Har Karolinska trampat i fladdermusbajs?

År 2019 tog KI emot en delegation ledd av Huang Luqi, ordförande för Kinas akademi för traditionell kinesisk medicin. Huang berättade om arbetet med att globalisera den kinesiska medicinen och odla relationer med berömda lärosäten i världen. KI är med på noterna. Prorektor Anders Gustafsson citeras på akademins sajt med att prisa de genombrottsartade fördelarna som TKM-läkemedel kan erbjuda och välkomna fler samarbeten. KI bidrar därmed till att ge TKM legitimitet som en vetenskap bland andra, och agerar draghjälp åt Kommunistpartiets arbete för att stärka landets inflytande i världen.

Kinesisk medicin står för nationell stolthet

Nu kan väl KI:s rektor Ole Petter Ottersen, i likhet med sin landsman Ibsen, säga att man ska pröva allt och välja det bästa. Jag har själv blivit åderlåten i Shanghai (mot åderbråck), akupunkterad i Peking, koppad i Chongqing, intervjuat nöjda patienter till kinesiska läkare i Zambia och druckit mer bittra örtdekoter än vad jag kan minnas. Att förebygga sjukdom genom balanserad livsföring och mjuk gymnastik är en klok filosofi. Det finns också något magiskt förtrollat över medicinbutiker som luktar lakritsrot och torkad sjöhäst, spritflaskorna med sina ormar, paddor, och ginseng, dessa vackra medicinskåp med oändliga varianter av örter. Placeboeffekt är också en effekt. Det skär alltså lite i hjärtat att skriva denna krönika, eftersom att kritisera aspekter av kinesisk medicin känns som att förneka en del av sig själv. Och problemet ligger just där, i namnet som andas nationell stolthet.

Sedan Xi Jinping tog över 2012 har Kommunistpartiet satsat på att ge TKM jämlik status med modern evidensbaserad medicin.

Kinesisk medicin har alltid varit mycket politiserad. Konceptet zhongyi, kinesisk medicin skapades under Mao på 50-talet med inspiration från ett antal olika folkmedicinska traditioner. Att Folkrepubliken Kina på det sättet kunde visa upp en systematisk, inhemsk vetenskap blev en symbol för nationell styrka trots imperialistiskt förtryck från västvärlden (Kvartal 6/4 2020).

Sedan Xi Jinping tog över 2012 har Kommunistpartiet satsat på att ge TKM jämlik status med modern evidensbaserad medicin, som på kinesiska olyckligt nog fick namnet xiyi, västerländsk medicin. TKM har blivit ett viktigt verktyg för att öka Kinas mjuka makt, soft power, mejlar researchern Filip Jirouz som forskar om Enhetsfrontens arbete i Europa. Det politiska stödet har gjort att industrin omsätter hundratals miljarder kronor per år och växer snabbt i världen. TKM står idag för närmare 80 procent av alla receptfria läkemedelsinköp i Kina, och kliniker etableras över hela världen. Det är ett uttalat mål för Kinas Sidenvägsinitiativ (BRI) att sprida TKM som en kulturexport. Kina planerar att bygga TKM-sjukhus och samarbetscenter i Europa och Mellanöstern. Även husdjur behandlas numera i Europa med kinesisk medicin som akupunktur även om metoden är ifrågasatt. 

2016 publicerade Kinas regering en färdplan för att utveckla TKM under kommande 15 år. Den traditionella medicinen ska få samma juridiska status och regleras som modern medicin. 

Kommunistpartiet kommer att få  ytterligare draghjälp av att Världshälsoorganisationen WHO har inkluderat traditionell kinesisk medicin i sin diagnosmanual, som används av läkare och försäkringsbolag runtom i världen. Beslutet ledde till skarp kritik från de europeiska vetenskaps- och medicinakademierna, som menar att det kan ses som ett erkännande av oprövade och ibland farliga metoder.

Svag evidens

Överlag dras TKM med svag evidens, även om det finns  behandlingar som rapporteras fungera. Ett exempel som oftast lyfts fram är malariamedicinen artemisinin, som är baserad på ett 1 700 år gammalt recept för örtmedicin. Upptäckten gav den kinesiska forskaren Tu Youyou medicinpriset 2015. Men det blev ett godkänt läkemedel först efter 30 år av vetenskaplig forskning, och den substans som används är kemiskt modifierad och inte en ren naturprodukt. Det är självklart inget konstigt med att leta läkemedel i naturen. Cirka 40 procent av läkemedlen inom dagens skolmedicin i västvärlden, däribland de flesta antibiotika, har utvecklats med ursprung från olika organismer i naturen. 

