Kvartal Idag
Vad tycker du?
27
Tankar
Widar Andersson
Skribent
•
17 Tim
Kul att Zulmay Afzali har hittat fram till Kvartal. Vi har haft en hel del att göra med varandra sedan han kom till Söderköping som afghansk flykting och gav ut boken ”En flykting korsar ditt spår” 2013. Under min tid på Folkbladet i Östergötland hade vi ofta kontakt. Afzali är bildad, orädd och intressant att läsa och lyssna på. Inte minst när det gäller den svenska invandringspolitikens rädslor och andra konstigheter. I sina två inledande artiklar i Kvartal argumenterar han dels för modersmålsundervisningens betydelse (30 april) och dels varnar han regeringen för att uppträda för blåögt i förhandlingar med talibanerna i Afghanistan. (12 maj). Förhandlingarna handlar om att få talibanerna att ta emot alla de afghaner i Sverige som befinner sig här på olagliga grunder av olika slag. Zulmay Afzali argumenterar diplomatiskt och sakligt för en upplyst hållning i förhandlingarna. I upplystheten ingår – som alltid i Afzalis värld – verkligheternas inte så alltid vackra mångsidigheter.
Magnus Thorén
Programledare
•
18 Tim
Zulmay sätter fingret exakt på den punkt som visar varför utrikespolitik ibland är, och kanske också måste vara, präglad av en del kallhamrad cynism och realism bortom alla fina ord och värdegrunder. Men var exakt går den gränsen? Som Zulmay påpekar är talibanerna inte vilka som helst, och kan nog utgöra råmaterial för svår draksådd. Lex senaste Somalia-biståndet. Å andra sidan håller vi ju på att lämna idealismen, som inte enbart tjänade oss väl.
Vad tycker du?
61
Tankar
Anna-Karin Wyndhamn
Författare
•
17 Tim
Den omläggning av svensk skola som nu bereds är i centrala avseenden svar på det som Karl Wennbergs metaanalys pekar ut som avgörande: arbetsformerna går från gruppbaserat, elevdrivet och självständigt till sammanhållen och lärarledd klassundervisning. Lärarrollen stärks och undervisningsmetodiken ska genomsyras av tydlighet och struktur – där innehåll och kravnivå möter var eleverna är mognadsmässigt. De nya styrdokumenten ska inte längre präglas av utopiska idéer om lågstadieelever som forskar, reflekterar och drar egna slutsatser, utan varje stadie ska hålla en svårighetsgrad som är en rimlig målsättning i förhållande till elevens kognitiva nivå. Det sista kan i förstone förefalla vara förändringar som ligger långt från ordningsfrågan, men så är det inte. När en elev har svårt att förstå uppgiften och upplever sig oförmögen att lösa den, ger han/hon upp och ägnar sig åt annat. Såsom att störa klasskamraten, röra sig i rummet eller på annat sätt uttrycka frustration och missnöje.
Henrik Höjer
Redaktör
•
17 Tim
Frågan om den svenska skolan är en av de viktigaste för framtiden. Jag genomförde en Fredagsintervju med läraren Filippa Mannerheim för knappt ett år sedan. Hon hade mycket att berätta om den svenska skolan. Lyssna gärna: https://kvartal.se/fredagsintervjun/poddar/det-ar-knappt-nagon-som-laser-bocker-langre/cG9zdDozMTc2
Vad tycker du?
77
Tankar
Erik Högström
Fördjupningsredaktör
•
9 Tim
Killens beteende påminner mycket om Palestinaaktivisternas ofta gränslösa taktiker, jag tänker kanske främst på hur Carl-Oskar Bohlin förföljdes i Gamla Stan. Jag missar så klart inte ironin i att världens mest kända Palestinaaktivist utsätts för samma sak. Men denna typ av performance-ursinne mot motståndare är mest löjlig och leder ingen vart, oavsett från vilket håll den kommer.
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
12 Tim
Det går många rykten om vem det är som filmade videon där en man ropar skällsord efter Greta Thunberg på stan i Stockholm. En del antar att det är en israel, andra tror att det är en arab och vissa är övertygade om att hela händelsen är fejk eller iscensatt. Jag har talat med den 21-årige mannen som ligger bakom videoklippet och har fått bekräftat att det är han. Läs gärna vad han har att säga.
Vad tycker du?
