När Medieakademin för första gången ställde frågan om åt vilket håll olika medier lutar politiskt tyckte 4 av 10 att public service lutar klart eller något åt vänster. Samtidigt åtnjuter de det högsta förtroendet av alla medier. Och kan mer inslag av lokaljournalistik minska polariseringen? Enligt ny amerikansk forskning finns en del som tyder på det. Men varför?

Jonas Nordling tycker sig se att allt fler offentliganställda är osäkra på offentlighetsprincipen vilket leder till att de ofta hänvisar till sekretess. Samtidigt har ingen myndighet längre ansvaret för frågan. Jörgen Huitfeldt funderar över vilka lärdomar som bör dras efter livesändningen av Göran Lambertz trädgårdspresskonferens.

Det öppna bråket på nystartade nättidskriften Bulletin aktualiserar en evig fråga i mediernas historia: Vem är det egentligen som bestämmer över vad? Varför är vi i Sverige så stolta över ordningen med en ansvarig utgivare som ska säkerställa redaktionell integritet? Vad skulle hända om den avskaffades? Och efter uppgörelsen mellan Australien och techjättarna – hur är det tänkt att eventuella pengar ska komma journalistiken till del?

Den nystartade tidningen Bulletin hamnade i blåsväder efter att ha plagierat ett antal nyhetstexter. Vi påminner om några av historiens klassiska plagiat och ställer frågan var gränsen går mellan det och en vanlig rewrite? Och många medier lobbar nu för att få statligt stöd. Men är det så bra?

I Vetenskapsradions inslag om den dolda FoHM-kritiska facebookgruppen "Mewas" anonymiserades deltagarna. En konsekvens när journalister anonymiserar personer är att de lätt framstår som mer klandervärda än de annars hade gjort. Så om journalisternas eviga kärlek till siffrorna. Vad beror den på? Och är den genomsnittlige reportern tillräckligt bra på siffror för att förstå vad de faktiskt säger?