Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Prova Kvartal Total! Första månaden gratis.
Prova Kvartal Total! Första månaden gratis.
Samhälle |

Valfrihetsrevolutionen del 2: Årtionden av liberala reformer är huvudsakligen misslyckade

Valfrihetsrevolutionens barn. Det fria skolvalet har ökat skolsegregationen enligt en rapport från SNS. Bilden visar elever på muslimska Al Azharskolan i Bromma. Foto: Camilla Cherry / SCANPIX

Sverige har i dag den mest extrema skolpolitiken i världen, där skolföretag kan ta ut vinster från skattefinansierad verksamhet. Samtidigt har vi en samhällsdebatt där det som är världsunikt beskrivs som normalt, och det som är normalt internationellt sett beskrivs som extremt. Hur blev det så?

I två artiklar granskar Micael Kallin den ”valfrihetsrevolution” som inleddes 1991 och som har lett till att Sverige i högre grad än de flesta andra länder har privatiserat verksamheter som tidigare drivits i offentlig regi.

I den första artikeln om de så kallade liberala reformerna såg vi att de som bäst har haft små positiva effekter och i värsta fall stora negativa följder – inte minst på skolans område.

I den här artikeln ska vi undersöka varför reformerna inte har lyckats bättre, samt få svar på hur riksdagspartierna ställer sig till dem.

Av Micael Kallin | 27 juni 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 16 min Skärmläsarvänlig
I korthet

/ De omfattande reformer av välfärden som genomförts sedan 1990-talets början har enligt omfattande granskningar haft mycket små positiva effekter och i vissa fall stora negativa följder.

/ Att reformerna ändå har genomdrivits beror på bristande konsekvensanalyser, vilket även de politiska partierna medger. Analyserna har varit alltför smala och haft ett ensidigt fokus på konsekvenser för näringslivet.

/ Trots det framhärdar Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och till viss del även Miljöpartiet med att reformerna generellt sett varit lyckade.

/ Socialdemokraterna är vagast och har en oklar politisk linje. Själva beskriver de sin uppfattning om reformerna som ”blandad”. Idag är det Vänsterpartiets syn på valfrihetsreformerna som ligger närmast experternas och forskarnas omdömen om dem.

Hur har regering efter regering kunnat genomföra så genomgripande samhällsreformer som Sverige genomgått sedan 1991, trots att resultaten överlag har visat sig undermåliga? Bristande samhällsekonomiska konsekvensanalyser är det korta svaret. I varje fall enligt Sara Forsstedt som skrivit ESO-rapporten med den talande rubriken ”Tänk efter före!”.1

Läs mer Visa mindre