra artiklar vill jag säga: Var inte oroliga, granskningar är inte propaganda – de är ett bevis på att vi tar folkvalda som Mohamed Ali på allvar. Jag hoppas att vi snart vet lika mycket om Ali som man gör i Mogadishu och i Nairobi. Slutligen, till våra läsare i Kenya: Be om att vi får en regering, för snart har vi slutat tro på det själva.
Vad tycker du?
39
Tankar
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
27 okt. 14:25
Det här är en konstig prioritering. Och då menar jag inte fokus på HBTQ i sig (det går att motivera) utan på certifiering som metod för inkludering och likabehandling. Om man har varit med om en sådan process på en statlig, regional eller kommunal arbetsplats, sett hur den går till och tagit del av materialet som certifiering vanligen bygger på, vet man att det till ej försumbar del handlar om att åsiktsdisciplinera medarbetare. Den ordlista som deltagarna exempelvis ska tillägna sig, underförstår ett visst sätt att dels förstå kön och könsidentitet, dels förstå samhället och maktstrukturerna i det. Jag har tidigare granskat certifieringsprocesser likt den region Gävleborg nu återinför. Ett återkommande mönster är att att deltagarna ombeds hålla inne med kritiska frågor. Risken är överhängande att det blir ideologisk fostran, byggd på ett knippe ganska radikala teorier. Det bör vara möjligt för en region eller en kommun att förklara principen om likabehandling på annat vis än genom en kostsam (och kritiserad) certifiering.
Vad tycker du?
33
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
26 okt. 21:23
När vänsterfolk efter jihadistiskt motiverade terrordåd knappt låter liken kallna innan de högljutt oroar sig över hur terrordåden kan leda till att muslimer som grupp kommer bli mer utsatta för hat och hot så brukar högerfolk kalla det ovärdigt. Då är det faran med de islamistiska terrordåden som ska diskuteras och ingenting annat. Nu noterar jag samma snabba uttryck för oro över vilka konsekvenser som kan komma av den rasistiska terrorattacken, istället för att fokusera på offren och motivet bakom attacken i sig. Jag säger inte att vare sig det ena eller andra är fel, men det är principiellt värt att notera. En annan sak som slog mig var att jag inte visste att någon hade dödats i en terrorattack i Frankrike i fredags förrän jag läste den här texten. Minns att jag såg några pushnotiser om en skjutning, men om det vore i en jihadistiskt motiverad terrorattack som en person dödats och en 12-årig flicka plus ytterligare tre skadats så är jag säker på att tidningarna inte hade låtit mig missa den nyheten.
Vad tycker du?
48
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
26 okt. 19:37
Jag förstår att man som förälder kan vilja låta omskära sina barn av kulturella skäl (därmed inte sagt att det är för den sakens skull är moraliskt försvarbart). Svårare är det att förstå hur man som förälder kan överlåta detta väldigt fysiskt intima och smärtsamma ingrepp av en sådan känslig del av sitt barns kropp till en person man inte vet har den rätta kompetensen för att utföra ingreppet på tryggast möjliga sätt. Jag vet till exempel föräldrar som låtit nån form av privat omskärelseman utföra ingreppet i hemmet med enbart sockervatten som ”bedövning”. Förstår man inte hur ont det gör? Barn har kapacitet att uppleva smärta på precis samma sätt som vuxna och att med flit utsätta sitt barn för den smärta det innebär när någon skär i ens kropp utan bedövning är kort sagt obegripligt.
Federico Moreno
Reporter
•
26 okt. 17:27
Inledningsvis rapporterade Aftonbladet att den utsatta var en flicka under fem år och att det alltså handlade om misstänkt könsstympning. Ulf Kristersson talade om ”bestialiska övergrepp” och att om man inte är svensk medborgare ska man lämna landet efter avtjänat straff. Men nu uppger åklagaren att målsägandena är pojkar. Manlig omskärelse klassas inte i sig som könsstympning enligt svensk lag och är tillåten under vissa förutsättningar. För pojkar under två månader får ingreppet utföras av en person med särskilt tillstånd, medan det för äldre pojkar krävs att det utförs av en läkare. Att omskärelse är tillåten innebär alltså inte att vem som helst får utföra ingreppet hur som helst. Nu berättar Luul Jama, från organisationen Existera, om hur familjer som av religiösa skäl vill låta omskära sina pojkar inte sällan anlitar personer som saknar behörighet, för att det är billigare. Hon berättar även om något annat viktigt, om samtal från unga kvinnor som drabbats av könsstympning.
