Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Politik |

Fri bar på centralbankernas coronafest

Ännu en lång dag på Riksbanken. Foto: Armin Weigel/DPA

Coronaepidemin har skapat en ny era i världsekonomin. Det som länge har betraktats som ekonomiska naturlagar är tillfälligt satta ut spel när inflationen är låg och det finns mycket lediga resurser.

Politiker kan spendera lite som de vill. De kan välja att investera i exempelvis utbildning och infrastruktur som långsiktigt höjer tillväxtpotentialen. De kan också ställa om samhället i en mer hållbar riktning och skapa beredskap för framtida kriser. Men frestelsen är stor att de i sin iver att bli återvalda slösar bort tillfället och i stället vidtar åtgärder som konserverar gamla strukturer. I Stockholm har exempelvis lyxvaruhuset NK blivit en av de största mottagarna av statligt hyresstöd, skriver Jonas A Eriksson.

Av Jonas A Eriksson | 2 september 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på texten I korthet Stöd Kvartal
I korthet
  • En ny era har inletts i världsekonomin med rekordstora budgetunderskott och sedelpressar som går på högvarv .
  • Landvinningar som löntagare gjort under senare år riskerar att gå om intet när arbetstillfällen försvinner.
  • Kapitalägare har gynnats kraftigt av den expansiva penningpolitik som bedrivits i världen sedan finanskrisen 2007-2009 som drivit upp aktiemarknaden till nya toppnivåer
  • Den amerikanska centralbanken Federal Reserve har ändrat målet för penningpolitiken. Större vikt läggs nu vid arbetslöshet och mindre vid inflation. Andra centralbanker väntas följa efter.
  • Låg inflation är grunden till att regeringar och centralbanker kan spendera lite som de vill. Skulle inflationsspöket dyka upp igen ändras dock spelplanen.
Det är en ny ekonomisk era som har inletts i världen. Den kännetecknas av följande:

  • Rekordstora budgetunderskott och sedelpressar som går på högvarv har inletts i världen.
  • De landvinningar löntagare gjort under de senaste åren riskerar att gå om intet när arbetstillfällen försvinner under coronakrisen.
  • Finanspolitiken har gjort comeback och statens roll kommer att stärkas i ekonomin de närmaste åren.
  • Den amerikanska centralbanken Federal Reserve har ändrat målet för penningpolitiken. Större vikt läggs nu vid arbetslöshet och mindre vid inflation. Andra centralbanker i världen ligger i startgroparna att följa efter.
  • Låg inflation är orsaken till att regeringar och centralbanker kan spendera lite som de vill. Skulle inflationsspöket dyka upp igen ändras dock spelplanen.

Läs mer Visa mindre