Pandemin är inte över. Framförallt inte i Sverige, som för närvarande har den femte högsta smittspridningen i världen¹. Men det undantagstillstånd som rådde i världsekonomin under stora delar av 2020 är över. När
den ekonomiska världen blev galen på riktigt. Som under våren 2020 när oljepriset blev negativt för en kort period. Den som ville köpa råolja fick
betalt för att göra det.²
USA går som tåget…
Den rika delen av världen leder uppgången. Internationella Valutafonden (IMF) spår i sin nyligen publicerade vårprognos att den ekonomiska tillväxten i världen blir 6 procent i år.³ Den högsta nivån på decennier. Aktiekurser och bostadspriser når nya toppnivåer och de långa räntorna går upp när marknaden ”diskonterar” bättre ekonomiska tider. Ett favorituttryck bland ekonomer som innebär att ta ut något i förskott.
Många av världens ekonomier har visat sig vara robusta. Snabbast går återhämtningen i USA. IMF siar att USA kommer att ha lite högre ekonomisk tillväxt de närmaste åren än man förutspådde före pandemin. Landet fick en usel pandemistart och har över en halv miljon avlidna. Men USA har fått upp farten i ekonomin och har lyckats ge något mer än 40 procent av sin befolkning minst en vaccindos (motsvarande siffra för Sverige är något mer än hälften av den amerikanska). Samtidigt som smittspridningen minskat rejält.
…och Kina är ett expresståg
Men den stora ekonomiska vinnaren i pandemin är Kina, som aldrig lät covid få fäste och slog ned smittan snabbt med under 5000 avlidna totalt enligt officiella siffror (som dock ifrågasatts en del). Kina var ett av få länder i världen som uppvisade ekonomisk tillväxt 2020, och ekonomin har nu tagit rejäl fart. Pengar som i normala fall skulle ha använts av turister för konsumtion på hotell och restauranger i semesterorter i länder som Spanien och Italien har i stället hamnat i Kina. Som exporterat IT-utrustning till hemarbetande och medicinsk utrustning till vården.4 Kina har ökat sin export varje månad sedan juni 2020.5
Hushållen har samlat i ladorna när de inte kunnat åka på utlandssemestrar eller besöka idrotts- och kulturevenemang. Enligt nyligen publicerad statistik från OECD är Sverige med en sparkvot på närmare 20 procent i topp när det gäller sparsamhet, endast slagna av irländare och schweizare (se diagram 1). Regeringen förutspår också i den nyligen presenterade vårpropositionen att de svenska hushållens konsumtion tar fart i år och växer med 3,3 procent, efter att ha fallit med 4,7 procent 2020.
Diagram 1
Hög skuldsättning
Världens stater har emellertid skuldsatt sig när de stimulerat sina ekonomier på ett sätt som aldrig tidigare skådats. Vid någon tidpunkt måste den expansiva ekonomiska politiken dras tillbaka. Det kan bli smärtsamt för exempelvis högt belånade hus- och aktieägare. Det finns kritik mot att en del länder tar i för mycket, som USA, vilket kan leda till inflation och förvärra problem med stora bytes- och handelsbalansunderskott. I Sverige har kritiken delvis varit den motsatta. Att regeringen satsat för lite och låtit arbetslösheten stiga – långt ifrån målet om att ha Europas lägsta arbetslöshet – trots ett gott statsfinansiellt utrymme.
En annan huvudvärk är de fördelningseffekter som pandemin har haft. I den rika världen har pandemin mer drabbat låginkomsttagare. De har inte kunnat arbeta hemifrån och skydda sig mot smitta. I Sverige har många unga och nyanlända inom servicesektorn blivit av med sina jobb.
I fattigare länder har befolkningen överlag svårare att skydda sig mot smitta, och det finns inget utrymme att ge stöd till hushåll och företag under nedstängningsperioder. Situationen riskerar dessutom att förvärras när de har svårigheter att få tag i vacciner. IMF menar att de ”ekonomiska ärren” av pandemin kommer bli betydligt större i fattiga länder.
Jonas A Eriksson är analytiker, skribent och rådgivare. Han har tidigare varit kommunikationschef på Skagen Fonder, ekonom på Riksbanken och tjänsteman i regeringskansliet.
