Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

När barnen fick makten i den nazistiska skolan

Adolf Hitler inspekterar Hitlerjugend år 1933, en organisation som konkurrerade med den tyska skolan om barnens uppmärksamhet. Foto: Mary Evans Picture Library /TT

Många har en bild av den nazityska skolan som auktoritär och sträng. Men i själva verket var den normlös och nästan anarkistisk, skriver forskarna Johan Wennström och Gabriel Heller Sahlgren.

Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
ProfilLästid 10 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Sedan invasionen av Ukraina har en antirysk stämning riktad inte bara mot den politiska regimen i Moskva, utan också mot den ryska kulturen, spridit sig i Sverige. Ett emblematiskt exempel är kulturjournalisten Sofia Nybloms påstående att ”överallt där Tjajkovskij spelas och Dostojevskij läses, minskar syretillförseln för de ukrainska konstnärer som världen inte känner till” (DN Kultur den 19 april). Rysk kultur måste ”pausas”, menar hon och många med henne.

Liknande men ännu mer högljudda tongångar hördes i Sverige efter andra världskriget. Den gången skulle allt som kunde förknippas med tysk kultur mönstras ut från offentligheten. Anledningen var att man i den svenska debatten inte gjorde skillnad på nationalsocialismen och det tyska.

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.