Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Kultur |

Den internaliserade rasismen söndrar och skär

Förvirringen i pojkens ansikte är resultatet av institutionell rasism. Ett svart barn har ombetts att välja mellan en vit och en svart bebis och pekar på den vita bebisen (1947). Foto: Gordon Parks/The Gordon Parks Foundation.

Rasism mellan invandrargrupper passerar under radarn i den svenska begreppsförvirringen om vad som är rasism. Att se vithetens roll, hur den både förför och skapar en internaliserad känsla av underlägsenhet är ett steg framåt för det mångkulturella samhället. Främlingsfientlighet är inte ett vitt privilegium.

Av Ulrika  Nandra | 29 juni 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på texten I korthet Stöd KvartalLästid 12 min
I korthet

Utbildningsministern menar att ”vi kan vara försiktigt positiva när det kommer till utvecklingen av attityder i befolkningen generellt”, vilket visar att så länge som rasism är synonym med antisemitism passerar all annan rasism under radarn.

I Sverige är definitionen av rasism fortfarande lika med nazism. Trots att rasism mellan invandrargrupper inte är något nytt så diskuteras den inte.

När SR:s vd Cilla Benkö säger att man medvetet anställt människor med olika etniska bakgrunder för att förhindra rasism så visar det hennes okunskap. Annan etnicitet är ingen garanti mot rasism.

Främlingshat är inte ett vitt privilegium och integration kommer inte av sig självt. Inget samhälle kan per automatik tränga undan rasism.

Rasismen kan liknas vid mobbning utan slut. Något som sätter sig på självbilden, blir ett komplex, en internaliserad känsla av underlägsenhet.

Rasismen mellan invandrargrupper kan ses som en temperaturmätare på integrationen och vad den säger om vårt lands förmåga till samexistens här och nu.

Nyligen släppte Forum för levande historia en rapport om antisemitism i Sverige, och de negativa attityderna ser ut att minska.¹ Det är glädjande, men att som utbildningsminister Anna Ekström dra slutsatsen att ”vi kan vara försiktigt positiva när det kommer till utvecklingen av attityder i befolkningen generellt” är tecken på att så länge rasism är synonym med antisemitism passerar all annan rasism under radarn. Och utrikesfödda visar fortfarande i högre grad negativa attityder mot judar och romer enligt myndighetens opinionsundersökningar.²

Enligt den senaste rapporten från Forum för levande historia har födda utanför Europa i åldrarna 18–79 år i högre grad negativa attityder.  På en skala 1–5 är genomsnittet för hela befolkningen 2,2 (Bilaga 1, sid 125 i rapporten). Utrikesfödda med muslimsk bakgrund har 3 på skalan. Samtidigt visar rapportförfattarna att 66 procent av befolkningen inte har några negativa föreställningar om judar. Men 5 procent är uttalat antisemitiska (en halv miljon människor).³

Vad är rasism?

Sverige, som också är en del av den västerländska kulturkretsen, har förvisso en hel del att lära av USA om rasism. Men det ständiga stirrandet åt landet i väst kan samtidigt skymma sikten för den rasism som finns i vårt eget land. Det borde dock vara möjligt att även i Sverige tala om rasismen mellan invandrargrupper och att inse poängen med att belysa den. Att ingen vill vara längst ner är en av rasismens förutsättningar, och ingen kan anses vara vaccinerad mot rasism eller risken att falla in i rasismens rangordning.

Neonskylt i lobbyn till ett hotell i Stockholm. Foto: Haut Risque/Unsplash.

Läs mer Visa mindre