Hela konceptet TKM bygger dock på en filosofi som saknar konkret, synlig, mätbar materiell existens och använder koncept som livsenergi, qi. Det är inte kompatibelt med modern vetenskap, där påståenden ska vara falsifierbara och kunna prövas. Det är svårt att göra studier av enskilda ämnens effekter i TKM-örtblandningar. I Kina finns ett tryck på forskare att publicera positiva resultat om TKM. Forskningen uppfyller ofta inte metodologiska kriterier och det är magert med välgjorda studier som visar effekt, säger Dan Larhammar, preses för Kungliga vetenskapsakademien och professor vid Uppsala universitet. Han ser en risk i att patienter kan välja bort evidensbaserade metoder för sina åkommor till förmån för TKM. En del örtpreparat kan innehålla giftiga ämnen och det har förekommit förgiftningsskandaler med dödsfall och livslånga handikapp, varnar Larhammar.

Sådana invändningar avfärdas ofta från kinesiskt håll som fördomar, och numera även med KI som avsändare. I en doktorsavhandling om njursjukdomar från 2019 avlagd av Su Guobin står det att: ”I Västvärlden har man alltid ifrågasatt säkerheten och effektiviteten för TKM på grund av brist på kunskap” (min kursivering). Att den ena traditionen vilar på vetenskaplig grund och den andra inte gör det relativiserar KI-avhandlingen med att de är ”baserade på olika filosofier”. 

Hotar den biologiska mångfalden

En enorm mängd olika djur och växter används i den kinesiska medicinen. Det finns en spridd föreställning bland utövare att vilda djur och växter har starkare egenskaper än odlade, eller syntetiska ämnen. Samtidigt larmar biologer om att det pågår ett massutdöende av arter som är orsakat av människan. Kommunistpartiet driver på det genom att marknadsföra TKM. 

De nya ekonomiska sidenvägarna öppnar upp länder och hav i Afrika, Asien och Europa för TKM-bolag att hämta ingredienser och skapa nya marknader. Mellan 2016–2018 ökade försäljningen av TKM-produkter med 54 procent i länder som är anslutna till Sidenvägsinitiativet, enligt kinesiska myndigheter. Världen har nu ett kort tidsfönster för att hantera den utmaningen, varnar en artikel i tidskriften Nature Sustainability. I Afrika rapporteras den kinesiska medicinens tillväxt ha blivit ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden på kontinenten. Den jättelika TKM-kedjan Tong Ren Tang, som har butik i Stockholm, svartlistades av Norges oljefond i år på grund av att de säljer produkter gjorda av hotade arter som leopard.

Kina har slagit ner på djurmarknader

Det ska understrykas att kinesiska myndigheter under åren har vidtagit en mängd åtgärder för att minska miljöpåverkan från TKM. 161 olika djurarter som används i TKM har satts på en nationell skyddslista. När pandemin började i staden Wuhan slog myndigheterna ner på djurmarknader där levande djur säljs i Kina och förbjöd konsumtion och handel med vilda landlevande djur. Lagen har hyllats som en milstolpe för  artskydd. Men förbudet täcker inte uppfödning för medicinska ändamål, vilket är ett stort kryphål. Farmer för tigrar och andra djur som används i TKM kan alltså fortsätta. Lagen gäller inte heller för vattenlevande hotade arter, såsom sjöhäst som är en viktig ingrediens i TKM.

Samtidigt rekommenderar myndigheterna en injektion med björngalla och pulvriserade gethorn som botemedel mot covid-19. Sådana ogrundade påståenden oroar djurvänner, som ser hur TKM driver tjuvjakt och illegal handel och rättfärdigar den grymma behandlingen som björnar får utstå när de tappas på galla.

Man kan också notera att Kina införde ett liknande förbud mot handel med vilda djur efter utbrottet av SARS år 2003, där misstankarna riktades mot en djurmarknad i Guangdongprovinsen. Men det dröjde inte länge innan handel med arter som maskpalmmård och fladdermöss var igång igen, med myndigheternas stöd.

