Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Konsten att krossa en kurva

Testning på Oslo universitet. Foto: Håkon Mosvold Larsen /TT.

Med vaccinering börjar den rika delen av världen nu sakta öppna upp. Samtidigt skrivs dödstalen upp. Men katastrof hade kunnat undvikas om världen agerat mer resolut i början av pandemin, enligt WHO. Norge hade kunnat bli fritt från covid-19 och Norden hade kunnat bli en pandemiförebild, menar den norska epidemiologen och ekonomen Gunhild Alvik Nyborg.

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Jonas A Eriksson | 19 maj 2021
Jonas A Eriksson är analytiker, skribent och rådgivare. Han har tidigare varit kommunikationschef på Skagen Fonder, ekonom på Riksbanken och tjänsteman i regeringskansliet.
Profil Inlästa texter I korthet Lästid 7 min Skärmläsarvänlig
I korthet

Katastrof med covid-19 hade kunnat undvikas om världen agerat mer resolut i början av pandemin, enligt WHO.

Det finns två huvudinriktningar för hur länder agerat:

  1. Den mer fatalistiska ”platta ut kurvan”-strategin som Sverige följer. Målet är inte att stoppa smittspridningen utan fördröja den så att sjukvården inte kollapsar.
  2. ”Krossa kurvan”-strategin med målet att tidigt stoppa smittspridningen och minimera antalet sjuka och döda. Med strikt gränskontroll, karantän etcetera.

Gunhild Alvik Nyborg, norsk epidemiolog och nationalekonom, varnade tidigt för en katastrof och förordade en nedstängning av det norska samhället för att bekämpa pandemin. Hon menar att den norska nedstängningen varit synnerligen effektiv.

Enligt ”resilience index” från Bloombergs har länder i Asien och Oceanien som följt ”krossa-kurvan”-strategier klarat sig bäst. Amerika (både Nord- och Latinamerika) saknas helt på tio-i-topplistan, och endast ett europeiskt land kvalar in (Finland).

Tidskriften Economist har nyligen tagit fram en modell för att försöka uppskatta antalet döda i världen i covid-19.¹ Enligt denna underskattas antalet avlidna i pandemin rejält i den officiella dödsstatistiken. Mellan 7 och 13 miljoner människor uppskattas ha dött i pandemin så här långt i stället för de strax under 3,5 miljoner som avlidit enligt den officiella statistiken.

En WHO-panel presenterade i mitten på maj en rapport som visar att om världen agerat snabbare hade en katastrof kunnat undvikas. I rapporten pekar man särskilt på att många rika länder misslyckats med att skydda sina befolkningar mot sjukdom och att de inte lyckats hålla nere dödstalen.² Men redan tidigt 2020 fanns ”visselblåsare”, som professor Yaneer Bar-Yam som ville se snabbare handling. Se hans artikel här i Kvartal.

”Krossa kurvan”-strategierna

På ett mer övergripande plan kan man urskilja två huvudinriktningar för hur länder hanterat pandemin. Det ena är den mer fatalistiska ”platta ut kurvan”-strategin som exempelvis Sverige följt och alltjämt följer. Där målet inte är att stoppa smittspridningen utan fördröja den så att sjukvården inte kollapsar. Den andra inriktningen är den mer aktivistiska ”krossa kurvan”-strategin, där det uttalade målet är att försöka stoppa smittspridningen och minimera antalet sjuka och döda.³

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.