Vad tycker du?
12
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
26 okt. 19:18
Utan att på något sätt vara vän eller påhejare av vare sig av Bolsonaro-klanen eller Elon Musk, kan man notera att det brasilianska rättsväsendet tog till storsläggan inte bara mot de personer som deltog i stormningen av Brasilia 2023. HD-domaren Alexandre de Moraes, som nyligen hyllades av Lula för sina insatser för demokratin, gav efter upploppet order om att hundratals högerkonton på plattformen X skulle stängas ner, även sådana som tillhörde Bolsonaroanknutna kongressledamöter som inte haft med stormningen att göra. De Moraes krävde också att X inte skulle offentliggöra vilka konton avstängningarna gällde. Musk försökte till en början att stå emot kraven men vek ner sig sedan domaren beslutat blockera X i landet, samtidigt som den som använde VPN för att komma åt tjänsten riskerade böter på nära 100 000 kronor. (25 gånger mer än Brasiliens årliga minimilön.) För att sätta ytterligare press på Musk frystes internettjänsten Starlinks konton i augusti 2024. Money talks. Human Rights Watch riktade senare kritik mot Brasiliens Högsta domstol för hemliga beslut, nedstängning av konton på obestämd tid och och avsaknad av tydliga villkor för att få dem återöppnade. Organisationen bedömde också att böterna för att använda VPN i syfte att nå X var oproportionerliga. https://www.hrw.org/news/2024/10/09/right-lessons-flap-over-x-brazil Inget av det ovanstående bevisar förstås att Bolsonaro Jr missgynnats i valet eller att det skulle ha förekommit något valfusk. Själv gissar jag att Lulas seger kan bero på den toxiska effekt som den amerikanske presidenten numera utövar på allt och alla han rör vid. Men hoten mot demokratin i Sydamerikas största land kanske inte enbart kommer från en Trumpstödd höger?
Federico Moreno
Reporter
•
26 okt. 17:08
Att den sittande presidenten Lula da Silva vinner valet kommer som en stor överraskning för många. Det märks bland annat på börsen. Finansiella marknader gillar ju sällan överraskningar. Att den brasilianska börsen rasar brutalt, vilket flera medier rapporterat om, beror även på att många investerare föredrog Bolsonaros högerpolitik med budgetbesparingar, privatiseringar och förhoppningar om sänkta styrräntor. Men börskaoset beror lika mycket på den oro som Bolsonaro sprider när han vägrar att erkänna valresultatet och kräver att det ogiltigförklaras. Den typen av oro leder ofta till en tsunami av instabilitet som kan hålla i sig i veckor.
Vad tycker du?
98
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
26 okt. 14:39
Hela den utdragna processen börjar kännas som en gammal raspig skiva för att använda en boomer-analogi. Jag börjar kanske själv upprepa mig, men tror ändå att det var bra i pedagogiskt syfte att låta Thand Ringkvist lägga en vecka på att fördjupa sig i sin fantasi om en ”regering i mitten”. Genom att hon själv nu tvingas vidgå att det saknas stöd för denna vision, kommer väljarna i händelse av extra val veta att det just är fria fantasier som Centerledaren – liksom hennes företrädare på posten – ägnat sig åt. Frågan är om väljarna skulle svälja samma gamla C-budskap i ännu en valrörelse?
