Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Prova Kvartal Total! Första månaden gratis.
Prova Kvartal Total! Första månaden gratis.
Samhälle |

Valfrihetsrevolutionen del 1: När landet lagom blev extremt

"Det liberala systemskriftets framgångsrika kvartssekel" inleddes under regeringen Bildt 1991-1994. Bilden visar den dåvarande borgerliga regeringen år 1992, samma år som den införde skolpengen och möjligheten att öppna privata skolor. Foto: Hans T Dahlskog / TT Nyhetsbyrån
Av Micael Kallin | 25 juni 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 15 min Skärmläsarvänlig
I korthet

/ Under Bildtregeringen 1991-1994 inleddes en rad reformer av den svenska välfärden i syfte att effektivisera och förbättra den. Metoden var att konkurrensutsätta verksamheter inom den offentliga sektorn.

/ Områden som privatiserats sedan dess är till exempel skolan, sjukvården, el- och telemarknaderna, posten och pensionssystemet.

/ Flera omfattande studier av reformerna konstaterar samma sak: I allt väsentligt har reformerna misslyckats i sitt uppsåt. Det gäller särskilt på skolans område.

Hur blev Sverige ett land där företag kan ta ut vinster från skattefinansierad verksamhet och där partier bryr sig mer om företag än om medborgarna? I två artiklar granskar Micael Kallin den ”valfrihetsrevolution” som inleddes 1991 och som har lett till att Sverige i högre grad än de flesta andra länder har privatiserat verksamheter som tidigare drevs i offentlig regi.1 I del ett synas utfallet av de omfattande reformerna inom skola, sjukvård och socialförsäkring. Har välfärden förbättrats på det sätt som det var tänkt när reformerna inleddes?

LÄS ÄVEN: DEL II – årtionden av reformer huvudsakligen misslyckade

”Det liberala systemskiftets framgångsrika kvartssekel” kallade Carl Bildt en gång de senaste decennierna.2 Detta kvartssekel inleddes i början av 1990-talet och har inneburit omfattande internationella liberala samhällsreformer. Även i Sverige kan man tala om ett kvartssekel av samma slags reformer och ge

Läs mer Visa mindre