– TKM har varit förödande för många djurarter, säger Björn Olsen, professor och överläkare i infektionssjukdomar och ornitolog, som menar att KI borde tänka på vad de ger legitimitet till genom sina samarbeten. 

Pandemier och sjukdomar

När människor och exotiska djur möts kan sjukdomar spridas och pandemier uppstå. Forskare har i årtionden varnat för att TKM är en stor riskfaktor för det. Pandemin har aktualiserat de farhågorna. Teorin om att myrkotten (pangolin) varit en del i virusets spridningskedja från djur till människa är numera i stort sett avfärdad. Däremot är det säkert att covid-19 från början kommer från fladdermöss.

Fladermusbajs är ett urgammalt läkemedel i TKM som kallas Ye Ming Sha. Det anses hjälpa för ögonsjukdomar, eftersom fladdermöss fångar insekter på natten och förknippas med bra syn. Kroppsdelar används också som en form av detox, inlagda i alkohol eller malda till pulver. Tidigt under pandemin skrev den tyska mikrobiologen Trudy Wassenaar tillsammans med sin Wuhan-baserade kollega Zou Ying en forskningsartikel om att TKM kan ha varit orsaken till att viruset hoppade från djur till människa. Deras hypotes är att det kan ha skett just via fladdermusbajs. Arbetare som samlar guano är av naturliga skäl utsatta. Sedan sommaren 2020 är Ye Ming Sha bortrensat från Kinas officiella läkemedelslista och myrkotten har blivit fridlyst, dock är fladdermöss fortfarande inte fredade. Myrkottens eftersökta fjäll är liksom noshörningshorn, gjorda av keratin och ger samma medicinska effekt som att tugga på naglarna. 

Det finns sammanfattningsvis inga konkreta bevis för att covid-19 kan skyllas på TKM. Samtidigt är det ofrånkomligt att när olika djurarter fraktas och hanteras av människor så ökar risken för att virus ska hoppa mellan arter och mutera. Även om Kina skärpt reglerna så finns den risken fortfarande.  

– KI har ofta en väldigt hög svansföring när det gäller etik och moral och borde därför förklara tydligt vad de tycker och varför sådana samarbeten är acceptabla, säger Björn Olsen.

För folkhälsan och planeten vore det bättre om Kina satsade på modern medicin.

KI:s rektor Ole Petter Ottersen kommenterar kritiken med att deras samarbete med Guangdong Provincial Hospital of Chinese Medicine handlar om  vetenskaplig utvärdering av traditionella kinesiska växtmediciner. Dessa kan i så fall utvecklas till nya läkemedel inom ramen för evidensbaserad medicin.

– Det handlar inte om att ge legitimitet till kinesisk traditionell medicin, säger Ottersen.

KI samarbetar med andra forskningsinstitut världen över för att utveckla kunskap om hälsa och medicin inom specifika områden. Det innebär inte att KI ger legitimitet till ett samhällssystem eller understödjer ett helt lands politik, mejlar Ottersen.

På sin blogg skriver Ottersen om vikten av en ”ansvarsfull” internationalisering genom ”kunskap”. Men KI:s rektor verkar i likhet med många av sina kollegor på svenska universitet ganska omedveten om hur den kinesiska partistaten arbetar.

När tankesmedjan Frivärld i en färsk rapport intervjuade företrädare för svenska lärosäten om deras samarbeten med Kina pratade de om att utveckla demokrati och påverka värderingar genom den akademiska plattformen. Ingen nämnde risken för att påverkan kommer att gå åt andra hållet. Med det synsättet skulle KI, likt gamla tiders missionärer, bidra till att omvända TKM-lärosätena i Kina till den rätta tron på vetenskap och armlängds avstånd till Partiet. Det är en naiv inställning till dagens verklighet, eller något värre.

För folkhälsan och planeten vore det bättre om Kina satsade på modern medicin. Det saknas inte bra forskare i Kina. Men det är svårt för dem att granska TKM kritiskt. Det blir inte lättare när även utländska lärosäten verkar göra tummen upp.

KI får gärna fördomsfritt, oberoende och utan kinesisk finansiering undersöka påståenden från TKM-håll och välja det bästa – själv kan jag meddela att åderlåtning inte hjälpte mot mina åderbråck.