Johan Martelius
Redaktör och reporter
•
26 okt. 13:42
Nu kanske min egen naivitet blottas, men jag måste erkänna att den här valrörelsen och dess efterspel har skakat min syn på det politiska spelet. Jag har ändå föreställt mig politiker som sluga maktspelare och skickliga förhandlare, alltid med ett ess i rockärmen att plocka fram när förhandlingarna kör fast. Jag har tagit för givet att de vet betydligt mer än vad som kommuniceras utåt eller läcker till pressen, samt att medierna i en dramaturgisk anda överdriver bilden av hur låst regeringsbildningen faktiskt är. Men det är ju exakt så det har varit. ”Det finns inget stöd för en mittenregering”, säger ETR i dag och konstaterar det som alla redan visste på förhand, känns det som. Jag medger att jag ändå trott att det måste ha funnits någon form av förankring för ETR:s mittendröm. ”Så måste det väl ändå vara?” Varför skulle man annars slå på stora trumman och driva frågan så hårt, samtidigt som partierna uppenbarligen har vägrat tumma på sina egna röda linjer gentemot varandra? Sett utifrån har det ju varit tydligt att L inte vill se Andersson som statsminister, exempelvis. Den ekvationen går liksom inte ihop, och man verkar inte ha några ess i rockärmen att dra fram. Och ja minnet är kort. Regeringsbildningen 2018 tog ju 134 dagar. Men då var jag 18 år och följde väl inte politiken exakt lika intensivt som i dag. Så jag blir faktiskt förvånad över att partierna tycks ha så svårt att ens sätta sig vid samma bord, än mindre inleda förhandlingar om exempelvis det mittenalternativ som ETR så länge framhållit som så önskvärt och förankrat hos väljarna. Det känns som ett oerhört famlande i mörkret. Eller har jag bara haft en romantiserad bild av hur det politiska spelet skulle fungera bakom lyckta dörrar i maktkorridorerna?
Vad tycker du?
38
Tankar
Pelle Zackrisson
Reporter
•
26 okt. 12:56
MÄN har varit en succé. Åtminstone om man med det räknar förmågan att ragga skattepengar. Organisationen har fått drygt 153 miljoner kronor i olika bidrag på fyra år. Varav det mesta i form av offentliga medel. Medlemsavgifterna då? De stannade på knappt 400 000 ifjol. MÄN har 38 anställda men bara drygt 1 800 medlemmar, mindre än hälften av vad svenska Varpaförbundet har t ex.
Vad tycker du?
97
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
26 okt. 08:49
Henrik Höjers intervju med Craig Considine är det viktigaste och allvarligaste jag läst på mycket länge. I några få tusen tecken sammanfattas det tyngsta samhällsproblem som västvärlden har att hantera: Tolererar vi intoleransen så kommer de intoleranta att vinna. Det tydligaste exemplet på detta här hemma lyfter Craig Considine i ett par raka och rättframma meningar om invandring. Jag delar hans ståndpunkt att invandring är ”bra” för västvärlden. Men ska invandring vara bra så krävs förstås att de invandrare som släpps in är sådana som gillar västvärldens sekulära friheter, demokrati och livsstilsliberalism. Och som hand i hand med infödda svenskar och andra invandrare kan bygga svenska och västliga värderingar starkare. Den utomeuropeiska massinvandring som den svenska staten genomfört är givetvis sammansatt och mångfaldig. Men självklart har den stora invandringen från auktoritära muslimska länder viss negativ samhällspåverkan. En samhällspåverkan som det allmännas politiska, mediala och akademiska etablissemang gärna har blundat för i den samhällsfarliga toleransens namn. Nazisterna var väldigt framgångsrika i sitt folkmord på judar. Kvinnor och barn förintades med särskild, fruktansvärd iver. Idag finns runt 15 miljoner judar kvar på vår planet. De flesta bor i Israel och i USA. Vilket är begripligt. Israel är – som Craig Considine skriver – den enda lilla utpost av västvärlden som finns i Mellanöstern. Och USA är västvärldens polis. I världen finns ungefär två miljarder muslimer. Considine förklarar hur den röda vänstern och islamismen funnit varandra. Arbetarna i de flesta västländer har för ganska längesedan vänt vänstern ryggen. I sökandet efter nya ”förtryckta kollektiv” att slåss för med vänsterargument har man mer och mer allierat sig med muslimska grupperingar. Vilket betyder att man kommer närmare lätt förklädda grupper som t ex Muslimska Brödraskapet vilka nu härjar extra brutalt i Frankrike. (Vars aktivister och vandaler nu hyllas på både DN: s kultursidor och vänstertidningars ledarsidor.) Misstron mot marknadsekonomi, mot USA och hat mot Israel och judar blir förenande krafter mellan vänstern och islamismen. Vilket på ett skrämmande sätt tydliggjordes genom Expressens avslöjande om alla de judehatare och Hamaskramare som stod på V:s valsedlar inför valet den 13 september. Vänstern i väst håller tyvärr på att spåra ur rejält. De lever i en föreställning att det är progressivt att kroka arm med islamister som vill fullborda nazisternas mission och utplåna Israel. Den sortens tolerans av intolerans är direkt mördande. Craig Considine skriver i sin bok att axeln mellan USA och Israel är helt avgörande för västvärldens möjligheter att stå emot den hotfulla alliansen av extremt vänsterfolk och islamister. Och för västvärldens möjligheter att stå upp för judars rätt att leva fria och demokratiska liv. Sverige bör inte tveka en sekund att vara en del av axeln mellan USA och Israel.
