Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Vem har talat om biologi?

Poliser på plats i Tensta, augusti 2021. FOTO: WIXTRÖM PETER/Aftonbladet /TT

Flera debattörer gör gällande att den senaste Brå-rapporten om invandring och brottslighet handlar om biologi. Men det som framhålls som förklaring till att vissa personer oftare misstänks för brott är snarare graden av samhällsutveckling.

Av Henrik Höjer | 30 augusti 2021
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
ProfilLästid 5 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Redan när Brottsförebyggande rådets förra rapport om kriminalitet bland utrikes födda släpptes för över 15 år sedan var dåvarande integrationsminister Jens Orback framme och frågade sig ”Vilken gen är det?” när hedersbrott kom på tal. Ingen hade förstås talat om gener, men statsrådet förde in begreppet – sannolikt för att slippa den då så infekterade frågan om hederskultur. Detta retoriska grepp är inte ovanligt, men rätt typiskt i just detta sammanhang. Häromdagen intervjuade SVT  Soha Osman, som är grundare av Ung och trygg. Hon var mycket kritisk till den nya Brå-rapporten om brottslighet bland människor med utländsk bakgrund, och sade till SVT:

– Nu låter det väldigt mycket som att just människor som har föräldrar som är utrikesfödda blir kriminella. Som att det har en koppling till deras kultur och biologi. Det är inte rätt.

Detta grepp är klassiskt inom retoriken, och brukar kallas strawman, halmgubbe.

Soha Osman fick inga motfrågor på detta påstående – trots att ingen hade nämnt ordet biologi.

Det kommer mera. I senaste Veckopanelen talade Daniel Suhonen (ca 53 minuter in) om att kriminella i Sverige på 1960-talet inte hade några konstiga ”mörka gener i sig” som gjorde dem till bankrånare eller mördare. Ingen annan hade nämnt något om gener.

Detta grepp är klassiskt inom retoriken, och brukar kallas strawman, halmgubbe. Man argumenterar mot en ståndpunkt ingen intagit (i detta fall om gener eller biologi) och kan bekvämt inkassera poänger – så länge ingen genomskådar knepet. Men denna typ av argumentering distraherar debatten.

Utvecklingsnivå spelar roll

Brottsförebyggande rådet (Brå) har i sin senaste rapport självklart inte försökt förklara brottsligheten hos personer med utländsk bakgrund med gener eller biologi. I stället har de nämnt HDI, en tråd som ingen debattör verkar ha tagit upp.

HDI syftar på Human development index, som tagits fram av FN, och som bygger på ett lands medellivslängd, utbildningsnivå och inkomst per capita. Brå skriver: ”Ett mönster är att andelen misstänkta ofta är större i de grupper som kommer från länder med relativt sett mindre välstånd. ’Human Development Index’ (HDI) är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder (UNDP 2016). Det är ett mått som mäter olika länders utbildnings-, inkomst- och hälsonivåer.” (s. 44)

Brå fortsätter: ”Korrelationen (på landsnivå) mellan de aktuella ländernas HDI-värde och andelen misstänkta personer är relativt stark (r=-0,66). Det är möjligt att individer som växer upp i länder med låga värden på HDI kan ha påverkats negativt av miljön i hemlandet, som i förlängningen kan innebära en högre risk för kriminalitet.” (s. 44)

Denna förklaring till den kraftiga överrepresentationen av brottsmisstänkta från länder med lågt HDI borde rimligen kunna undersökas närmare, det vill säga hur mötet mellan människor från länder med högt och lågt HDI faller ut. Sverige ligger på plats sju i världen med ett HDI på 0.945 (skalan går från 0,0-1,0). Afghanistan ligger på plats 169 med ett HDI på 0,511. I linje med Brå:s resonemang riskerar alltså invandring från länder med lågt HDI att påverka brottsutvecklingen i Sverige negativt.

Standardisering påverkar inte brottsligheten

Länder med ett högt HDI har även i regel välfungerande demokrati, låg kriminalitet, hög tillit, låg korruption, ja, de är på det hela taget bra att leva i. Norge, Irland och Schweiz toppar världsligan. I botten hittar man Niger, Centralafrikanska republiken och Tchad.

Kvartal HDI brottslighet brå
Världens länder efter HDI-värde. Grönt=högt. Rött=lågt. Källa: Wikipedia/FN

I Syrien och Somalia kan man inte ens beräkna HDI, men en gissning är att deras värden ligger mycket lågt.

Det är alltså mer än sex gånger vanligare att personer med bakgrund i Nordafrika misstänks för brott än personer med bakgrund i Östasien, vilket inskärper att kategorin ”utländsk bakgrund” kan betyda många olika saker.

Låt mig ge ett exempel på hur HDI kan spela roll: Bland inrikesfödda män över 15 år med två utrikesfödda föräldrar från Nordafrika (där HDI är relativt lågt) har hela 31 procent varit misstänkta för brott åren 2015–2018. För inrikesfödda män med utrikesfödda föräldrar från Östasien (där HDI är relativt högt) är siffran 4,8 procent (s. 46).

Det är alltså mer än sex gånger vanligare att personer med bakgrund i Nordafrika misstänks för brott än personer med bakgrund i Östasien, vilket inskärper att kategorin ”utländsk bakgrund” kan betyda många olika saker. Denna enorma skillnad borde vara intressant att undersöka vidare för en nyfiken forskare. Vad kan förklaras av olika utbildningsnivåer? Vad kan förklaras av annat?

Slutligen, det har talats mycket om att siffrorna för brottsmisstankar inom olika befolkningsgrupper kan justeras eller standardiseras för saker som ålder, utbildningsnivå och ålderssammansättning. Rent vetenskapligt är detta fullt rimligt och ett sätt att förfina analysen. Men samtidigt kan vi inte komma runt att själva verkligheten inte kan standardiseras på samma sätt.

Sverige har tagit emot många unga män i den mest brottsaktiva åldern, varav en stor andel har låg utbildning. Dessutom kommer många av dem från länder med lågt HDI. Och eftersom faktorerna man, låg ålder, låg utbildning och bakgrund i ett land med lågt HDI ökar risken för brottslighet så har vi den situation vi har – oavsett hur mycket man standardiserar siffrorna. Standardiseringen minskar inte brotten som polisen har att hantera, och inte heller antalet brottsoffer.

Redan prenumerant?    
Du har läst en olåst
artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.
  • Alla artiklar
  • Alla poddar
  • Kvartals app
  • Reklamfritt

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?  
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.