Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Ekonomernas lösningar för klimatet

Ekonomen William Nordhaus modell för att hitta en optimal utsläppsnivå med hänsyn till klimatet har blivit en grundsten inom klimatekonomi. Här tilldelas han ekonomipriset till Alfred Nobels minne av kungen år 2018. Foto: Pontus Lundahl/TT

Det går att få mer “pang för pengarna” i klimatarbetet, anser svenska forskare som undrar varför inte mer görs för att samla in koldioxid. I en ny bok säger professorn i klimatekonomi Gernot Wagner att världen till slut kommer tvingas tämja solens strålar genom ”geoengineering”. Jonas A Eriksson skriver om aktuell debatt inom klimatekonomin och menar att näringslivet kan ge lösningar när politiken är låst.

Av Jonas A Eriksson | 28 oktober 2021
Jonas A Eriksson är analytiker, skribent och rådgivare. Han har tidigare varit kommunikationschef på Skagen Fonder, ekonom på Riksbanken och tjänsteman i regeringskansliet.
Lyssna på texten I korthet Stöd KvartalLästid 13 minSkärmläsarvänlig
I korthet
  • Ekonomer har analyserat miljö och ekonomi i över 100 år
  • Priset i ekonomi till Alfred Nobels minne gavs år 2018 gavs till William Nordhaus för hans klimatekonomiska gärning.
  • Nordhaus menar att det effektivaste instrumentet är att höja priset på koldioxid så att uppvärmningen hamnar på en hanterbar nivå. Modellen har blivit en slags grundsten inom miljöekonomi.
  • Klimatekonomerna Weitzman & Wagner menar att världen i stället borde tillämpa en försiktighetsprincip, eftersom osäkerheterna och riskerna är så stora.
  • Sverige kan få ”mer klimatpang för pengarna” menar svenska forskare.
  • Klimatmanipulation genom ”geoengineering” kan snart bli verklighet.
  • Med låsningar i politiken kan näringslivet erbjuda klimatlösningar.
Det blev ingen klimatkonferens i Glasgow 2020 på grund av pandemin. Men i år tar världen nya tag. Delegater från nästan 200 länder kommer att träffas på samma plats den 31 oktober –12 november för att diskutera klimatförändringarna.

Det blir allt svårare att nå de klimatmål som sattes på klimatkonferensen i Paris 2015.1 Rapporter om smältande permafrost i Ryssland som frigör mängder av metan, istäcken som smälter vid polerna och fortsatt skövling av Amazonas befaras öka riskerna för att världen når ”tipping-points” där det inte finns någon återvändo. Att Kina samtidigt bygger ut sin kolkraft i snabb takt och inte planerar att peaka sina utsläpp förrän 2030 gör inte saken lättare.2

Stöd oss

Varje bidrag gör skillnad.
Swisha 100, 200, 1000 kr eller ett valfritt belopp – det tar max en halv minut. Tack för att du stöder oberoende journalistik.

Välj belopp
Valfritt belopp
 Swisha din gåva 
Klicka här för att betala med QR-kod

Läs mer Visa mindre