Det finns inte någon strävan att minska den medicinska kunskapsbasen inom läkarprogrammet, skriver ledningen för läkarprogrammet vid Lunds universitet i en replik på  docent Ulla Westins artikel ”Radikalt experiment på samhällskritisk utbildning”. De menar att perspektiven om hållbarhet och ett etiskt och globalt förhållningssätt är viktiga för blivande läkare att ha med sig i framtidens hälso- och sjukvård.

Diskussionen om den omfattande förändring som den behörighetsgrundande läkarutbildningen nu genomgår engagerar många, såväl inom universiteten och sjukvården som politiker och allmänhet. Uppfattningarna om balansen mellan traditionellt kunskapsinnehåll och behovet av nya kompetenser anpassade till morgondagens nationella och globala hälso- och sjukvård och samhälle är följaktligen också delade.

Denna motsättning får förnyat utrymme i en artikel i tidskriften Kvartal nyligen, där docent Ulla Westin ifrågasätter nya utbildningsmål och lärandemetoder. Skribenten menar att detta skulle vara ett uttryck för en medveten strävan efter att tona ned betydelsen av traditionell medicinsk kunskap i förhållande till den ”mjukvara” som flera av målen i den nya examensbeskrivningen utgör.

Tyngdpunkten är på professionell och vetenskaplig förmåga

Innehållet i den nya svenska grundläggande läkarutbildningen samt motiven för förändringarna framgår av den statliga utredning som ligger till grund för den nya utbildningen1 och den nya examensbeskrivningen med 23 mål för läkarexamen.2 Behovet av en ny utbildning som möter morgondagens kompetenskrav på läkare i svensk och global hälso- och sjukvård har utförligt presenterats, diskuterats och publicerats i många olika sammanhang, senast i ett temanummer i Läkartidningen om det yrkeslivslånga lärandet.3

Det finns inte någon strävan att minska den medicinska kunskapsbasen inom läkarprogrammet. Det framgår tydligt i både förarbetet och i de långtgående kompetenskraven i examensbeskrivningen för den nya läkarutbildningen. Även om tyngdpunkten i examensmålen ligger på professionell och vetenskaplig förmåga är kunskapskraven fortsatt mycket tydliga och betoningen på träning av praktiska kliniska färdigheter betydligt starkare än tidigare.

Utländska läkare kan lättare jobba i Sverige

Samtliga svenska lärosäten med läkarutbildning har sedan beslutet om en ny utbildning togs arbetat intensivt med att skapa lärandeprocesser och examinationsmodeller som säkerställer att studenterna når samtliga mål. Traditionellt har alltid prövningen av teoretiska kunskaper dominerat examinationerna och de kommer givetvis även fortsättningsvis utgöra grunden. Men prövningen av förmågan att omsätta kunskaperna i professionella aktiviteter förstärks och förtydligas. Därmed ökar även möjligheterna att påvisa och åtgärda brister hos enskilda studenter. Samma inriktning utmärker även den efterföljande bastjänstgöringen som till skillnad från den nuvarande allmäntjänstgöringen (AT) utgör en introduktion till anställning som läkare i Sverige för alla legitimerade läkare, oavsett utbildningsland.

Viktiga nya perspektiv i utbildningen

För att främja att studenterna når samtliga examensmål har vi för läkarprogrammet vid Lunds universitet definierat sex huvudspår – den medicinska kunskapen och den kliniska kompetensen utgör basen men vi har även tydliggjort en strävan efter professionellt, vetenskapligt, etiskt och globalt förhållningssätt. Dessutom är en hållbar samhällsutveckling ett prioriterat område inom hela Lunds universitet. Perspektiven är viktiga för blivande läkare att ha med sig i framtidens hälso- och sjukvård, som kommer att präglas av nya kunskapskrav genom den snabba medicinska och tekniska utvecklingen mot personanpassad medicin, men även ekonomiska begränsningar och risk för ökad ojämlikhet. Perspektiven, liksom alla 23 examensmålen, ska belysas på relevanta ställen i programmet. Det innebär givetvis inte att varje perspektiv eller mål ska utgöra en del av varje enskild undervisningsaktivitet. Det är ansvariga lärare som kan och ska bedöma detta och det vet vi också att våra lärare är kapabla till. Exempel på detta skulle inom det aktuella öron-näsa-hals-området kunna vara att i samband med undervisning om öroninflammation belysa vikten av att begränsa antibiotikaförskrivning för en hållbar sjukvård och i samband med ansiktstrauma belysa våld i nära relationer. Programledningen har sedan ett ansvar för att alla mål är kopplade till såväl lärandeaktiviteter och examination med en progression genom hela programmet.

Vi är övertygade om att våra studenter efter avslutad utbildning kommer att vara välrustade för ett arbete i vården under ett helt yrkesliv, med god medicinsk kunskapsbas, ett professionellt förhållningssätt och förmåga att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Noter

1, SOU 213:15. För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. Betänkande av Läkarutbildningsutredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet; 2013

2, Examensbeskrivning för Läkarutbildningen. SFS 2019:161

3, Lindgren S, Schollin J. Starten på det yrkeslivslånga lärandet som läkare. Den nya svenska grundutbildningen i ett internationellt perspektiv. Läkartidningen 2019;116:1328-32