Intresset för demografi har ökat i takt med coronapandemin. För ett år sedan var det bara ett litet fåtal som hade koll på till exempel hur många som dör i Sverige ett vanligt år, liksom begrepp som överdödlighet. Men demografin är en vetenskap med mycket data, och i regel bra data, vilket gör att man kan se relativt
tydliga mönster.
Den helg som precis har passerats var årets fattigaste, enligt SVT. Det har gått extra lång tid sedan den senaste lönen utbetalades, och sannolikt kostade jul- och nyårshelgerna lite mer än ett vanligt månadsskifte. Och just denna vinter är extra olycklig – hela fem veckohelger har passerat mellan decemberlönen och januarilönen, oftast är det fyra. Helger tär ju alltid lite mer på ekonomin.
Antalet som avlider på lönedagen ökar med hela 23 procent, oavsett på vilken veckodag lönedagen infaller.
Vad har detta med demografi att göra? Jo, på lång sikt leder högre inkomster i regel till bättre hälsa, men på kortare sikt kan tillfälliga inkomstökningar eller löneutbetalningar innebära försämrad hälsa. Särskilt om man har en ekonomi med små marginaler. Detta framgår av ett forskningsprojekt från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering som rapporterades för några år sedan. Där framkom att lönedagar präglas av en kraftig överdödlighet. Antalet som avlider på lönedagen ökar med hela 23 procent, oavsett på vilken veckodag lönedagen infaller.
Även om effekten är stark rör det sig inte om så många dödsfall – det handlar om knappt 100 personer om året som dör i den lönedagsrelaterade överdödligheten.
Tydligast bland unga och låginkomsttagare
Effekten finns i alla åldersgrupper, men är tydligast bland dem som är 18–35 år. Överdödligheten drabbar dessutom främst låginkomsttagare. Bland höginkomsttagare kan man inte se någon effekt alls. Det är med andra ord resurssvaga grupper med små marginaler som påverkas av en tillfällig och ohälsosam ekonomisk skjuts – som en efterlängtad löneutbetalning kan vara.
Forskarna kunde dock inte se någon skillnad mellan män och kvinnor.
Tidigare forskning har belagt att det finns ett något oväntat samband mellan högkonjunktur och högre dödlighet – man bedömer att kortare ekonomiska toppar ökar ohälsosam konsumtion (rökning, alkohol och onyttig mat) och aktivitet, och att lönedagen verkar drabbas av samma typer av mekanism.
Framför allt är det hjärtproblem och stroke som ökar på lönedagen, men man kunde inte se någon koppling till alkoholkonsumtion. Forskarna tolkade resultatet som att det framför att handlade om att aktiviteterna ökade på lönedagen, vilket ökar dödligheten.
Just denna januari kan man kanske befara att denna effekt blir extra stor, eftersom tiden sedan förra lönen varit extra lång. Till detta kan man tillägga att dödligheten – numera – generellt är högre på vintrarna. Därför kan man anta att en lönedag i januari drabbar fler än en lönedag i juni, då den generella dödligheten är som lägst.
Så var nu försiktiga.
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
