Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Prova Kvartal Total! Första månaden gratis.
Prova Kvartal Total! Första månaden gratis.
Samhälle |

Den sociala rörligheten i Sverige har överskattats

Det sociala arvet från släkten är större än vad man tidigare trott, enligt ny forskning. FOTO: TT NYHETSBYRÅN

Den sociala rörligheten mellan olika generationer är lägre än man tidigare trott. Det skriver tre nationalekonomer i en ny forskningsrapport där de ställer sig frågan: är det viktigast att prioritera lika möjligheter för alla eller kunskapsöverföringen inom familjen?

Av Henrik Höjer | 16 december 2021
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
ProfilLästid 4 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Det är numera välkänt att den ekonomiska ojämlikheten i Sverige, liksom i många andra länder, har ökat sedan 1980-talet. Men hur varaktig över tid är denna ojämlikhet? En ny och detaljerad studie ger en ny bild av läget. Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har tillsammans med ett par kolleger undersökt denna fråga med hjälp av stora datamängder. Resultaten är publicerade i rapporten Social rörlighet av SNS.

Nivån av social rörlighet kan ses som ett mått på rättvisa, men även ett mått på persistens samt även som ett tecken på familjens betydelse. Rättviseaspekten handlar om att man bör få en inkomst utifrån sin egen förmåga och ansträngning, inte efter föräldrarnas inkomstnivå. Persistens handlar om hur länge ojämlikhet består över generationer i ett samhälle. I ett dynamiskt samhälle bör rimligen ojämlikheten förändras över tid. Familjens betydelse handlar om hur mycket uppväxtförhållandena påverkar den framtida lönenivån. Alla mycket aktuella frågor i ett allt mer ekonomiskt ojämlikt samhälle.

Generellt överskattar många möjligheten till social rörlighet i ett samhälle, framför allt de med högersympatier.

Läs mer Visa mindre