Katastrof med covid-19 hade kunnat undvikas om världen agerat mer resolut i början av pandemin, enligt WHO.
Det finns två huvudinriktningar för hur länder agerat:
- Den mer fatalistiska ”platta ut kurvan”-strategin som Sverige följer. Målet är inte att stoppa smittspridningen utan fördröja den så att sjukvården inte kollapsar.
- ”Krossa kurvan”-strategin med målet att tidigt stoppa smittspridningen och minimera antalet sjuka och döda. Med strikt gränskontroll, karantän etcetera.
Gunhild Alvik Nyborg, norsk epidemiolog och nationalekonom, varnade tidigt för en katastrof och förordade en nedstängning av det norska samhället för att bekämpa pandemin. Hon menar att den norska nedstängningen varit synnerligen effektiv.
Enligt ”resilience index” från Bloombergs har länder i Asien och Oceanien som följt ”krossa-kurvan”-strategier klarat sig bäst. Amerika (både Nord- och Latinamerika) saknas helt på tio-i-topplistan, och endast ett europeiskt land kvalar in (Finland).
En WHO-panel presenterade i mitten på maj en rapport som visar att om världen agerat snabbare hade en katastrof kunnat undvikas. I rapporten pekar man särskilt på att många rika länder misslyckats med att skydda sina befolkningar mot sjukdom och att de inte lyckats hålla nere dödstalen.² Men redan tidigt 2020 fanns ”visselblåsare”, som professor Yaneer Bar-Yam som ville se snabbare handling. Se hans artikel här i Kvartal.
”Krossa kurvan”-strategierna
På ett mer övergripande plan kan man urskilja två huvudinriktningar för hur länder hanterat pandemin. Det ena är den mer fatalistiska ”platta ut kurvan”-strategin som exempelvis Sverige följt och alltjämt följer. Där målet inte är att stoppa smittspridningen utan fördröja den så att sjukvården inte kollapsar. Den andra inriktningen är den mer aktivistiska ”krossa kurvan”-strategin, där det uttalade målet är att försöka stoppa smittspridningen och minimera antalet sjuka och döda.³
”Krossa kurvan”-strategierna går under lite olika benämningar. Gemensamt för dem är att fokus ligger på att stoppa smittan tidigt. Med strikt gränskontroll och karantän, normalt två veckor, för dem som reser in i ett land förhindras ny smitta utifrån. Och så snabbt smitta upptäcks försöker man slå ner den med testning, spårning och isolering av sjuka.
Samhällen, eller delar av dem, stängs ner tills smittan avtagit. Social distansering förordas och användandet av munskydd är utbrett där det finns allmän smittspridning. Man kan se ”krossa-kurvan”-strategin lite som hur en brandkår arbetar. När smitta dyker upp gör man snabba och kraftiga insatser för att få stopp på smitta. Samhället drar sig sedan tillbaka och är berett att ge sig på nästa härd när den uppstår.
Den första beskrivningen av ”krossa kurvan”-strategin för ett land publicerades i New Zeeland Medical Journal i april 2020.4 Inte utan stolthet i rösten har Nya Zeelands premiärminister, socialdemokraten Jacinda Ardern, för den internationella pressen beskrivit hur landet med knappt 5 miljoner invånare endast haft 2 650 fall och 26 avlidna i covid-19. Hon menar att landet vägletts av en strategi genomsyrad av vetenskap och empati.
Samtidigt har Jacinda Ardern varit tydlig med att ”krossa-kurvan”-strategin nästan tillkom av en slump. Man tog i hårt i början med reserestriktioner, vilket fungerade. Det blev aldrig någon större allmän smittspridning. När fall senare ändå slunkit igenom har man med snabba åtgärder pressat ner smittan. Landet lever nu som vanligt med öppna restauranger och skolor, med konserter och idrottsevenemang med tiotusentals åskådare. Den enda kvarvarande restriktionen är karantän för inresande.
En del har kritiserat karantänförfarandet, då de menar att risken att smittas är större i ett karantänhotell, där flera människor vistas, än i enskilda hus.5 Ekonomin, inte minst den för Nya Zeeland viktiga turismen, fick först en smäll när reserestriktioner infördes. Men ekonomin har sedan återhämtat sig när landet blivit smittfritt och människor börjat röra sig som vanligt igen utan begränsningar inom landet.
Är nollvision något för Europa?
Många bedömare har poängterat att Nya Zeeland är en isolerad ö, vilket gör att strategin inte kan exporteras till exempelvis Europa. Men alla håller inte med. Jag ringer upp Gunhild Alvik Nyborg. Hon är verksam som forskare i reumatologi vid Oslo universitetsykehus. Hon är utbildad läkare, doktor i epidemiologi och har dessutom en masterexamen i nationalekonomi. En kombination som under en pandemi är användbar, där efterfrågan på kunskaper i medicin, smittspridning och modellering är hög.