Göran Fröjdh
Reporter
•
26 okt. 06:52
Intressant att alliansen mellan vänster och islamister här får beteckningen ”rödgröna”, vilket ju för en svensk vanligen ger helt andra associationer. Min tanke när jag läser det här är hur vi – inte minst journalister – tillåter dessa grupper att forma språket och använda det som ett vapen, som Craig Considine säger i intervjun. För tio år sedan var begrepp som ”volymer” strängt förbjudet, idag jobbar samma rödgröna allians för att normalisera ”folkmord” som begrepp för Israels krig mot Hamas i Gaza, samtidigt som terrorgruppens egen massaker skrivs ut från historien. Och metoden lyckas påfallande ofta.
Vad tycker du?
46
Tankar
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
26 okt. 07:30
En aspekt att överväga: Simona Mohamsson var extremt tydlig i Fredagsintervjun: hon tänker inte bistå en regeringsbildning för vilken Magdalena Andersson är statsministerkandidat. Mohamsson säger upprepade gånger att hon är övertygad antisocialist, att hon uppfattar Andersson och socialdemokraterna som arroganta i de senaste veckornas försök till förhandling och att hon ideologiskt står mycket långt från den röda sidans program för Sverige. Jag har aldrig hört någon tidigare L-ledare göra en så definitiv markering mot vänstersidan. Det här är verkligen en regeringsbildning som skiljer ut sig från de turer som vi sett följa på tidigare val.
Vad tycker du?
49
Tankar
Ola Wong
Redaktör
•
26 okt. 08:41
AI är redan på gränsen till biologiskt liv. Mänskliga celler odlas redan på datachip. Dagens AI-modeller visar också flera slående likheter med förhållanden som råder i naturen, men AI:n saknar den viktiga biologisk bromsen som generationsväxlingar innebär för verkligt liv. Molekylärbiologen Stefan Åström skriver om det: https://kvartal.se/olawong/artiklar/maskinen-ar-pa-gransen-till-biologiskt-levande/cG9zdDoyMzM0NzA
Vad tycker du?
72
Tankar
Payam Moula
Chefredaktör på Tiden
•
26 okt. 11:51
Fånig storm i ett vattenglas. Landerholm är själva definitionen av en nepobaby. Idén att hon inte ska kritiseras eller att det uppenbara inte får påtalas för att hon är ”en ungdom” (hon är 23 år) blir dålig identitetspolitik eftersom att hon för närvarande är riksdagsledamot och väntas bli ordförande för MUF. Samtidigt borde Sokolnicki självklart ha nämnt vem hennes pappa är, något jag inte kände till.
Vad tycker du?
