Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Prova Kvartal Total i en månad helt gratis!
Prova Kvartal Total i en månad helt gratis!
Samhälle |

Varför utredde inte Sverige Akilovs IS-kontakter?

Foto: Urban Andersson/Aftonbladet/TT

Bara några timmar efter attacken på Drottninggatan lade ett ryskt twitterkonto ut en chatt mellan terroristen Rakhmat Akilov och en person som utger sig för att vara från IS. Men ju längre polisutredningen fortskrider, desto mer tonar Sverige ner dådets IS-koppling. Den ansvarige åklagaren väljer att endast åtala Akilov för gärningen – trots de komprometterande IS-chattarna. Den svenska polisen rapporteras inte heller ha kontaktat de länder där dessa IS-kontakter tros befinna sig.

Den 7 april har det gått fem år sedan dådet. Varför är inte det svenska rättsväsendet mer intresserade av att ta reda på vem  – utöver Akilov – som bär skuld för terrordådet på Drottninggatan? frågar säkerhetsanalytikern Peter Axelsson.

 

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Peter  Axelsson | 6 april 2022
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil Inlästa texterLästid 24 min Skärmläsarvänlig
I korthet
 Våren 2017 drabbas Sverige av ett terrordåd när uzbeken Rakhmat Akilov stjäl en lastbil och kör ihjäl fem personer på Drottninggatan i Stockholm. Landet hamnar i chock. En skakad statsminister, Stefan Löfven, vänder sig till de illvilliga krafter som nu attackerat Sverige med följande uttalande: »Vi tänker aldrig kuva oss. Vi tänker inte vika oss. Ni kan aldrig någonsin vinna.« Senare samma dag grips gärningsmannen Akilov, som tidigt uppger att terrororganisationen IS spelat en roll i dådet. I Akilovs mobiltelefon hittas sedan komprometterande chattkonversationer med ett antal IS-personer.

Peder Hyllengren, terrorforskare vid Försvarshögskolan, förklarar: »Detta är förmodligen ett av de allvarligaste brotten som någonsin har begåtts i Sverige.« Mot bakgrund av det uttrycks snart krav på att till fullo förstå dådets IS-koppling i allmänhet och Akilovs chattkontakter i synnerhet. Sven-Erik Alhem, rättsexpert och tidigare överåklagare, låter förstå: »Det är väldigt viktigt att man undersöker de här personerna närmare och kommer åt inspiratörerna som kan begå ytterligare illgärningar.«

Men ju längre utredningen fortskrider, desto mer tonas dådets IS-koppling ned. Den ansvarige åklagaren väljer att endast åtala Akilov för gärningen – trots de komprometterande IS-chattarna. Den svenska polisen har inte heller kontaktat de länder där dessa IS-kontakter tros befinna sig. Och på Regeringskansliets hemsida något år efter dådet slås det fast att det saknas bevis för en koppling mellan islamistisk terrorism och dådet på Drottninggatan.

Varför tycks Sverige vilja ifrågasätta en koppling mellan IS och terrordådet på Drottninggatan? Råder det misstankar om att en IS-koppling – trots flera tecken på motsatsen – faktiskt inte existerar? Och varför utreds inte omständigheterna kring ett twitter-konto som har kopplats till den ryska staten? Följande artikel tar sikte på att förstå varför det fortfarande kan finnas frågetecken kring dådet.

Läs mer Visa mindre