118
Tankar
Göran Fröjdh
Reporter
•
10 May 13:58
Jag håller med i Jörgens analys men kan inte undgå att reflektera över valet av illustration. Bilden är från Aftonbladets redaktion vid Globen, sannolikt hösten 1996 då Aftonbladet gick förbi Expressen i upplaga – en revolution i dåtidens medievärld. På bilden syns bland andra en ung Anders Pihlblad, politiske chefredaktören Rolf Alsing – men framför allt Thorbjörn Larsson (th), Aftonbladets stridbare chefredaktör som låg bakom den kursändring som bäddade för succén. Till skillnad från föregångarna på posten, ville Larsson göra Aftonbladet till en bred folklig tidning utan politisk färg där ”sosseriet” fick hålla sig på ledarplats. Tillsammans med featurechefen och hustrun Amelia Adamo gav Larssons arbete utdelning; upplagan steg till som mest en halv miljon. Den omsvängningen hade inte skett utan Larssons ledning – och hårda nypor. Sedan kom internet och resten är ju historia. Själv hade jag slutat där strax innan bilden togs och missade festen med fri bar på Café Opera…
Jenny Strindlöv
Samhällsredaktör
•
10 May 08:57
En måhända stor sak för andra nyhetsmedier men som Jörgen skriver är detta föga dramatiskt för vare sig läsarna eller oss som jobbar på Kvartal. Som jag ser det fungerar vår chefredaktörs avgång framförallt – förhoppningsvis – som en pedagogisk hjälp för andra (inte minst kamraterna på ETC) att bättre förstå vad Kvartal faktiskt är. Något som bidrog till att jag själv lockades till Kvartal är den genuina möjligheten för samtliga skribenter att yttra sina tankar och åsikter oberoende av hur väl i linje de ligger med Jörgens åsikt, med höger eller vänster eller med något annat man förväntas vara lojal med. När jag som profil dryftat kritiska tankar invid chefredaktörens eller andra Kvartalskribenters artiklar så har det aldrig lett till förmaningar – bara uppmuntran. Något liknande skulle aldrig tillåtas på andra mediehus. Med andra ord: Att en mångfald av åsikter inte bara tillåts utan också uppmuntras är kanske den enda linje vi faktiskt har.
Nathalie Rothschild
Poddproducent
•
10 May 08:51
Inom den svenska twitteratin finns ett gäng posörer som gärna medverkar i Kvartal samtidigt som de hånar oss i sina X-flöden, poddar, kultursidor och säkert också på middagsbjudningar för rättänkande. De kommer att fortsätta bjudas in till Kvartal – en plattform UTAN chefredaktör men MED åsiktsmångfald.
Jonathan Kärre
Reporter
•
10 May 06:30
Ett beslut helt kongenialt med Kvartals vision. För mig som nyanställd: ytterligare ett bevis på att man går gången och inte bara sjunger sången. Vidare: Intressant reflektion om att det ursprungligen fanns en egoaspekt till chefredaktörsskapet. Den självrannsakan och ärligheten är en superkraft. Sammantaget: Kvartal odlar en intelligent kultur som jag tror får en omdanande effekt på mediemarknaden; den gamla modellen, med en tyst överenskommelse om att journalisterna anpassar sig efter chefredaktörens hållningar, får svårt att hänga med. En stilla sektapplåd från min sida. Härligt att vara med på resan.
Widar Andersson
Skribent
•
10 May 05:53
Ett helt riktigt steg. Viktigt att anpassa överbyggnaden till golvets verkligheter; vad vi än sysslar med. En nyhetsplattform behöver förstås en chef för redaktionens bemanning, som sköter ekonomi och anställningar och som representerar plattformen administrativt. Men behövs en chef som talar om för läsarna vad det är för något man läser eller lyssnar/tittar på? Knappast. Som Jörgen Huitfeldt säger så fixar läsarna det själva. Det har läsarna alltid gjort. Mer tyst och muttrande förr i tiden då vi lite mer allmänt stod med mössan i hand inför samhällseliter i politik, media och annorstädes. Mer ljudligt och tydligt nu yttrandefriheten verkligen har utvecklats och demokratiserats. Vilket en nyhetsplattform som verkar mitt i tiden behöver anpassa sig till. Att det är Kvartal som går i fronten är inget konstigt. Man utmanar de gamla hierarkierna på ett förträffligt sätt. Juryn för Stora Journalistprisets förnyelsepris kommer att ha ett lätt uppdrag om ett par år eller så.
Henrik Höjer
Redaktör
•
10 May 05:36
Intressant. Och eftersom jag arbetat här i över sex år med extremt stor frihet att skriva, podda och publicera i stort sett enligt eget huvud, så är detta steg föga dramatiskt. Men en radanmärkning. Jörgen skriver att AI kan utföra stora delar av det ”journalistiska grunduppdraget; att berätta vad som hänt och varför”. AI om vad som hänt? Japp. Men varför? Nix. Kausalitet är komplext – och än så länge framför allt en fråga för mänsklig intelligens att försöka förklara. Frågor om orsaker till olika händelser och skeenden är inte sällan ideologiskt laddade och fyllda av meningsskapande. Alla är knappast överens om gängvåldets orsaker: Utanförskap? För låga straff? Socioekonomi? Normskillnader? Segregation? Värderingskonflikter? Etniska skillnader? Dåliga skolor? Tillgång till skjutvapen? Gangsterrap? För få poliser? Bristande lagstiftning? Ni fattar. Kausalitet är svårt och inget jag skulle lämna åt AI. Det är i alla fall min egen övertygelse. Vad säger ni?
Vad tycker du?
42
Tankar
Anna Axfors
Författare
•
Igår 11:09
Tror jag håller med, men saknar konkreta i exempel i texten. T.ex: ”Men bakom dessa siffror finns en mer grundläggande förskjutning som sällan formuleras: från lycka som mening och riktning, till lycka som frånvaro av obehag.” Hur tar sig denna förskjutning uttryck, i t.ex. vården?