63
Tankar
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
25 okt. 10:27
Det kan i sammanhanget vara relevant att påminna om att den svenska motsvarigheten till Kilden, Nationella Sekretariatet för genusforskning, ännu bedriver verksamhet vid Göteborgs universitet. Ingen avveckling har påbörjats på det sätt som nu verkar ske i Norge – i alla fall inte från politisk nivå. Däremot har vissa förändringar initierats från universitetets ledning. Under 2025 togs ett nytt ”inriktningsbeslut” som innebär att Sekretariatets verksamhet framgent inte ska vara egen verksamhet, utan inordnas i en fakultets linjestruktur. Det betyder att den höga och närmast autonoma ställning – där Sekretariatet organiserats direkt under rektor – inte kommer att bestå. En källa på insidan säger till mig apropå omorganiseringen: ”Om jag skulle vilja lägga ned sekretariatet med minsta möjliga väsen så är det precis så här jag skulle inleda processen.”
Vad tycker du?
127
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
25 okt. 08:38
Det finns ju ett gammalt begrepp för det där; entrism. Alltså när en grupp går in i en större organisation eller politiskt parti för att påverka inriktningen eller på sikt kanske helt ta kontroll över verksamheten. På senare år kan utvecklingen skönjas i flera organisationer. Och för många av världens vänsterpartier har sammansmältningen med radikal Palestinaaktivism (med tillhörande terrorvurm/antisemitism), visat sig fungera som raketbränsle i opinionen. ”Palestinismen” bidrog till vänsterns storslam i Berlin i september, till Mamdanis seger i New York och sannolikt till vänsterns framgångar i det svenska riksdagsvalet. Inget är förstås nytt under solen. Redan på 30-talet föreslog Leon Trotskij (Stalins värsta fiende, ni vet han som fick en ishacka i huvudet i Mexiko) för sina anhängare i franska Ligue communiste att rörelsen skulle gå in i det stora socialistpartiet SFIO och ta över det. Försöket misslyckades dock. Men i dagens Frankrike är grogrunden en annan. Frågan är hur det kommer att sluta.
Vad tycker du?
158
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
24 okt. 14:06
Det finns något lockande med tanken att samhällets problem löser sig med tiden. Att barn får det bättre än sina föräldrar och barnbarnen ännu bättre. Jag skulle också vilja att det alltid var så. Men när verkligheten inte tycks stämma överens med berättelsen måste man också vara beredd att ifrågasätta sina egna föreställningar. Det gäller oavsett vilken fråga man diskuterar. För vem hjälper man annars?
Widar Andersson
Skribent
•
24 okt. 08:14
Jag minns min uppväxt i det lilla brukssamhället Olshammar. En man från Stockholm flyttade in till samhället och började arbeta på massafabriken. Han kallades för ”Stockholmarn”. Ett par decennier senare när jag flyttat ut för arbete på andra orter och kom hem och hälsade på, så tog vi en promenad. Pappa pekade på några vi mötte utanför Konsum: ”Det där är Stockholmarns barn”, sa pappa. Jag vet inte om det blev några barnbarn och om den tredje generationens stockholmare i så fall bor kvar i trakten. Är det så, så kan jag tänka mig att etiketten ”Stockholmarns barnbarn” har börjat glida in i dimman för evigt. Så visst ligger det en hel del i det där med att det tar tre generationer för invandrare att inte längre vara invandrare. Men tiden läker som bekant inte alla sår. Och det viktigaste av allt. Integration är framförallt en individuell sport. Det handlar om att verkligen vilja integreras. Och självklart spelar den första generationens beteende stor roll för den andra generationens chanser att rota sig i mer hederliga, skötsamma och arbetande delar av Sverige. DN presenterade i december 2121 en faktagranskning på temat ”Vilka är det som skjuter?” DN: s granskning gällde förstås gängkriminaliteten. 85 procent av de dömda och misstänkta gärningsmännen hade utrikes bakgrund. 41 procent hade kommit till Sverige som barn medan 44 procent var födda här med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det mest utmärkande av allt var att 37 procent av papporna och 19 procent av mammorna till de gängkriminella brottslingarna var dömda för brott med fängelse i straffskalan. https://www.dn.se/sverige/fakta-i-fragan-vilka-ar-det-som-skjuter/ (DN: s granskning är läsvärd också som tidsdokument. Då, 2021, var läget mycket illa. Uppklarningsprocenten för brott med dömda gärningsmän var mycket låg. Idag, bara fem år senare, har vi en rätts- och socialstat med betydligt vassare kapacitet. Vilket kommer att ha en positiv effekt på i vart fall den fjärde generationens chanser att undvika att vara invandrare i negativ mening.) Ett land som släpper in så många kriminellt lagda invandrare som Sverige gjort och som har utvisat relativt få av de grova brottslingarna, får förstås ligga som man bäddar. Hur samhället beter sig med invandring, rättsstat, hedersvåld, skolkvalitet och arbetslinje har betydelse. En del av integrationen kan ske utan några stora tankar; man åker med i en samhällsvåg som går åt rätt håll. Samhällsvågen gör det lättare att fatta egna beslut om att bli svensk. Det personliga ansvaret kommer ingen undan. Att skylla på samhället för att man mördar och skjuter och spränger och stjäl och ljuger; det är väl sådant som på sin höjd försvaras på platser som Aftonbladets och Dalademokratens ledarsidor. Ute i den verkliga världen får vi i alla generationer stå för vilka vi är och vad vi gör.
