Kvartal Idag
Tankar
Ola Wong
Redaktör
•
19 Apr 15:50
Denna: ” Kinas kommunistiska parti hanterar obalansen genom att pumpa ut landets överskottsproduktion på världsmarknaden och därmed driva fram konkurser i de mottagarländer som inte skyddar sig i tid.” Problemet är att EU är riggat för att inte kunna skydda sig i tid. Det är väldigt bra att en kvalificerad diskussion börjar om Kinachocken. Kvartal har de senaste veckorna haft följande artiklar: # Kvartals fredagsintervju denna vecka med Pia Sandvik, vd för teknikföretagen. https://kvartal.se/fredagsintervjun/poddar/de-bygger-en-fabrik-pa-en-tredjedel-av-tiden/cG9zdDo5ODA0OA # Hannes Berggrens replik på min artikel: ”Kina är problemet – Frankrike inte lösning”. # Och min artikel ”Kinavälten krossar Europas industri”. https://kvartal.se/olawong/artiklar/kinavalten-krossar-europas-industri/cG9zdDo4MTEyMA
Magnus Thorén
Programledare
•
19 Apr 15:26
’Made in EU’ är en av unionens nuvarande paroller. Mer strategisk industri ska skyddas enligt Industrial accelerator act, och mer ska produceras här, särskilt sånt som anses kritiskt. Men sedan ska det hända också. Det ska så att säga bli verkstad…. Och det fortare än kvickt, om jag tolkar experterna rätt. Jag tror det när jag ser det.
Tankar
Ola Wong
Redaktör
•
Igår 10:44
Det kokar ner till en svår fråga: hur långt ska statens långa arm gå in i familjens inre liv? Du kan även lyssna på Trifa när hon medverkade i Ola Wongs bokklubb – ämnet den gången var Faysa Idles självbiografiska ”Ett ord för blod”. Den ställer samma fråga. https://kvartal.se/olawongsbokklubb/poddar/ett-ord-for-blod-och-gangkrigslitteratur/cG9zdDoyODg4 Marja Grill har också medverkat i bokpodden, den gången pratade vi om boken Föräldrarnas födelse, apropå hennes granskning av omhändertagande av barn och katastrofen som drabbade John Walter på HVB-hemmet. https://kvartal.se/olawongsbokklubb/poddar/foraldrarnas-fodelse-och-barnuppfostringslitteratur/cG9zdDoyOTM4 Vad tänker du?
Tankar
Jonathan Kärre
Reporter
•
Igår 07:42
Mycket graverande uppgifter för public service. Att de inte har robustare stöd för sina förtroendesiffror är förvånande, särskilt som tonläget varit högt och debatten livlig. Undersökningsledaren för SOM-mätningen medger kallt att metodproblemet ”mycket möjligt” påverkar resultatet. Det är ju snudd på ett skandalöst uttalande — om metodbristen inte åtgärdas eller åtminstone redovisas klart och tydligt. Nu ser jag fram emot att höra debatter om detta i SVT och SR.
Federico Moreno
Reporter
•
Igår 07:27
Tilliten till medier handlar inte bara om vad som är sant – utan om vad människor tror är sant. När SOM-mätningen presenteras är den förstås inte bara en mätning – den är en berättelse om förtroende. Frågan är om den berättelsen håller. Public service hänvisar alltså konsekvent till SOM, trots metodproblem, och ignorerar Medieakademin – som har uppgifter om att förtroendet sjunkit. Är intresset då att mäta verkligheten, eller att forma den?
Ola Wong
Redaktör
•
Igår 07:22
Från andra hållet bankas det friskt nu på Demoskop och deras L-opinionsmätningar, som anklagas för diverse statistiska ohyggligheter. Kan även påminna om Petter Ljunggren och Erik Lindbergs artikel om Novus fejkade siffror som Kvartal publicerade 2023 (https://kvartal.se/kvartal/artiklar/novus-fabricerade-siffror-i-svts-valjarbarometer/cG9zdDo5MDkw). Alla opinionsbildare använder naturligtvis kritiken för att driva hem sina favoritåsikter, i det här fallet om SVT:s förtroende. Hur ser det ut med träffsäkerheten bland invandrargrupper? En annan grupp där instituten regelmässigt har svårt att hitta svarande. Jag tror det sammantaget är bra om avslöjandet leder till att opinionsmätningar tas med en större nypa salt än vad de tillmäts idag. Det mätbaras förbannelse är verklig, liksom Goodharts lag: ”When a measure becomes a target, it ceases to be a good measure”.
