Vad händer med
vår demokrati?
Hjälp oss att nå 50 000 prenumeranter före den 31 oktober så infriar vi tre löften för ett bättre och ärligare offentligt samtal.
0av 50 000
Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
Hjälp oss att nå 50 000 prenumeranter före den 31 oktober så infriar vi tre löften för ett bättre och ärligare offentligt samtal.
Senaste nyheterna
Värva tre vänner
Få ett helt år gratis!
Vad tycker du?
27
Tankar
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
7 Tim
Finns det fortfarande någon därute – kändisförälder eller medietränad och värdegrundsviftande rektor – som vid det femtielfte fallet av pennalism satt i system häpnar över det inträffade och bedyrar att de inte märkt eller sett NÅGONTING annat än en härligt utvecklande KAMRATANDA på flotta internatskolan? Kliv fram! Vi vill höra era goda argument för en pedagogik som verkligen KÄNNS. Regelbok? Titelsystem? Strafförman? Visst låter det danande!
Vad tycker du?
98
Tankar
Federico Moreno
Reporter
•
9 Tim
Ser en del hånfulla kommentarer här. Som jag skrivit förut ska Mohamed Ali granskas, precis som alla riksdagsledamöter. Men det är en sak att granska, en helt annan att döma innan man har all fakta. Vi vet tyvärr väldigt lite om vad som pågår inom Vänsterpartiet (eftersom de möter frågor med tystnad). Men vi vet ännu mindre om Alis privatliv och jag tycker vi ska låta bli att spekulera i hans mående eller orsaker till något så privat som en sjukskrivning.
Vad tycker du?
14
Tankar
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
Igår 06:37
Mycket i det verkliga Alingsås-fallet är svårsmält och svårglömt. Det som särskilt fastade i minnet hos mig (förutom de bisarra fantasierna om den där stolen som jag skriver om) är efterspelet. Det som kom när allt var avslöjat. De två toppolitikerna konfronterades då med sina egna meddelanden, där de med grova könsord och pornografisk språk hånat partivänner och underställda. De valde då att tala om att de varit i en ”utsatt” position och att det hade varit ett ”tryck internt” på dem. Chatten var därför ”en ventil”. ”Inget bra språkval” var den loja kommentaren apropå det grovt sexualiserade språk de använt för att håna bland annat kommundirektören. En sådan schablon-ursäkt säger också något.
Vad tycker du?
28
Tankar
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
9 okt. 10:50
Johan Zedigs fråga är högst rimlig: Hur kan en gärning som kostar en människa livet landa i ett år för misshandel? Danmark har en motsvarighet till vårt vållande till annans död, ”uagtsomt manddrab”, men inte ens den rubriceringen prövades här. Att pappan till en dödad son ska behöva vädja till en statsminister på Facebook för att få någon slags förståelse säger en del om hur dåligt rättssystemet förklarar sig för dem det berör mest. För övrigt: Ett dråpslag för alla de svenskar som i tid och otid hyllar det danska rättssystemets rättframhet.
Vad tycker du?
125
Tankar
Jörgen Huitfeldt
Programledare
•
9 okt. 09:31
Det här är en viktig del av journalistikens uppgift men som alltför få ägnar sig åt: Vad påstods vid en viss tidpunkt om framtiden av olika auktoriteter? Vilka politiska och andra åtgärder ledde det till? Var det rimliga prognoser utifrån vad vi vet idag? Henrik Höjer tillhör de få som faktiskt regelbundet gör det. Annars är det ovanligt att någon får ta ansvar för sina onyanserade domedagsprofetior. Man får ibland känslan att de tänker: ”Det är lika bra att skrika riktigt högt så någon lyssnar.” Medierna sväljer nästan alltid betet. För vad är sexigare än ett riktigt trovärdigt syndaflodsscenario? Men jag tror som Linda Shanwell skriver i en tanke här bredvid – att effekten snarast blir den omvända. Många orkar inte lyssna. Inte heller på sådant de kanske borde intressera sig för. Så det Andreas Malm och andra ägnat sig åt är närmast en form av informationssabotage. Om än med de frommaste avsikter.
Göran Fröjdh
Reporter
•
9 okt. 08:22
Jag såg nyligen dokumentärfilmen ”Strejkarna” på SVT Play där regissören Helena Molin under sju år följer tonåringarna i den rörelse som kom att bli Fridays for Future. FIlmen börjar sensommaren 2018, då den klarast lysande stjärnan i den brokiga samlingen ungdomar, 15-åriga Greta Thunberg, satte sig utanför Riksdagshuset för att skolstrejka för klimatet. Det jag slås av när jag ser filmen är vilken avgrundsdjup desperation de unga aktivisterna ger uttryck för. De är helt övertygande om att det är mer eller mindre kört – och att jorden kommer att gå under redan under deras egen livstid, eftersom politikerna vägrar ”lyssna på vetenskapen”. Samtidigt är reaktionen rationell. Gretas generation är den första som tvingas tillbringa hela sitt liv, från förskoleålder till vuxen ålder, i en formlig störtflod av vuxenvärldens domedagsberättelser om klimatet. Redan 2015 rapporterade DN att var tredje svensk lider av klimatångest. Framför allt kände barn stark oro för att klimatförändringarna skulle få jorden att gå under. Någon som titulerade sig klimatspykolog deklarerade dock senare att detta inte var något problem – tvärtom kunde ångesten vara ”en ganska bra känsla, som man kanske inte ska göra sig av med”. I en stor Lancetundersökning från 2021 intervjuades 10 000 personer i åldern 16–25 år. 56 procent instämde i påståendet att ”Mänskligheten är dödsdömd”. 39 procent tvekade inför att skaffa barn på grund av klimatförändringarna. Det är denna Generation undergång som vi skapat genom att lyssna på forskare som Mark Lynas, Al Gore och Andreas Malm och okritiskt rapportera deras fantasier som fakta. Inte minst public service har här ett stort ansvar. Idag verkar flera av domedagsmånglarna tröttnat på klimathotet, nu är det i stället AI som ska ta livet av oss inom kort.
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
9 okt. 07:03
Ibland tror jag att alarmism, oavsett ämne, får motsatt effekt. Om människor gång på gång får höra att katastrofen är nära, men sen upplever att den uteblir, vad händer då med förtroendet för nästa varning? Jag har skrivit en del kring detta tema tidigare. https://kvartal.se/lindashanwell/artiklar/klimatfilmen-som-fick-mig-att-stanga-av/cG9zdDoxNTM0MTc https://kvartal.se/lindashanwell/artiklar/jag-njuter-av-varmen-men-medierna-varnar/cG9zdDoxMzgxOTE
Henrik Höjer
Redaktör
•
9 okt. 04:30
En annan bok från samma tid är Andreas Malms ”Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent”. Jag läste om den häromåret, och granskade utsagorna om vår egen tid: https://kvartal.se/henrikhojer/artiklar/andreas-malms-forutsagelser-om-klimatet-fran-2007-synade/cG9zdDoxMjEyMw
Vad tycker du?
89
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
9 okt. 10:32
Socialdemokraterna är i ett prekärt läge. Inte främst genom en enskild förtroendemätning. Utan genom de långsamma strukturella förändringarna i vårt samhälle. Den borgerliga politiken – som knappast är en röstmagnet i Sverige – har glidit över till en mer folklig höger som förstärkts genom samarbetet med Sverigedemokraterna. M/SD fick tillsammans cirka 37 procent i valet medan S fick 28 procent. Och väljarna ligger även de lite mer till höger än till vänster. När den här sortens höger – typ Fredrik Reinfeldts nya Moderater och arbetarparti som köper platt-tv i present till kronprinsessan – och än mer Kristerssons/Åkessons orädda högerblock lyckas låsa in S med enbart små vänsterpartier; ja då går det illa för S. Så var det 1928 och så var det 2010. Och lyckas inte Socialdemokraterna bryta sig ur vänsterburen nu så kommer det heller inte att gå bra. Det socialdemokratiska förhållningssättets främsta framgångsfaktor är och har varit att lyckas spegla väljarnas växlande stämningslägen och huvudfrågor; följs med lite vänsterut och högerut då det har varit lämpligt för att kunna regera. Vilket är regeringsuppdragets punkt 1A. När SD kom i riksdagen 2010 började den borgerliga alliansen att knaka i fogarna. 2014 sprack den och S fick åter chans till avtal och överenskommelser med borgerliga partier. De sju regeringsåren med MP var inga höjdare. Löfven styrde med låtsasmajoriteter som bröts vid flera budgetomröstningar. Men S regerade i alla fall. Nu är det ännu svårare. För dagen finns inga tillgängliga partners utanför V-buren för Socialdemokraterna. Att bilda en regering vars enda gemensamma punkt är att inte samverka med SD var nog i folkets ögon mer ursäktligt för 10-15 år sedan. Men inte nu. Man ska inte fastna i orden ”aldrig” och ”alltid.” Saker kan hända. Ett utvidgat krig tycks närma sig. Det kan till exempel ändra allt. Förhoppningsvis blir det inte så. Andra partier kan ändra sig om ett extraval närmar sig. Personligen tycker jag att ett extraval vore det bästa möjliga. Att partierna ber väljarna om en second opinion är inget nederlag. Det är en förstärkning av vår demokrati. Ett extraval kan lösa upp en del knutar och prekära lägen. Att det tar tid spelar mindre roll. Sverige fungerar bra med en övergångsregering.
Magnus Thorén
Programledare
•
9 okt. 08:51
Jag minns ett par månader mot slutet av Alliansåren, då jag var producent på radions Studio ett. Anders Borg och Fredrik Reinfeldt dominerade scenen och deras popularitetssiffror gick genom taket. Magdalena Andersson var hyfsat ny i rollen som ekonomiskpolitisk talesperson. Plötsligt började Borgs stab kontakta oss frekvent – finansministern var väldigt intresserad av att möta S nya kandidat till finansministerposten i radio – och det blev en hel del debatter, om europeisk skuldkris och andra ekonomiska utmaningar som gällde då. Efter ett tag började mönstret framstå som klart för några av oss på redaktionen – Borgs mannar hade identifierat att den nervösa och lite kantiga Andersson var plockpotatis för Borg i studion, och det stämde också. I början. Borg kom också ofta med ett stort team, höll låda utanför studion och såg, enligt min spaning, till att försöka framstå som otroligt ”du och bundis” med alla journalister på redaktionen de stötte på. Kanske för att trycka ner Andersson, tänkte jag ibland? Nå, Andersson körde som jag minns det på. Backade aldrig från ett studiomöte med den självsäkre och populäre Borg och i opinionen tog det sig ju så småningom! Förtroendet steg brant och den har hon väl sedan haft kvar från åren som finansminister? Dock: i det breda registret uppfattas hon, enligt min mening, fortfarande efter alla år av många inte som lika stark: det gäller allt från bred utrikespolitik till att kunna vara ”personlig”, varm, lyssnande osv. Och orden kommer ibland lite framochbakvänt. Men det kanske ger sig med tiden även det?
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
9 okt. 07:10
Elva procentenheter är ett rejält tapp för Magdalena Andersson. Samtidigt är det nästan lika intressant att Simona Mohamsson ökar med lika många procentenheter, från väldigt låga nivåer, och fördubblar sitt förtroende. Det blir intressant att se om förändringarna håller i sig eller om de mest är en reaktion på det politiska läget just nu.
Pelle Zackrisson
Reporter
•
9 okt. 06:53
Det går att se det här på (minst) tre sätt: 1. Tidöpartierna spurtade bra. 2. Tidöpartiernas kampanj kom igång för sent. De peakar en knapp månad EFTER valet. Valet avgörs på valdagen, inte en månad efter. 3. Väljarna är besvikna på att Magdalena Andersson inte fått ihop en regering trots att det gått flera veckor.
Vad tycker du?
38
Tankar
Vad tycker du?
44
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
8 okt. 09:27
Intressant av Esaiasson att ta upp just sophanteringen. Min egen uppfattning av problemet, som jag möter närmast dagligen i vår lilla samfällighet, är att det endast med stor möda går att få ett gäng etniskt svenska 60-plussare att sortera sitt hushållsavfall korrekt så att inte sopkärlen svämmar över. Och ännu värre lär det bli nästa år då FNI, fastighetsnära insamling, blir lag. Ett byråkratiskt monster från Naturvårdsverket som i vanlig ordning överimplementerat EU-lagstiftning. I korthet: ännu mer sortering, ännu mindre kärl. Jag spår att det blir kaos. Samtidigt har det blivit allt svårare att bli av med sitt skräp. Vill man slänga en trasig glödlampa, gamla sängkläder eller en uttjänt soffa krävs det oftast bil eftersom kommunens återvinningscentral ligger kilometer bort. Enklare då att dumpa allt i soprummet – eller i en hög utanför då det oftast redan är fullt med andras gamla soffor, tv-apparater och diskmaskiner där inne. Men tillbaka till ämnet. Man kan ju fråga sig hur människor från länder med betydligt mer avslappad inställning till sopsortering ska fås att integreras (eller assimileras?) in i den svenska återvinningskulturen. Kanske borde bli en del av SFI – sophantering för invandrare?
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
8 okt. 06:43
– Ni borde skicka en reporter en måndagmorgon – tidigt! – till valfri förort. Alltså innan bostadsbolagen skickar entreprenörer som städar. Hyggligt folk som bor där är ju tokiga på skräpet… Se där en konkret idé och rak uppmaning inför Kvartals kommande utvidgning av bevakningen av livet i förorterna!
Henrik Höjer
Redaktör
•
8 okt. 05:20
Detta med nedskräpning fascinerar mig, kanske just för att det så uppenbart inte är en resursfråga – utan en fråga om normer och beteenden. Jag tillbringar ju mycket tid i Kosovo, och där är det ohyggligt mycket skräp i naturen. Nästan varje dike är en liten soptipp. Jag växte ju upp med ”Håll Sverige rent”, och vet att även Sverige var skräpigt förr. Men hur ändras dessa normer…? Vad tror ni?
Vad tycker du?
16
Tankar
Senaste nyheterna
Senaste nyheterna
20:04
20:04
V jämställer Israel med IS.
Vad tycker du?
103
Tankar
Henrik Höjer
Redaktör
•
4 Tim
De flesta opinionsundersökningar det senaste halvåret har pekat på ett valresultat liknande det vi nu sett. Det parlamentariska läget efter valet -26 kan alltså omöjligt ha kommit som en blixt från en klar himmel. Givet detta är det rätt otroligt att de fyra rödgröna partiledarna är så oförberedda och handfallna. Vilket kräver en del skarpa frågor från journalistkåren.
Vad tycker du?
62
Anklagas för sexuella kränkningar.
Tankar
Sågar S: ”Pinsamt.”
Sågar S: ”Pinsamma charader.”
Tankar
Tankar
Ivar Arpi
Journalist och poddare
•
12 Tim
Det är sant och visst att allt inte går att rädda. Nedlagda industrier kommer inte tillbaka för att man saknar dem. Men det är en sak att en ort krymper, en annan att den tillåts bli en lekplats för vandaler. Det är människor som kastar kylskåp genom fönstren, inte statistik. En vändning i befolkningskurvan kanske inte kommer, men det går att få stopp på marodörerna. Men allt är inte misär. Tycker det är fint beskrivet hur människor i Ställdalen fortsätter att sköta sina trädgårdar. Att friluftsanläggningen förvisso är stängd, men att en skidklubb ändå håller liv i spåren. De gör vad de kan för platsen där de bor, vilket jag känner stor sympati för. Har inte även orter som krymper rätt till trygghet? De som bor kvar har inte övergett sin hembygd och borde inte bli övergivna av det omkringliggande samhället.
Magnus Thorén
Programledare
•
13 Tim
Jag har fått många reaktioner på mitt och Jonas reportage från Ställdalen. Bland det allra mest intressanta var ett tips om en ort som enligt tipsaren kan beskrivas som ”raka motsatsen”, det vill säga där man tydligen lyckats vända utvecklingen och….fått ordning på grejerna. Nu flyttar barnfamiljer dit osv osv. Borde vi åka dit? Vi journalister har ju ofta en vurm för det som INTE funkar och INTE ser bra ut (och det är ju i grunden rimlig hållning dessutom). Men det skadar ju inte att visa på sånt som funkar ibland också, och kanske kolla vad det handlar om…
Payam Moula
Chefredaktör på Tiden
•
13 Tim
Starkt reportage om en verklighet som på flera sätt är bedrövlig. Social dumpning borde självklart förbjudas. Det är orimligt att mindre kommuner ska behöva bära följderna när större kommuner flyttar över människor som lever på försörjningsstöd. Om jag själv satt i kommunledningen i en mindre kommun skulle jag åtminstone undersöka om inkomstkrav vid inflyttning kunde vara ett sätt att motverka att arbetslösa hänvisas dit. Jag inser förstås att en sådan lösning också kan skapa problem och behöver undersökas. Men som artikeln visar: om ingenting görs riskerar den sista lampan att slockna.
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
13 Tim
Det är självklart vidrigt att relativisera Förintelsen på det här sättet. Men om det nu ändå görs och tillåts så är väl Gaza en av de mest lämpliga jämförelseplatserna? Palestiniernas lidande under Hamas diktatur sedan 2005 är helt mördande avskyvärt. Situationen var mycket bättre och liberalare för palestinierna i Gaza under de decennier då Egypten och Israel hade hand om saker och ting. Hamas och Iran har omvandlat Gaza till ett fångläger och ett slagfält. Arma palestinier.
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
14 Tim
Polisen ska inte smakpröva demonstrationer, och här framgår varför. Åklagaren bedömde att kraven för hets mot folkgrupp inte var uppfyllda, så beslaget i juli vilade på en misstanke som inte höll. Det demokratiska svaret på den smaklösa skylten är kritik som den Svenska kommittén mot antisemitism redan framfört. Mer behövs inte.
Magnus Ranstorp
Terrorforskare
•
15 Tim
Det är fullständigt skamlöst att återigen använda Auschwitz som politisk rekvisita på Stockholms gator. Att exploatera minnet av sex miljoner mördade judar för att framställa Israel som Nazityskland är en grotesk historieförfalskning som riskerar att både trivialisera Förintelsen och legitimera antisemitism. Än mer upprörande är att detta sker öppet och återkommande.
Vapenvila, rysk diesel och kritik från republikaner.
Vad tycker du?
15
Tankar
Ola Wong
Redaktör
•
14 Tim
S har väl i det här läget allt att förlora på ett extraval? Jag kanske har missar något, men varför skulle de vilja det? De gamla 1800-tals ideologierna: nation, kollektiv, religion vs individ; löntagare, offentlig finansiering vs kapital och privat, är fortfarande högst aktuella på världsscenen och i Sverige. Debatten om miljardärsskatt var ett exempel på det.
Pillay hyllas för sitt mod.
Navi Pillay hyllas för sitt mod.
Tankar
Mångfald i teorin – likriktning i praktiken.
Vad tycker du?
19
Vad tycker du?
497
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
10 okt. 13:35
Det var intressant att se hur olika medier, men också politiker, valde att uppmärksamma 7 oktober. Magdalena Andersson publicerade till exempel ett inlägg på Instagram där hon först fördömde Hamas terrordåd, men sedan beskrev det enorma lidandet i Gaza. Lidandet i Gaza är förstås enormt. Samtidigt tycker jag att det är intressant att det också lyfts just den 7 oktober. Människorna som mördades av Hamas bar ju inget ansvar för den israeliska regeringens politik eller det krig som följde. Det är som att ett fördömande av Hamas terrorattack nästan förväntas följas av ett fördömande av Israels krigföring, till och med på årsdagen. Jag tycker att offren för terrorattacken borde få stå i centrum den dagen, utan att det för den sakens skull innebär att man förringar lidandet i Gaza.
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
10 okt. 12:57
Jag tog inte del av public service bevakning på årsdagen men vet att både SVT och SR rapporterade från minnesceremonier på drabbade kibbutzer och från området där Nova-festivalen hölls. Jag håller med om att fokus bör vara på just offren och andra berörda denna dag. Men det vore också märkligt om det som följde på terrordådet och massakern inte hade nämnts alls i den mediala bevakningen, som ju är något annat än en minnesceremoni med fullt fokus på en enskild händelse och enskilda öden. Alltså: hur Israel har påverkats som samhälle och vad krigföringen i Gaza och i regionen i helhet har lett till och palestiniernas lidande är också relevanta ämnen den 7 oktober. Samt t ex hur de kommande israeliska och palestinska valen präglas av det som skedde för tre år sedan. Och varför har Hamas förlorat på marken i Gaza men vunnit PR-kriget i Väst? Hur fortsätter Hamas förtrycka den egna befolkningen? Hur kunde terrordådet leda till en flodvåg av antisemitism med hot, hat och våld mot judar runtom i världen? Att beskriva och analysera t ex detta vore inte problematiskt i sig, anser jag själv. Eftersom en årsdag också är ett tillfälle för fördjupningar och olika vinklar som inte alltid ryms i den dagliga rapporteringen. Om ovanstående vinklar rymdes i public service i onsdags vet jag inte eftersom jag inte tittade eller lyssnade. Men mycket har dock saknats under de senaste tre åren – och aktsamhet mot det som Göran skriver om i sin tanke är viktigt: ”en process där de israeliska offren för den bestialiska terrorattacken ska skrivas ut från historien.”
Göran Fröjdh
Reporter
•
10 okt. 08:10
Uppenbarligen pågår det en process där de israeliska offren för den bestialiska terrorattacken ska skrivas ut från historien, eftersom det ju inte passar narrativet om att det är Israel som begår brott mot mänskligheten. I en slags bisarr form av ”victim blaming” försöker Palestinavänstern dessutom vända på själva händelseförloppet och framställa 7 oktober-massakern som ett legitimt självförsvar mot ett pågående ”folkmord”. Just därför så borde public service ha betydligt högre krav på sin rapportering.
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
10 okt. 06:18
Att Dagens ETC väljer att toppa med en bisarr artikel om att folk bryr sig för mycket om döda judar den 7 oktober må vara hänt, det är ju en smal fringeprodukt för folk som tycker Aftonbladet Kultur är för höger. Men att SVT gör så här är skrämmande på riktigt. Denna normalisering av hat kommer fascinera historiker i framtiden.
Tankar
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
Igår 11:45
Väldigt intressant att läsa om det protestantiska inflytandet i Brasilien. Själv trodde jag att Brasilien var ett djupt katolskt land där USA-inspirerade evangelister skulle få svårt att sprida sin framgångsteologi. Men världen är ofta mer komplicerad än man tror.
Sveriges intressen är inget särintresse.
Vad tycker du?
22
Tankar
Ola Wong
Redaktör
•
Igår 10:49
Intressant artikel som förhoppningsvis kan bidra till att flytta debatten framåt. Håller med om vikten av att bygga och försvara svensk ekonomisk handlingskraft. Att Sverige längtar tillbaka till frihandelsvärlden av igår förändrar inte det faktum att handel, teknik och säkerhet har vuxit samman, som Agerhem skriver. Men något jag möjligtvis saknar i artikeln är att den inte tar upp att handel är en exklusiv EU-kompetens. Det är alltså inte enskilda medlemsländer som Sverige som råder över handeln. Det finns mycket i debatt- och policymaskineriet på EU-nivå om Kina som är relevant för Sverige, men som nästan aldrig diskuteras (förutom pavlovskt betingad kritik från frihandelshållet). Om vi vill diskutera vad Sverige kan göra för att förbättra vår geoekonomiska position är Bryssel en bra början. Det Kommunistpartiet respekterar är styrka, och Europas marknad är en styrka. Det är förhandlingskortet som Storbritannien saknar. I fredags nådde för övrigt handelskommissionären Maroš Šefčovič och Kinas handelsminister Wang Wentao en uppgörelse där Peking går med på att moderera exporten av hybridbilar under kommande fyra år, vilket kan mer än halvera exporten från Kina för det segmentet, enligt Šefčovič. I utbyte kommer EU bland annat att reducera begränsningar för ”dual use”-produkter (se: https://dexter.substack.com/p/trade-war-aa7?utm_source=post-email-title&publication_id=22679&post_id=219475699&utm_campaign=email-post-title&isFreemail=true&r=2b8&triedRedirect=true&utm_medium=email . På tal om det kan det också påpekas att Sverige tillåter ingen krigsmaterielexport till Kina. Sverige är med i Nato, och om USA hamnar i konflikt så … Men jag antar att poängen är att Sverige ska bli bättre på att konkurrera internationellt snarare än att se Folkrepubliken som kund för svenskt krigsmateriel. Håller med om att en satsning på mer Kinakompetens är önskvärd i politik och förvaltning. När jag ställde frågan till riksdagspartierna om vilken Kinapolitik de vill föra visade svaren att det finns ett behov (se Så tycker partierna om Kina https://kvartal.se/olawong/artiklar/sa-tycker-partierna-om-kina/cG9zdDoxNzM5MDg och Politikernas Kinachock [https://kvartal.se/olawong/artiklar/politikernas-kinachock/cG9zdDoxNzQ3OTY ) Kina var nästan helt frånvarande i valrörelsen, trots att det finns knappt någon fråga där landet inte spelar roll – från klimat till säkerhet. PS. För mer läsning om Kinas handelspolitik: https://kvartal.se/olawong/artiklar/kina-vill-dominera-allt-handelskrig-ohoj/cG9zdDoxMjk4NTg https://kvartal.se/olawong/artiklar/det-skrackinjagande-handelsunderskottet/cG9zdDo5MTYyMA
Vad tycker du?
42
Vad tycker du?
11
”SL håller utkik efter kulturterrorister.”
Vad tycker du?
114
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
9 okt. 20:09
Personligen tycker jag det är ett otyg att behöva stå ut med diverse så kallade artister som turnerar i tunnelbanetågen i eftermiddagsrusning och därtill ofta tycker de borde få betalt för uppträdandet. Så jag blir faktiskt positivt överraskad när SL för en gångs skull sätter ner foten, även om Dalunde och SL:s pressavdelning gör sitt bästa för att kasta sina ordningsvakter under bussen.
Vad är egentligen rätt etikett i samband med ett bröllop?
Vad tycker du?
16
Vad tycker du?
43
Tankar
Jesper Andersson
Poddproducent
•
8 okt. 19:41
Det här är faktiskt något av det märkligaste jag stött på. MUCF har alltså missat att skicka ut ett återkrav som beslutades för snart två år sedan. Och man upptäcker det först när vi börjar ställa frågor. Myndigheten menar att den mänskliga faktorn ligger bakom det hela. Självklart kan sånt hända och alla kan göra fel, men det är rätt uppseendeväckande att man alltså glömmer att skicka en faktura på över en miljon kronor – till en förening som dessutom brustit demokratiskt enligt MUCF.
Vad tycker du?
27
Tankar
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
8 okt. 20:23
Israelis for Peace är en grupp som menar att Israel är skyldiga till folkmord och som kräver att Netanyahu ställs in för rätta i Haag. De beskriver bosättare som terrorister och kräver att Israel lämnar Västbanken. Det var alltså bland de mest israelkritiska judarna i New York som Mamdani valde att tillbringa 7 oktober med, efter att han skrev inlägget som till stor del handlade om palestiniernas lidande och Israels krigföring i Gaza och innan han avslutade kvällen på en palestinsk restaurang som har slagordet ”From the River to the Sea” på sin meny. För Hamashyllarna som saboterade minnesstunden räckte inget av det eftersom minsta tecken på empati med israeler eller minsta ”samröre” med dem innebär så kallad normalisering av Israel och är ett svek gentemot ”motståndskampen”.
Vad tycker du?
22
Hur går man full Kvartal?
Vad tycker du?
33
Vad tycker du?
33
Vad tycker du?
169
Vad tycker du?
51
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
8 okt. 06:56
Klok strategi av Jimmie Åkesson. Ska SD kunna öka sin väljarpotential (som enligt Demoskop har sjunkit till 25 procent) behöver man glida ur en position där alltfler väljare tycks uppfatta SD som ett borgerligt högerparti. Borgerliga partier har ingen större växtkraft i Sverige. Man kan vara lite åt höger och vänster. Men inte för borgerlig i den betydelsen att man riskerar att tappa folkligheten och att man blir lite för rädd och ängslig och pryd. Det Jimmie Åkesson vill göra nu liknar Magdalena Anderssons initiativ för S efter valförlusten 2022. Arbetsgrupper för ny politik, lite nya personer typ Lawen Redar och Ida Karkiainen och Teresa Carvalho med flera fick chansen och partiet hölls igång med en omställning som parkerade S i en bättre position i de stora folkliga samtidsfrågorna. Vilket sannolikt räddade S från ett rejält ras i valet. Att Åkesson vill att SD ska bli mer SD igen innebär som jag ser det att röra sig lite friare mellan höger och vänster igen. På ett rejält sätt. Ska bli intressant att följa utvecklingen. Enligt en mätning från Novus från augusti i år är SD tredje största parti bland de cirka 800 000 människor som flyttat till Sverige från muslimska länder. Ett tydligt fokus på ordning och reda och rättvisa kan nog öka stödet där. Bredd och spets i lagoma doser är vad det handlar om. En viktig mandatperiod för SD.
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
8 okt. 06:48
SD är klart mer vana vid att vara i opposition och klaga på ”etablissemanget” istället för att själva ta ansvar vid rodret. Jag tror de trivs bättre i den positionen. Innerst inne vill de nog fortsätta stå lite utanför, vid sidan av, och utge sig för att vara folkets förtryckta röst istället för att sitta i regering och förhandla.
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
8 okt. 06:30
Jag tyckte också att det relativt långa inslag som Aktuellt gjorde häromkvällen med försök till analys apropå omflyttningarna i SD:s riksdagsgrupp var märklig, givet att realiteten efter valet är färre riksdagsplatser för partiet ifråga. Någon slags ommöblering måste ju ske som konsekvens. Apropå den artikel som Åkesson skrivit i Expressen, tror jag att nyckelformuleringarna ligger i två passager. Denna bakåtsyftande : ”Därtill är det inte någon hemlighet att vi i någon mån också hållits tillbaka eftersom vi till viss del varit bundna av samarbetet – dels på grund av överenskommelsen i sig, men även för att vi på olika sätt behövt hantera våra samarbetspartners.” Och denna framåtsyftande: ”SD kommer att kunna återgå till att vara SD.” I min bedömning har en del av Åkessons och därmed SD:s framgångskoncept byggt på att han pre-Tidö sällan föreföll svara partitaktiskt (i bemärkelsen att först och främst ta hänsyn till partiallianser eller blockpositionering) på politiska knäckfrågor. De gamla partiernas företrädare tycks i högre grad ha partitaktik och blocktänk som ryggmärgsreaktion, nästan oavsett fråga. I de fall SD:s hållning lyckats har det till väljarna förmedlat en känsla av ärlighet och kanske till och med politisk prestigelöshet. Om SD ska återgå till att vara SD, betyder det i min tolkning att partiledaren vill tillbaka till det gamla förhållningssättet där inga respektklausuler (en sådan fanns ju inom Tidö-avtalet) förhindrar offentlig kritik av de andra partiernas olika vägval och förslag.
Vad tycker du?
104
Tankar
Magnus Thorén
Programledare
•
8 okt. 10:22
Piggt take av Widar på Stegra. Och bra med påminnelsen om att tidigare viktiga och centrala projekt just kommit tillstånd tack vare denna ”järntriangel”. Nå, det kan säkert bli riktigt bra här också. Vätgasen (grön alltså) kan falla i pris och tekniken gå framåt, CO2-tullar kan göra affären lönsam…osv. Men: det kanske är SSAB som gjort stål i långa tider, utvecklat egna specialstål som kan säljas till premiumpris osv som kommer klara av detta på ett affärsmässigt sätt genom att fasa ut masugnarna. Inte en nybörjare i Boden? Men med Wallenberg vid rodret ökar nog chanserna. Redan nu är ju staten (LKAB) mer villig att kränga råvara än under Mix, vad jag förstår? Spännande att följa oavsett.
Ola Wong
Redaktör
•
8 okt. 06:14
Jag brukar tjata om att nationalistisk statskapitalism är den nya världsordningen, Widar sätter fingret på att det på många sätt redan sitter i Sveriges dna. Från ostindiska kompaniet (en succéhistoria som bidrog till den sedan så framgångsrika varvsindustrins) och framåt.
Vad tycker du?
14
Avslöjande: 405 avstängningsdagar.
Avslöjande: 405 avstängningsdagar.
Vad tycker du?
124
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
7 okt. 15:43
Det förvånar mig lite att Ali återkommande blev av med ersättningen för såna saker som att inte lämna in en aktivitetsrapport i tid eller dyka upp på ett möte. Att bedriva en så framgångsrik personvalskampanj som han gjort kräver rimligen betydligt större ansträngningar än så, oavsett de frågetecken som finns kring valet. Jag håller med Federico om att mycket i den här historien väcker frågor om ansvar och förtroende. Samtidigt kan någon förstås se väldigt ansvarsfull och förtroendeingivande ut på pappret utan att det säger allt om personen, och tvärtom. Men som journalist är det ju det som går att belägga som man kan granska. Och på pappret är det mycket i historien om Ali som sticker ut.
Federico Moreno
Reporter
•
7 okt. 13:34
Det är inte Mohamed Alis arbetslöshet eller behov av ekonomiskt stöd som motiverar vår granskning. Det är snarare de återkommande avstängningarna och frågorna de väcker om ansvar och förtroende. För när en nyvald riksdagsledamot vid minst nio tillfällen har stängts av från rätt till ersättning väcker det frågor. Inte minst för att riksdagens ledamöter är med och beslutar om de regler, skyldigheter och ersättningssystem som gäller för alla andra.
Kryssade sig in för V.
Kryssade sig in för Vänsterpartiet.
Man måste skilja på väljare och väljare.
Vad tycker du?
73
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
7 okt. 12:00
Ända sedan Alliansens död uppfattar jag det som att Centerpartiet kanske inte VILL sitta i någon regering, åtminstone inte som det sett ut de senaste 10-12 åren. Om det är av rädsla eller bekvämlighet låter jag vara osagt, men partiet verkar vara rätt nöjt med sina 25 riksdagsmandat och plattformen dessa ger för att kommentera dagspolitiken från läktarplats och efterlysa samling i ”mitten”. Utan att behöva riskera att få sitt eget politiska program testat i verkligheten eller nedmanglat i kompromisser. Frågan är väl om inte denna bekväma tillvaro nått vägs ände nu. Som Karin Källström så briljant skriver: ”Ingen går på hockey för att heja på domaren.”
De flesta vet inte vilka som styr deras region.
Vad tycker du?
78
Tankar
Magnus Thorén
Programledare
•
7 okt. 07:29
Varför engagerar inte jag själv mig inom politiken? Jag har funderat allt mer över detta. I gymnasiet vurmade jag för syndikalismen, umgicks i vänsterkretsar och vägen in i intresset för politik och samhällsfrågor gick för mig delvis via böcker som klassikern ”Marxistisk teori för politisk handling”. Men åren har gått sen ungdomen. Åren som ung inom affärspressen, som Finanstidningen, förändrade och fördjupade rätt många perspektiv. Så länge jag kan minnas har jag varit starkt intresserad av samhällsfrågor, målkonflikter och politik. Men aldrig egentligen ägnat tanken att engagera mig i ett parti någon djupare tanke. Varför? Ena svaret är såklart att det är oförenligt med att efter bästa förmåga vara oberoende journalist. Men hade viljan verkligen funnits där hade man ju kunnat gå en annan väg… Den andra är väl svårigheten att välja parti. Jag sympatiserar i någon mening med alla riksdagspartier, mer eller mindre i olika frågor som skolpolitik, migration, försvar, skatter….även om några ligger närmare till hands än andra. Men å andra sidan: så är det väl för nästan alla medborgare? Kanske är man ett barn av sin tid- uppväxt i en individualistisk era, formad på 90-talet när inga mörka moln fanns och allt bara blev bättre och bättre. Man kunde lätt släppa rodret- båten seglade fint ändå- och ägna sig åt självförverkligande och egna projekt? Vilket iof ger hopp om framtiden. Kanske kommer nu en ny generation som inte bara gör värnplikt i Försvaret utan ser värdet i att delta i både civilsamhälle och politisk verkstad som jag o min generation inte riktigt gjorde?
Erik W. Larsson
Skribent
•
7 okt. 05:46
Håller med Rothstein om politiker och deras personligheter. Själv klarar jag sällan mer än några minuter av en svensk TV-debatt. Deltagarna påminner om besvärliga patienter jag träffar i primärvården – sådana som tvunget ska ha en undersökning eller remiss de egentligen inte behöver. Ännu värre är det i USA, vars politiska ledare allt oftare verkar hämtade från rättspsyk.
Ola Wong
Redaktör
•
7 okt. 05:44
Klok artikel! Spännande idé med permanent samlingsregering. Schweizarna har framgångsrikt hållit ihop ett etniskt splittrat land på det sättet. Vad gäller ointresset för lokalval – inför separata valdagar! Jag skrev om det här: https://kvartal.se/olawong/artiklar/det-bortglomda-valet-valjarna-har-inte-en-susning/cG9zdDoxODgzMTU
”Starkt påverkad av propaganda från moskén.”
Tankar
Vad tycker du?
12
Tankar
Magnus Ranstorp
Terrorforskare
•
3 Tim
Kvartals Christer El-Mochantaf granskning av det digitala mötet med Majed al-Zeer och företrädare för den palestinska diasporan innehåller uppgifter som förtjänar betydligt större uppmärksamhet. Det mest anmärkningsvärda är inte bara de extrema uttalandena om Israel eller hyllningarna till väpnad kamp. Det är hur dessa förenas med en tydlig strategi för att bygga politiskt inflytande och legitimitet i Europa – även i Sverige. Majed al-Zeer, som amerikanska myndigheter pekat ut som en central Hamasföreträdare i Europa, betonar vikten av att organisera palestinier politiskt och samarbeta med europeiska vänsterpartier. ”Vi måste fortsätta samarbeta med vänstern”, säger han. Särskilt intressant är resonemanget om att förändra PLO inifrån och samtidigt dra nytta av organisationens internationella erkännande. En annan deltagare, Issam Hijjawi Bassalat, förespråkar enligt Kvartal att Hamas, PFLP och Palestinska islamiska jihad ska få minst 40 procent av representationen, helst 50 procent. Det handlar alltså om något större än politisk opinionsbildning. Det handlar om hur Hamas och andra terrororganisationer kan vinna politisk legitimitet och inflytande genom redan etablerade strukturer. Den svenska kopplingen är särskilt viktig. Mötet arrangerades bland annat av Palestinska diasporaföreningen i Sverige, och al-Zeer diskuterade hur palestinier här skulle kunna organisera egna val och bygga representativa strukturer. Det väcker frågor om vilka nätverk som står bakom denna organisering, vilka kontakter som finns med svenska politiska partier och om sådana strukturer kan användas för att stärka Hamas inflytande. Samtidigt kan de uppskjutna palestinska valen ge Hamas ytterligare tid att bygga allianser och stärka sin ställning inom PLO. Det väcker också frågan om Hamas kan återvinna politiskt inflytande över Gazas framtid utan att formellt återta makten. Det är just därför Kvartals granskning är viktig. Vi behöver förstå hur kampen om palestinsk representation också förs på svensk mark, vilka intressen som driver den och var gränsen går mellan legitim demokratisk organisering och verksamhet som gynnar terrororganisationer. Detta borde intressera både svenska politiker, myndigheter och journalister betydligt mer än vad det hittills har gjort.
Podd
Podd
Podd
Torbjörn Nilsson och
Maggie Strömberg gästar.
Torbjörn Nilsson och Maggie Strömberg gästar.
Podd
Vad är högern beredd att tillåta till vänsterns fördel?
Vad tycker du?
16
Podd
