Frånvaro av munskydd bidrog till smittspridningen

… mobiliteten måste minska dramatiskt i ett tidigt skede, och sociala beteendemönster måste förändras under en period.

Slutsatsen som trion drar är att det finns goda möjligheter att stoppa pandemin men att vanliga åtgärder som isolering av sjuka, testning och kontaktspårning inte räcker när smittan sprids så snabbt. Hela samhället måste kraftsamla, mobiliteten måste minska dramatiskt i ett tidigt skede, och sociala beteendemönster måste förändras under en period. Kort sagt måste samhällen ”kortslutas” för att bryta den exponentiella smittspridningen.

Pandemin är ingen svart svan

Han menar att varningsklockorna för en pandemi har ringt länge.

Nassim Nicholas Taleb gillar att ifrågasätta. I boken Den svarta svanen, en bästsäljare som publicerades 2007, klär han av den finansiella sektorn när han pekar på stora brister i branschen – precis innan allt brakar samman och den globala finanskrisen bryter ut.² Han definierar en svart svan som en händelse som anses omöjlig innan den inträffat, som får enorma konsekvenser när den inträffar och som går att förklara – men bara i efterhand. Många skulle nog definiera pandemin som en svart svan. Men inte Taleb. Han menar att varningsklockorna för en pandemi har ringt länge.

Nassim Nicholas Talebs tes är att människan alltför ofta felbedömer risk. Vi lär oss sedan barnsben att vi lever i en ”lagom” värld där livet har sin gilla gång i vad han kallar Mediokristan. Där saker är förutsägbara och enskilda händelser får små effekter. Men i själva verket rör vi oss många gånger i en annan värld. I Extremistan där enskilda händelser kan få mycket stora konsekvenser. Som börskrascher och pandemier. Problemet är att vi ofta närmar oss dessa som om de låg i Mediokristan. Det gör att vi gång på gång utsätter oss för stora risker som gör att vi kan förlora allt vi äger genom oförsiktiga investeringar på aktiemarknaden (det vet Taleb väl som gammal optionshandlare och med många års arbete på finansmarknaden) eller att vi genom riskabla beteenden, som att inte hålla oss till social distansering och att inte använda munskydd i en pandemi, riskerar att bli smittade och bli mycket sjuka. Kanske till och med dö.

En skeptiker som ser saker från olika håll

Nassim Nicholas Taleb säger själv att hans skepticism hänger ihop med hans barndom. Hans föräldrar var franska medborgare, med grekisk-ortodox tro, som bodde i Amioun i Libanon. Både hans morfar och morfars far hade varit vice premiärministrar i landet. Som arabisktalande i en fransk skola fick han höra tre sinsemellan motstridiga versioner om korstågen. En från den muslimska sidan, en från den grekisk-ortodoxa och en från den katolska.³ Men en behaglig tillvaro i ett ganska välordnat land fick ett abrupt slut när inbördeskriget bröt ut 1975.

Jag når professor Taleb på Zoom för en intervju, han befinner sig i Libanon.⁴ Normalt bor han i New York-trakten och arbetar vid New York University och är även verksam som vetenskaplig rådgivare åt ett hedgefondbolag när han inte skriver böcker, uppsatser eller artiklar.⁵ Han ransonerar sina intervjutillfällen och är ofta mycket kritisk mot ekonomer, som han tycker med säkerhet förutsäger saker de inte kan veta något om. Men också mot reportrar som han tycker förenklar för mycket och ibland till och med förvanskar. Som ekonom och frilansskribent känner jag därför att jag startar i ett underläge. Men det lättar lite när han får höra att jag under sommaren intervjuat hans parhäst i pandemin, professorn i komplexa system och pandemiexperten, Yaneer Bar-Yam.⁶

Du var en av de första som varnade för pandemin. När effektiva vaccin nu börjat rullas ut och snabbtester finns tillgängliga, är pandemin snart över?

Jag har ingen aning. Man måste vara öppen för överraskningar. Men nu vet vi bättre hur vi kan hantera nästa pandemi eller mutationer av det nuvarande viruset. Vi har börjat förstå vikten av att använda ansiktsmasker och att sörja för god ventilation. Även Sverige har börjat förstå vikten av ansiktsmasker! Vi vet vilka vetenskapsmän vi ska lyssna på och vilka vi ska ignorera. Vi har skapat oss något slags kollektiv visdom.

Västvärlden i stort har inte varit så lyckosam i sin coronabekämpning. Om du skulle lyfta fram länder som lyckats bättre än andra, vilka skulle de vara?

Japan, Thailand och Taiwan finns bland dessa. Vi bör titta på hur dessa länder hanterat pandemin och svälja stoltheten och se vad vi kan lära av dem. Dessa länder har varit mycket pragmatiska. Andra länder hade tur. Som Nya Zeeland. Det är mycket lättare för länder som är öar, särskilt små öar. Men vi bör likväl titta på hur landet gått tillväga.

Menar du att karantän- och reserestriktioner är viktiga komponenter i att stoppa smittspridningen?

Ja, mycket. Det första ett land bör göra, som min kollega Yaneer Bar-Yam pekat på, är att stoppa internationella flyg vid smittutbrott och sedan ha tydliga regler för karantän- och inresekontroll, så att man inte importerar smitta. Men inresekontrollen fungerar inte speciellt bra i länder som exempelvis USA. Flyger man in till USA behöver man till exempel inte göra PCR-test för att komma in i landet oavsett var man kommer från (Den 19 januari meddelade den tillträdande amerikanska presidenten Joe Biden att han avser att utöka reserestriktioner för resande in till USA för att minska  risken att importera smitta⁷, reds anm).

Du nämner god ventilation och användande av ansiktsmasker som viktiga faktorer. Kan du utveckla?

God ventilation är mycket viktigt. När vädret blivit kallt och uppvärmningen går på högvarv ser vi att smittspridningen ökat i länder som Slovenien (som klarade pandemins första våg med låg smittspridning, men nu har många smittade och extremt höga dödstal, reds anm). Ansiktsmasker är mycket viktiga instrument för att minska smittspridningen. Jag håller på ett skriva en rapport tillsammans med Yaneer Bar-Yam om ansiktsmasker, men har också i en uppsats gått igenom argumenten varför man bör använda ansiktsmask (”The Masks Masquerade”).⁸

Varför har utvecklingen varit så olika i liknande länder som Sverige och Norge? Norge har runt 500 döda och Sverige över 10 000.

Sverige har inkompetenta epidemiologer i beslutsfattande ställning. De förstår inte ”tail events”. Det vill säga, de förstår inte icke-linjära förlopp. Det är vanligt bland läkare. De är duktiga på mikronivå, att vårda patienter, men de har begränsad förståelse av de stora sammanhangen på makronivå. Det låga användandet av ansiktsmasker i Sverige spelar också in i de högre dödstalen. Men överlag har stora grupper av svenskar, självmant, varit duktiga på att slå till bromsarna. De har trots för sena och för få restriktioner från myndigheterna anpassat sina liv till pandemin. Hade de inte gjort det kanske dödstalen hade varit uppåt 20 000–30 000 eller ännu högre. Vem vet, kanske 100 000?