Vad tycker du?
42
Tankar
Payam Moula
Chefredaktör på Tiden
•
24 okt. 10:50
Insiktsfull text om techkriget. Studsade särskilt till på det här: ”Donald Trump klagar ofta på att landets allierade utnyttjar USA. Men halvledarna visar hur enormt mycket USA tjänar på sitt militära beskydd.” Jag har ofta undrat över varför Trump agerar så kortsiktigt i sin relation till sina allierade. Att han nu saboterar relationer och tvingar fram andra länder att bli mindre beroende av USA kan i det korta loppet ge vissa vinster, men i det längre loppet förlorar USA sin unika position där de genom sitt militära beskydd får enorm strategisk makt även i ekonomiska frågor. Intrycket är att Trump genuint inte förstår varför USA varit så investerade i exempelvis Nato, eller åtminstone inte förstår nyttan av det.
Vad tycker du?
42
Tankar
Staffan Dopping
Poddredaktör
•
24 okt. 11:36
Inledningsvis talar vi mycket om kärleksprofessorn och påstått AI-genererade texter. Det handlar ju om två aspekter: dels huruvida de aktuella skapelserna är komna ur AI eller inte (professorn förnekar ju kraftfullt), dels om det är ett problem om mer och mer av det vi läser inte kommer ur en människas penna/tangent. I veckans ”Medierna” i P1 var Sveriges Radios kulturredaktions fördjupningschef Måns Hirschfeldt intervjuad apropå den radioessä ”Alltid där – priset för den perfekta vännen” av Emma Engdahl som också kan misstänkas vara en AI-produkt. Men det lät på Hirschfeldt som om SR har en högre tröskel än SvD för att avpublicera ett material på dessa AI-misstankegrunder. Samtidigt undrar jag om professorn vill spela oss ett spratt; essän i Obs handlar ju om det förrädiska i att hämta tröst i en vän som utgörs av ettor och nollor i en serverhall långt borta. Även om man alltid får ett svar.
Vad tycker du?
55
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
23 okt. 18:31
Det går inte att helt frigöra sig från tanken att Baron Cohens judiska ursprung möjligen bidragit till kraven på bojkott från the usual crowd. Att han dessutom har fräckheten att driva med allt och alla oavsett ursprung, politisk tillhörighet eller religion är förstås inget som kan accepteras i det samtida Sverige. Bedrövligt är det.
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
23 okt. 18:06
Det kom ett svar till slut per mejl från Amazon MGM Studios. ”We don’t have anything further to share at this time, but we’ll be happy to follow up when we might have.” I vissa länder har man tydligen bestämt att skippa biosläpp och i stället släppa filmen direkt till Amazons streamingtjänst. Det spekuleras om det i alla fall. Men det ovan var det enda företagets talesperson i Sverige vill säga just nu. Jag kan rekommendera Sacha Barons text om Ali G och kritiken i Time: https://time.com/article/2026/10/20/sacha-baron-cohen-on-satire/
Vad tycker du?
79
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
23 okt. 16:15
Haha om man fick gissa på ett land som instiftat en woke mumielag så hade jag ändå bettat på Skottland! Kan dock inte låta bli att undra över relevansen i att utveckla ”nya regler för hur döda människor får visas”. Planerar skottarna att ställa ut mer färskt döda människor eller är det specifikt de gamla mumierna som man misstänker börjat vrida sig av kränkthet i sina gravar?
