Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Politik |

Skuldfördelning i klimatets namn

Patience Nabukalu från Fridays for future i Kampala, Uganda, marscherar för klimatet och ”Loss and damage”, på FN:s klimatmöte COP27 i Egypten. Foto: Henrik Montgomery/TT

Vi ser en tendens till både juridifiering och till ökad laglöshet i klimatets namn. Det bäddar för nya konflikter även efter COP27, skriver historikern Johan Gärdebo.

Av Johan Gärdebo | 24 november 2022
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
ProfilLästid 9 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Klimattoppmötet COP27 i egyptiska Sharm El-Sheikh avslutades på övertid, strax efter småtimmarna på söndagsmorgonen. Det urvattnade avtalet (som det ofta blir i COP-sammanhang) lyckades inte höja internationella ambitioner för utfasning av fossila bränslen. Istället klubbade man igenom ett nytt regelverk som radikalt kan förändra klimatpolitiken framöver: En fond för “förlust och skada”.

Riktlinjerna för fonden är försiktigt formulerade, men de som har argumenterat för klimatfonden har ett långsiktigt mål. Utvecklingsländerna och klimatrörelsen menar att västerländska länder är skyldiga att betala “klimatreparationer“, alltså en sorts kompensation, för att deras historiska utsläpp av växthusgaser bidragit till de skador som dagens klimatförändringar orsakat. Det är mindre en fråga om storleken på fonden som spelar roll, och mer om varför pengarna ska betalas ut, vilket vi ska återkomma till.

Läs mer Visa mindre