Historien om reportern på Sveriges Radio som inledde en relation med ett misstänkt säkerhetshot vars fall hon granskade väcker frågor: Borde Ekot ha hanterat fallet annorlunda? Och hur ovanligt är det att granskande reportrar kommer ganska nära de enskilda personer de följer? Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex får stor uppmärksamhet varje år. Men är den rimlig?

Vad händer när Apple och Spotify gör upp om publiken? Nu lanserar Apple en omtalad uppdatering av sin app för poddlyssning. Bland annat innehåller den en betallösning – något som väntas förändra spelreglerna på poddmarknaden. Och behandlar redaktionerna experter med den källkritik som behövs? Skapas en felaktig bild hos publiken att experten kommer med facit i ofta kontroversiella frågor?

När Medieakademin för första gången ställde frågan om åt vilket håll olika medier lutar politiskt tyckte 4 av 10 att public service lutar klart eller något åt vänster. Samtidigt åtnjuter de det högsta förtroendet av alla medier. Och kan mer inslag av lokaljournalistik minska polariseringen? Enligt ny amerikansk forskning finns en del som tyder på det. Men varför?

Jonas Nordling tycker sig se att allt fler offentliganställda är osäkra på offentlighetsprincipen vilket leder till att de ofta hänvisar till sekretess. Samtidigt har ingen myndighet längre ansvaret för frågan. Jörgen Huitfeldt funderar över vilka lärdomar som bör dras efter livesändningen av Göran Lambertz trädgårdspresskonferens.

Det öppna bråket på nystartade nättidskriften Bulletin aktualiserar en evig fråga i mediernas historia: Vem är det egentligen som bestämmer över vad? Varför är vi i Sverige så stolta över ordningen med en ansvarig utgivare som ska säkerställa redaktionell integritet? Vad skulle hända om den avskaffades? Och efter uppgörelsen mellan Australien och techjättarna – hur är det tänkt att eventuella pengar ska komma journalistiken till del?