Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

De osynliga - del 3: Medelklassens bortvända ryggar

"Muren" Målning Kani Alavi. Fotograf: Micael Kallin.
Av Micael Kallin | 14 mars 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 19 min Skärmläsarvänlig
I korthet

/Under åren 2002 till 2018 rapporterade de svenska nyhetsredaktionerna cirka 64 500 gånger om ökade bostadspriser men endast cirka 7 100 gånger om ökade inkomstklyftor.

/Av de stora Stockholmsredaktionerna är det Public serviceföretaget Sveriges Radio som mest sällan bevakar och granskar ökade inkomst- och klassklyftor i Sverige.

/Medelklassens valda representanter vare sig upplever eller talar om utanförskap, inkomstklyftor eller bostadsbrist. De talar om ränteavdrag.

/Inte ett enda av riksdagspartierna har som förslag att lönerelaterade ersättningar som till exempel sjuk- eller arbetslöshetsersättning ska indexeras med lönerna.

/Det finns inte en enda inkomstgrupp där det skulle löna sig att gå från arbetsinkomst till bidrag. I samtliga inkomstgrupper i Sverige lönar det sig att arbeta.

/Skulle de med sjukersättning och arbetslöshetsersättning få sina ersättningar uppräknade med löneindex istället för inflationen, som idag, skulle kostnaden i genomsnitt bli cirka en miljard för ett år per försäkring.

/Kostnaden för jobbskatteavdraget är cirka 140 miljarder kronor per år och ränteavdragen beräknas kosta cirka 60 miljarder kronor år 2026.

Sverige är det land i OECD där inkomstklyftorna växer snabbast och mest. Personer med en ”låg ekonomisk standard” har fördubblats sedan 1990-talet. Och bland de som lever på långvariga ersättningar, som till exempel kroniskt sjuka med sjukersättning, är läget ännu mer alarmerande. Där har andelen med låg ekonomisk standard ökat från var tjugonde till var tredje person från 1990-talet till idag. Samtidigt heter det att ”Sverige går som tåget”. Men alltfler lämnas kvar på perrongen.

 Frilansjournalisten Micael Kallin tillhörde själv länge den besuttna medelklassen. Bland annat arbetade han på finansdepartementet under regeringen Bildt 1991-1994 och som ekonomireporter på SR Ekot.

 För tio år sedan drabbades han oväntat av en allvarlig sjukdom och var plötsligt i behov av det skyddsnät som han under många år betalat in skatt till. Men insikten om hur lite de statliga försäkringarna faktiskt täcker chockade honom och han bestämde sig för att ta reda på varför sjukdom eller arbetslöshet också måst

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.