När pandemin slog till först i Kina och sedan i Italien och Nyborg började granska statistiken blev hon förskräckt. Hon såg en smitta som växte exponentiellt och som började få fäste i Oslo. Under delar av mars 2020 var smittspridningen exempelvis större i Oslo än i Stockholm. Nyborg lade temporärt andra arbetsuppgifter åt sidan och lade all sin kraft på att analysera inkommande data. Och sedan började hon varna sin omgivning för vad hon såg var en annalkande katastrof. Hon fick stort genomslag i norska medier när hon förordade en nedstängning av det norska samhället för att bekämpa pandemin. Initialt möttes hon dock av kritik. Bland annat från det norska Folkhelseinstituttet (motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten). Den norska statsministern Erna Solberg beordrade ändå en nedstängning av samhället ungefär på det sätt som Nyborg hade förordat.
Nyborg menar att den norska nedstängningen, när landet stängde skolor, förskolor, gym, frisörsalonger etcetera var synnerligen effektiv. Smittspridningen gick ner så mycket att landet var på väg mot en nollvision ungefär som Nya Zeeland. Men under sommaren 2020, när smittspridningen gått ner, började Norge lätta på reserestriktionerna och då ökade smittan igen. Under våren 2021 har emellertid smittspridningen på nytt minskat kraftigt i Norge efter nya åtgärder som under våren vidtagits (bland annat lokala nedstängningar på platser där smittan varit hög).
Nyborg beklagar att man har haft så olika ambitionsnivå för smittspridningen i Norden, då regionen annars kunde ha blivit en zon där man öppnat upp för resande igen mellan länderna. Norden skulle kunna ha varit en förebild för övriga Europa. Men i nuläget blir det svårt när Sverige har högst smittspridning i Europa medan övriga nordiska länder tillhör dem som har minst smittspridning.
Bloombergs ”Resilience Index”:
Bästa länder/regioner att vara i under pandemin (per den 26 april 2021)6
I diagrammet ovan visas vilka länder som klarat pandemin bäst. Listan toppas av länder i Asien och Oceanien som haft som uttalat mål att få ned smittspridningen (”krossa kurvan”). Endast ett europeiskt land, Finland, kvalar in på topp 10-listan. Sverige placerar sig längst ned av de nordiska länderna. Indexet är en sammanvägning av faktorer av antal smittade, antal avlidna, antal vaccinerade, hur nedstängt landet varit och hur mycket befolkningen minskat sin mobilitet. Dessutom finns faktorer som levnadsstandard, ekonomiskt välstånd och tillgång till sjukvård med.
Vilka länder har klarat sig bäst?
Nyhetsbyrån Bloomberg har tagit fram ett ”resilience index”, som man kan se i tabellen ovan, som visar hur länder härdat ut i pandemin. Kort sagt visar det var någonstans det har varit bäst att vistas för att undvika sjukdom och död och där man kunnat leva hyggligt väl. Kanske med vissa begränsningar, som att man måste använda munskydd ibland, men där mobiliteten inte är speciellt begränsad.
Som man kan se toppas listan av länder i Asien och Oceanien som följt ”krossa-kurvan”-strategier. Ett undantag är Israel, som i ett tidigt skede hade mycket hög smittspridning men som vänt situationen genom att samtidigt som man vaccinerat många människor genomfört effektiva nedstängningar av samhället. Amerika (både Nord- och Latinamerika) saknas helt på tio-i-topplistan, och endast ett europeiskt land kvalar in (Finland).
Ett problem som lyfts fram är att några av länderna som lyckats väl i pandemin och har ett högt ”resilience index” inte har kommit speciellt långt med sina vaccinationer, vilket gör att det kommer att ta längre tid för dem att öppna upp än för länder som Israel, Storbritannien och USA som kommit långt vad gäller vaccinationer.
Noter
1, https://www.economist.com/briefing/2021/05/15/there-have-been-7m-13m-excess-deaths-worldwide-during-the-pandemic se även artikel i Läkartidningen om jämförelser mellan länder https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2020/04/total-mortalitet-battre-vid-jamforelser-an-dod-i-covid-19/
2, https://theindependentpanel.org/mainreport/ se även DN-Debatt https://www.dn.se/debatt/varlden-kunde-ha-bromsat-pandemin-i-februari-2020/
3, I Sverige har de ”22 professorerna” som kritiserat den svenska strategin också förordat en ”krossa kurvan”-strategi. För mer information om deras tankar, se https://vetcov19.se/
4, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7436486/ och https://www.theguardian.com/world/commentisfree/2021/jan/28/all-countries-should-pursue-a-covid-19-elimination-strategy-here-are-16-reasons-why
6, https://www.bloomberg.com/graphics/covid-resilience-ranking/
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt