Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Just nu: Prenumerera ett helt år för bara 499 kr!
Just nu: Prenumerera ett helt år för bara 499 kr!
Kultur |

Schulman och sanningen

Det viktiga är att det känns sant, tycker Alex Schulman. Foto: Malin Hoelstad / TT.

I den hyllade romanen Bränn alla mina brev demoniserar Alex Schulman sin egen morfar kulturkritikern Sven Stolpe – som han anklagar för ett mordförsök motiverat av vad som ska bli ett livslångt hat mot rivalen Olof Lagercrantz. Men spelar det någon roll om en författare förtalar en död släkting? Ja, rimligtvis om han samtidigt använder medierna för att påstå att boken berättar sanningen – och hänvisar till sin omfattande research i arkivmaterial. För när Lapo Lappin går till källorna visar sig berättelsens bärande delar vara ett fuskbygge.

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Lapo Lappin | 31 mars 2023
Lapo Lappin är kulturskribent med bakgrund inom filosofin och medarbetare i Kvartals redaktion.
Lästid 41 min
I korthet

”Jag slarvar och skarvar, jag adderar och drar ifrån, därför att livet är en berättelse. Det viktigaste är att det känns sant.” Så säger den framgångsrike författaren och poddaren Alex Schulman i en intervju i P1.1 Det citatet hade kunnat sammanfatta Schulmans inställning till sanningen, men så enkelt är det inte. Det finns också en annan Schulman. Han som insisterar på att det han skriver är sant och hänvisar till omfattande research. Den Schulman som hävdar att han är ”väldigt noga med att det ska vara sant”, som ”vinnlagt sig om att det ska vara dokumentärt”.2 Det är när han pratar om romanen Bränn alla mina brev (2018) som handlar om Schulmans mormors otrohetsaffär med den kände publicisten Olof Lagercrantz.

Men vad betyder det att säga att ”boken är sann”, som Schulman gör, när det rör sig om en roman?3 Schulman är tydlig med att karaktärerna är gestaltade,4 replikerna är fiktionaliserade,5 att barndomsminnen är föränderliga.6 Men ”de stora dragen är inte påhittade,” framhåller han ändå.7 ”Allting som händer i boken grundar sig på källor som brev och dagböcker. Jag ville berätta sanningen om mina morföräldrar.”8

Alltså: De stora dragen i Alex Schulmans bok är sanna, enligt Schulman.

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Lapo Lappin | 31 mars 2023
Lapo Lappin är kulturskribent med bakgrund inom filosofin och medarbetare i Kvartals redaktion.
Profil Inlästa texterLästid 41 min Skärmläsarvänlig
I korthet
”Jag slarvar och skarvar, jag adderar och drar ifrån, därför att livet är en berättelse. Det viktigaste är att det känns sant.” Så säger den framgångsrike författaren och poddaren Alex Schulman i en intervju i P1.1 Det citatet hade kunnat sammanfatta Schulmans inställning till sanningen, men så enkelt är det inte. Det finns också en annan Schulman. Han som insisterar på att det han skriver är sant och hänvisar till omfattande research. Den Schulman som hävdar att han är ”väldigt noga med att det ska vara sant”, som ”vinnlagt sig om att det ska vara dokumentärt”.2 Det är när han pratar om romanen Bränn alla mina brev (2018) som handlar om Schulmans mormors otrohetsaffär med den kände publicisten Olof Lagercrantz.

Men vad betyder det att säga att ”boken är sann”, som Schulman gör, när det rör sig om en roman?3 Schulman är tydlig med att karaktärerna är gestaltade,4 replikerna är fiktionaliserade,5 att barndomsminnen är föränderliga.6 Men ”de stora dragen är inte påhittade,” framhåller han ändå.7 ”Allting som händer i boken grundar sig på källor som brev och dagböcker. Jag ville berätta sanningen om mina morföräldrar.”8

Alltså: De stora dragen i Alex Schulmans bok är sanna, enligt Schulman.

Läs mer Visa mindre

 
Redan prenumerant?
Just nu: Ett år
för bara 499 kr!
Prenumerera på Kvartal Total År med 50% rabatt
Eller vill du bara läsa denna artikel?