Rollen som allmänhetens medieombudsman har funnits i 50 år. Ursprungstanken var att branschen skulle reglera sig själv, snarare än att politiker skulle snäva av utrymmet genom skärpt lagstiftning. Genom MO ska enskilda människor som utsatts för mediala övertramp kunna få upprättelse. Nyligen tillträdde mångårige DN-chefen Caspar Opitz som ny Medieombudsman. Hur vill han förvalta ansvaret?

Kriget mellan Israel och Hamas får Jonas Nordling att minnas ett möte med palestinska och israeliska journalister. Ibland omtalas dessa för sin förmåga att sätta yrkeshedern framför nationstillhörigheten. Men hur lätt är det i praktiken? Jörgen Huitfeldt funderar över om granskningen av medierna är tillräckligt hårdhänt mot bakgrund av mediernas stora makt i en liberal demokrati och hur skoningslöst andra makthavare ofta nagelfars.

Historien om reportern på Sveriges Radio som inledde en relation med ett misstänkt säkerhetshot vars fall hon granskade väcker frågor: Borde Ekot ha hanterat fallet annorlunda? Och hur ovanligt är det att granskande reportrar kommer ganska nära de enskilda personer de följer? Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex får stor uppmärksamhet varje år. Men är den rimlig?

Vad händer när Apple och Spotify gör upp om publiken? Nu lanserar Apple en omtalad uppdatering av sin app för poddlyssning. Bland annat innehåller den en betallösning – något som väntas förändra spelreglerna på poddmarknaden. Och behandlar redaktionerna experter med den källkritik som behövs? Skapas en felaktig bild hos publiken att experten kommer med facit i ofta kontroversiella frågor?

När Medieakademin för första gången ställde frågan om åt vilket håll olika medier lutar politiskt tyckte 4 av 10 att public service lutar klart eller något åt vänster. Samtidigt åtnjuter de det högsta förtroendet av alla medier. Och kan mer inslag av lokaljournalistik minska polariseringen? Enligt ny amerikansk forskning finns en del som tyder på det. Men varför?