Göran Fröjdh
Reporter
•
23 okt. 14:32
Jag hann tyvärr inte med att besöka benkyrkan i tjeckiska Sedlec, ett timmes resa från Prag, vid mitt senaste besök i staden. Det lilla romersk-katolska kapellet är utsmyckat med benen från mellan 40 000 och 70 000 döda, som idag täcker väggar, tak och används i stora kandelabrar som hänger från taken. Det framstår som osannolikt att innehavarna till alla dessa kvarlevor, alternativt deras anhöriga, gett skriftligt godkännande till denna användning. Så det gäller att passa på att besöka kyrkan innan den senaste museitrenden når dit.
Ola Wong
Redaktör
•
23 okt. 13:07
Det här är tyvärr bara toppen på isberget. Ett ideologiserat vansinne har tagit över många ledande museer genom den nya ”museologin”. Senast jag var på Medelhavsmuseet hade de en video där mumier och föremålen nämns i termer av ”problematiskt”. Istället fick man se propaganda för Jeremy Corbyn i utställningssalen. Pär Cassel skrev om det här: https://kvartal.se/olawong/artiklar/museet-skriver-ut-grekerna-fran-demokratins-historia/cG9zdDoxNTgyNDc
Vad tycker du?
58
Tankar
Magnus Thorén
Programledare
•
23 okt. 14:16
Vem, vad eller vilka bär det yttersta ansvaret för denna dikeskörning, som man tyvärr måste kalla det när rimliga diagnoser missbrukas såhär. Föräldrarna? Psykologerna? De privata utredarna? Tidsandan? Enda säkra är att ingen kommer ta det, ansvaret alltså, i slutändan.
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
23 okt. 12:33
Det känns som att vi upprepar samma typ av misstag gång efter gång: Med transvården för unga tjejer, de apatiska barnen, de ensamkommande unga. Ständigt denna vilja att vara på den ”goda sidan” och oviljan att lyssna på de envisa larmsignalerna och att se det som är uppenbart. I detta fall att diagnosindustrin är något vi kommer att se tillbaka på som ett stort misstag.
Henrik Höjer
Redaktör
•
23 okt. 06:28
Jag undrar hur mycket dessa diagnoser sprids genom social smitta…? Mänskligt beteende sprids, det handlar om allt från benägenheten att sjukskriva sig till våldsbrott. Våra beteenden uppstår till stor del genom att härma vad alla andra gör. Jag intervjuade en gång medicinprofessorn Kjell Asplund om detta i samband med hans bok ”Tankevirus”: https://kvartal.se/fredagsintervjun/poddar/vi-harmar-varandra-som-en-ren-overlevnadsmekanism/cG9zdDozMjE0
Ola Wong
Redaktör
•
23 okt. 06:09
Det här: ”På den tiden var livet kaos. Hon grälade ständigt med mamma, isolerade sig och mådde dåligt” Det låter som diagnos tonårstjej. Botas med tid. Men inga problem som diagnosindustrin inte kan lösa med att sälja intyg om avdiagnos. Mänsklig rättighet att det betalas av det allmänna, skriver egenföretagare psykiatriker K Salvare. Tänk på barnen!
Vad tycker du?
