Åklagaren Hans Ihrman valde att inte väcka åtal mot IS-personerna, trots att de hade uppviglat och stöttat Akilov inför och efter terrordådet, vilket bevisats genom chattloggar från Akilovs mobiltelefon. Enligt Axelsson lär den svenska polisen inte ens ha kontaktat myndigheter i de länder där personerna befinner sig – och på Regeringskansliets hemsida skrev man ett år efter dådet att Akilovs motiv inte har bekräftats av den svenska polisen.
En del av svaret kan finnas i omständigheterna kring hur Akilovs kontakter med IS-sympatisörerna blev kända, menar Axelsson. Chattloggen, där en av IS-personerna både uppmuntrar och försöker övertala Akilov att fullfölja terrordådet, postades av Twitterkontot “TV Jihad” redan samma dag som attacken genomfördes.
Kontot har tydliga Rysslandskopplingar, enligt Peter Axelsson, som tror att detta kan vara ett av skälen till att svenska myndigheter agerat som de gjort:
– Ett Twitterkonto som kan vara finansierat av ryska staten får i ett väldigt tidigt skede tillgång till och sprider den här chattloggen. Ifall det finns misstankar om att andra intressen är inblandade skulle det kunna utgöra en möjlig förklaring till varför man från svenskt håll tonat ner IS-kopplingarna, säger Axelsson.
Axelsson vill inte gå så långt som att säga att Ryssland kan ha varit inblandat i terrordådet.
– Nej, det vet jag helt enkelt inte. Dock vet vi att den ryska underrättelsetjänsten har poserat som IS i andra fall, säger Peter Axelsson.
Kragh: ”Många märkliga aspekter”
Rysslandsexperten Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, har läst Axelssons artikel.
– Det har från första början funnits många märkliga aspekter kring den så kallade chattloggen. Dessvärre finns det inga bra svar på dessa frågor, säger Martin Kragh, som också lyfter fram att den proryska sajten politonline.ru i ett mycket tidigt skede publicerade och spred vidare chatloggen, med hänvisning till Twitterkontot TV Jihad.
– Hemsidan är en renodlad prorysk desinformationshemsida, som tidigare framförallt hade stöttat saker som Rysslands krigföring mot Ukraina. Att personen som kom över chattloggen säger sig ha valt just den hemsidan för att publicera sina upptäckter där var från början märkligt, säger Martin Kragh.
Martin Kragh menar att det med det nuvarande bevisläge inte går att avgöra om rysk säkerhetstjänst kan ha varit inblandad – och hur inblandningen i så fall kan ha sett ut.
– Det är dessvärre omöjligt att svara med säkerhet på denna fråga. Den ryska säkerhetstjänsten, kan vi dock utgå från, är säkert kapabel till allt möjligt, säger Kragh.
Han lyfter också terrordådet i Sankt Petersburgs tunnelbana, som skedde bara några veckor före dådet på Drottninggatan, som en märklig omständighet.
– Man kan sålunda inte utesluta alternativa förklaringar, som att någon hos de ryska myndigheterna då kan ha upptäckt liknande chattloggar hos den terroristen, och som lett dem vidare till Akilovs kommunikation, säger Martin Kragh.
Kragh understryker att detta endast rör sig om gissningar från hans sida:
– Allt detta förblir i brist på mer fakta rena spekulationer. Det är tragiskt att denna fråga inte kunnat följas upp med mer utredningsmaterial, säger Martin Kragh.
Ranstorp: Inga starka belägg
Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan och specialist på radikalislamism, är tveksam till att dådet kan ha haft ryska kopplingar. Även han har läst Peter Axelssons text.
– Det är en intressant teori, men jag har inte sett några riktigt starka belägg för den, säger Magnus Ranstorp.
Ranstorp menar att det går att ifrågasätta huruvida Twitterkontot TV Jihad verkligen fick så snabb tillgång till chattloggen:
– Det är mycket riktigt att den här nyheten spreds fort på sociala medier, men kanske inte riktigt så fort som det ibland hävdas. Detta baserar jag på uppgifter från källor med god insyn i polisens operativa arbete, säger Magnus Ranstorp.
Ranstorp menar att Peter Axelsson ställer relevanta frågor i sin artikel, men att det inte kan uteslutas att IS-spåret faktiskt utretts mer än vad som är känt.
– Detta kan i själva verket ha utretts, av exempelvis militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) och deras internationella partnertjänster inom ramarna för anti-ISIL koalitionen. I det fallet skulle det aldrig bli offentligt, säger Magnus Ranstorp.
– Sammantaget så tror inte jag att svenska myndigheter har försökt mörka något. Jag är skeptisk till att Ryssland skulle kunna vara bakom på något sätt, jag köper inte det, säger han.
Åklagaren vill inte kommentera
Säpochefen Charlotte von Essen, som också fått ta del av Peter Axelssons artikel inför publiceringen, vill inte kommentera de eventuella Rysslandskopplingarna eller varför man från utredningens sida valde att inte lägga mer energi på att kunna ställa IS-personerna inför rätta. Hon hänvisar till att utredningsarbetet, som först leddes av Säpo, sedermera togs över av polisen.
– Det finns en möjlighet att polisen kan ta över en utredning och det var så vi gjorde i det här fallet. Från Säkerhetspolisens sida så har vi bistått Polismyndigheten i de delar de haft behov av det, så det är förundersökningsledaren som man i första hand får vända sig till med frågor, säger Charlotte von Essen.
Peter Axelsson har för sin artikel försökt få en intervju med åklagaren Hans Ihrman, förundersökningsledare i Akilov-utredningen. Ihrman har dock meddelat att han ”har inget mer att tillägga” i frågan. Han har i en tidigare intervju motiverat beslutet att inte ägna större resurser åt att efterforska IS-personerna:
– För att gå vidare i en förundersökning och misstänkliggöra personerna behöver man 100 procents säkerhet på identiteterna. Sedan kan man söka på alias och så vidare. Men det är en betydande osäkerhet hela tiden, säger Hans Ihrman.