Jörgen Huitfeldt
Chefredaktör
•
Igår 07:08
Klart förvånande att denna – så ofta citerade och använda undersökning – har den här typen av grundläggande brister. Om de grupper som tycker sämst om SR/SVT är underrepresenterade blir förstås resultatet därefter. Argumentet för att inte vikta grupperna har jag lite svårt att köpa. Visst kan man förstå att en kontinuitet i tidsserien känns viktig (att man ställt exakt samma frågor till en grupp som är utvald på samma sätt år efter år). Men med tanke på den tunga politiska betydelse som denna mätning har i debatten kring public service så är det ganska allvarligt att den förmodligen inte återspeglar hur det verkliga förtroendet ser ut.
Magnus Alselind
Redaktionschef
•
Igår 06:39
Förra veckan började det som länge använts som intellektuellt stöd i debatten att erodera: V-Dem. Intern kritik om alarmism, överdrivna slutsatser och tolkningar som drar iväg från datan blottlade något mer än metodfrågor – nämligen hur forskning kan bli ett verktyg i ett större narrativ. Nu riktas ljuset mot SOM-undersökningen. Den används återkommande av public service för att visa sitt ”skyhöga” förtroende, men visar sig ha egna problem. Grupper med lägst förtroende är underrepresenterade, och resultaten viktas inte. Mönstret känns igen. V-Dem används för att beskriva hotet utifrån. SOM för att bekräfta styrkan inifrån. Tillsammans skapas en berättelse: demokratin är i fara – men public service står starkt. Problemet uppstår när båda dessa bilder börjar krackelera samtidigt. Frågan nu är hur public service ska övertyga inte bara dem som redan hejar på från ena sidan – eller om det överhuvudtaget går att bli något som alla kan enas kring.
Pelle Zackrisson
Reporter
•
Igår 06:26
Briljant kartläggning och gräv av Jesper och Ludde. Jag fastnade för detta stycke: ”De senaste åren har SVT och SR helt slutat att hänvisa till Medieakademins siffror i sin offentliga kommunikation. SVT motiverar det med att SOM-mätningen är mer tillförlitlig än Medieakademins.” Det sätter fingret på hur viktigt det är för statliga mediebolagen SVT och SR att hävda förtroendemätningarna som argument, som slägga mot kritiker, snarare än som verktyg för att förbättra sig. Man tycks välja den mätning som ger högsta siffrorna.
Tankar
Ola Wong
Redaktör
•
20 Apr 07:14
Hur stor faktor är psykologer till psykisk ohälsa och splittrade familjer? Jag skrev i artikeln En sjuk syn på föräldrar om terapisamhällets stora bieffekt (https://kvartal.se/olawong/artiklar/en-sjuk-syn-pa-foraldrar/cG9zdDozNTUzMQ) Instagrampsykologen Nicole LePera är en av många som predikar att vuxna människor ska hela sina inre barn. Enligt LePeras definition kan mentala ”sår” orsakas av att ”ha en förälder som på grund av kronisk stress inte är helt närvarande”. En av LePeras mentala övningar heter ”När föräldrarna inte ser eller hör dig” och går ut på att man ska tänka på någon gång under barndomen då man önskade uppmärksamhet av ens omsorgsperson, som var upptagen med annat. Sedan ska man skriva ner sina känslor. Och vips, så har alla fått trauman orsakade av sina föräldrar.
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
20 Apr 04:59
Jag har haft mycket stor behållning av att läsa Nina Lykke. Hon är genuint rolig och påminner ibland om vår Lena Andersson i ton och tematik. I sin senaste bok går hon hårt åt bortklemade barn och föräldrar som missförstått sin uppgift. Har du läst något av Lykke?