132
Tankar
Anna Axfors
Författare
•
24 okt. 08:07
Lyssna gärna på Medierna i P1 där jag intervjuas angående Chat GPT-prosa och granskningen av kärleksprofessorns texter! Tycker det är intressant att Måns Hirschfeldt, chef för kulturfördjupning på Sveriges radios kulturredaktion, som också intervjuas, säger att de just nu granskar Pangram och dess tillförlitlighet – innan de kan avgöra om en essä ska avpubliceras eller inte. Det är ju heltokigt. Blir mörkrädd om professionella bedömare av text ska vara beroende av ett AI-verktyg för att avgöra en texts kvalitet, för det är ju det det kokar ner till när någon använder AI på det sätt jag visar i granskningen – det blir väldigt låg kvalitet. Jag inte vet var gränsen ska gå för AI-anvädning i text, men att den definitivt går innan seriösa redaktioner och förlag börjar publicera rent AI-slop. Och: jag vet inte om jag tycker ”avpublicering” är the way to go. Fokus behöver inte bli på att fördöma enskilda texter eller personer. Utmaningen för framtiden är att inte släppa in slopet på arenor där man förväntar sig konstnärlig och/eller intellektuell kvalitet. https://www.sverigesradio.se/avsnitt/svt-trefaldigt-osakliga-om-israel
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
20 okt. 13:22
Gissar att mer än en uppburen skribent sitter och darrar lätt i sin kontorsstol just nu. Det är egentligen ett fattigdomsbevis att den här diskussionen inte börjar på allvar i Sverige förrän nu. Och att ett företag som kallar sig förlag inte har någon metod för att undersöka om böcker är AI-skrivna är ju ett skämt. Det är som att en snickare skulle sakna hammare. Det stora debatten som behöver komma igång ordentligt är hur vi ska se på AI-skrivna texter generellt. Är det ok om man är transparent? Om vi tycker att det är ok så länge man är öppen med det – vad blir det då som styr vårt sätt att tänka?
Staffan Dopping
Poddredaktör
•
20 okt. 13:02
Fler Kvartalprofiler bör ge sig in i det här, tycker jag. 😬 Emma Engdahl anser att vi ”bör lämna debatten om huruvida en text är AI-producerad eller ej bakom oss”. Jag tycker tvärtom. AI kan komma att förändra vårt samhälle i grunden, och att då utesluta just AI:s påverkan på texter, artiklar och böcker framstår som halvtänkt.
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
20 okt. 12:47
Det här en angelägen granskning av flera skäl. Engdahl lyfts sedan några år fram som auktoritet i en rad sammanhang som rör relationer, kärleks- och familjeliv. Inte sällan åberopar hon sin akademiska grad och titel som belägg för att råden hon levererar är solida. Detta förstärks i sin tur av att universitetet väljer akademisera ”Lektioner i kärlek” genom att i en intervju knyta råden till Engdahl som sociolog. Universitetet har därigenom gett både reklamutrymme och legitimitet till en produkt som inte är skriven inom ramen för tjänsten – eller är den det? Oavsett har Göteborgs universitet valt att boosta en bok som nu fått ett besvärande utslag i en AI-körning. Det kan väl mycket vara så att kärleksprofessorn själv inte anser att det är intressant eller angeläget med en diskussion om AI, men de hon har uppdrag för bör rimligen vara intresserade av huruvida kärleksprofessorn faktiskt ger egna lektioner i kärlek eller om hon levererar ett ohämmat (miss)bruk av AI.
Federico Moreno
Reporter
•
20 okt. 12:33
Det värsta med AI (om vi bortser från utrotning av mänskligheten) är att AI synliggör våra mer obekväma sidor. Exempelvis hur lite vi faktiskt tänker självständigt. I gränslandet mellan AI-hjälp och vilseledning är det kanske hos oss själva vi behöver felsöka. Varför våra reaktioner kommer så långt före eftertanken i dagens (des)informationssamhälle. Varför vi förväxlar allvarliga tonfall och eleganta formuleringar med insikter. Varför vi gång på gång låter oss förföras av illusioner. Den här jäkla maskinen håller oftast upp en spegel åt oss. Och det vi ser är inte särskilt smickrande.
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
20 okt. 11:56
Emma Engdahl tycker att vi bör lämna debatten om en text är AI-skriven eller inte bakom oss. Jag kunde inte hålla med mindre. Detta är en viktig fråga att diskutera var vi vill att gränsen ska gå. Väldigt få texter kommer att produceras utan inblandning av AI i framtiden. Men om en hel bok låter som att den är skriven av Chat GPT är frågan om den har något värde alls. Var den gränsen ska dras måste vi nog som läsande allmänhet och som samhälle bestämma oss för. Vi kan komma fram till olika svar, och det är helt okej. Men frågan är viktig för hur vår offentliga debatt kommer låta i framtiden.