Tankar
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
19 Apr 12:20
Intressant text! Jag uppskattar bibliotek just för att de erbjuder en lugn och rofylld miljö, fri från stressen och distraktionerna som ofta råder i andra offentliga rum. Jag har ingen NPF-diagnos, men tänker att det är en del av förklaringen till varför så många uppskattar bibliotek. Behovet av stillhet är inte begränsat till en viss grupp. Därför blir särskilda NPF-dagar en märklig lösning. Inte minst eftersom diagnosen inte säger så mycket om vilka behov en person faktiskt har. Tvärtom kan behoven skilja sig kraftigt, och ibland mer än mellan personer utan diagnos.
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
23 Min
Jag är en regelbunden besökare på SOM-institutets seminarier om sina årsrapporter. Senast var jag nere i Göteborg den 19 mars i år. Då redovisades just det slags förtroendeklyftor som Kvartal lyfter fram. Ett par citat ur rapporten för 2025: ”Den ideologiska klyftan i förtroendet för public service tycks tillta, samtidigt som en liknande trend kan skönjas för TV4.” ”Grupper klart till höger anger oftare brister i opartiskhet, tillförlitlighet och verklighetsförankring som skäl till att välja bort nyheter.” I mars 2025 var jag också på universitetet i Göteborg för att lyssna på årsrapporten för 2024. Där redovisades bl a att svenska folkets förtroende för nyhetsmedias rapportering om invandring är rekordlågt. Endast 40 procent (32 procent av dem som såg sig som ”klart höger” och 54 procent ”klart vänster”) uppgav stort/ganska stort förtroende för invandringsnyheter. Självfallet ska SVT och SR lyssna noga på SOM-institutet och Kvartal. Annars är de snart rökta.
Linda Shanwell
Reporter och redaktör
•
1 Tim
Intressant. Samtidigt är det kanske inte så förvånande att organisationer inte lyfter fram osäkerheter som riskerar att undergräva den egna verksamhetens förtroende. Public service omfattas redan idag av särskilda krav på saklighet och transparens. Frågan är om man bör ställa högre krav på transparens även när det kommer till hur statistik presenteras – och hur det i så fall ska fungera i praktiken. Även där finns ju incitament att lyfta det som stärker den egna verksamheten.
Jörgen Huitfeldt
Chefredaktör
•
2 Tim
Det som kommer fram i den här andra delen av granskningen ställer en större fråga: Ska public service agera som kommersiella företag och “cherrypicka” information för att få förtroendet att framstå som maximalt högt? Eller kan man ställa samma krav på public service om transparens och hederlighet som på en statlig myndighet? Kanske gäller det i synnerhet i deras kommunikation med riksdagen – som bekant styr anslagstilldelningen. PS-konstruktionen är, och har alltid varit, en slags hybrid där man gärna vill behålla det positiva med en myndighetsliknande ställning men samtidigt helst inte vill kännas vid det mindre positiva: att den som står för fiolerna kan ha synpunkter.
Ola Wong
Redaktör
•
2 Tim
Man kan konstatera att även i Medieakademins mätning har public service ett högt förtroende – 62 respektive 65 procent för SVT och SR – vilket fortfarande är högre än vad privatägda medier och dagstidningar får (se grafen Förtroende för medier). Expressen ligger jämförelsevis på 12. Det kan nämnas också.
Ludde Hellberg
Vd
•
3 Tim
I första delen visade vi på uppenbara brister i SOM-undersökningen, där sverigedemokrater varit konsekvent underrepresenterade i mer än tio år när institutet mätt förtroende för public service. I den här andra delen av granskningen pratar vi med SVT och SR och visar att de känt till bristerna, men att de inte nämnt dem när de redovisat sitt höga förtroende. Bland annat i sin officiella kommunikation till regeringen. Där lyfte man också länge en annan mätning, men slutade när förtroendet sjönk. Ser fram emot att hör vad ni tycker om del 2.
