Klimatfrågan befann sig länge lite i skymundan detta valår, men den varma sommaren har fått uppmärksamheten och engagemanget att öka i takt med att värmerekorden slagits och skogsbränderna härjat. Men det är samtidigt en mycket komplex fråga vars konsekvenser är svåra att överblicka för de flesta av oss. Därför har Kvartal bjudit in några av de mest meriterade experterna på området.
Henning Rodhe är professor emeritus i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Lennart Bengtsson är professor i dynamisk meteorologi vid Max Planck-institutet i Hamburg. Han är också professor vid universitetet i Reading och även han ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Anders Wijkman
Hur står det egentligen till med forskningsläget? Vad är kunskap och vad är spekulationer? Vad bör varje svensk känna till om klimatförändringarna och de hot och risker som hänger ihop med dem? Och hur ska vi tolkas sommarens värme i ljuset av allt detta? I en initierad diskussion vänder vår panel på risker och hot, åtgärder och möjligheter och vilken roll medier och politiker spelar i debatten kring klimatförändringarna.
– Den här sommaren har varit varm och torr, men det är ju inte den enda sommaren som varit det, säger Lennart Bengtsson.
– Man kan naturligtvis inte utesluta att växthusgaserna kan ha påverkat litegrann, men den väsentliga orsaken är de väldigt stora variationerna vi har i vädret i vårt land. Att vädret är variabelt får vi leva med.
– Men det har blivit varmare även i Sverige, ungefär en grad under de senaste decennierna, påminner Henning Rodhe.
– Sannolikheten för att få den här typen av väldigt varma och torra somrar har ökat på grund av växthuseffekten.
Hur har politiker och medier skött hanteringen av detta viktiga ämne? Kan vi som medborgare få relevant information via att läsa tidningar och lyssna på debatten?
– Fysiken är väldigt komplicerad och samhället måste ha en viss tillit till de forskare som har lagt ner möda för att försöka förstå de här frågorna, säger Lennart Bengtsson.
– Det är enda möjligheten, man kan inte begära att alla människor ska begripa de komplexa teorierna inom fysiken.
– Det är svårt att ge ett generellt svar på hur medierna sköter sig, säger Anders Wijkman. – En stor förändring som skett de senaste tjugo åren är att de stora redaktionerna inte har några experter kvar, de har generalister som sitter och letar nyheter på internet, om jag ska spetsa till det. Det finns få som är riktigt kunniga. Människorna har inte genom medierna kunna förstå vad klimatomställningen faktiskt innebär. Och valrörelsen är pinsamt fri från de här frågorna.
– Medierna blandar ofta ihop klimat och väder, säger Henning Rodhe.
– Men de stora tidningarna har blivit lite bättre de senaste åren.
– Det är ganska låg nivå, säger Lennart Bengtsson.
– Det finns inga fackjournalister längre. Förr blev jag ofta kontaktad av medierna, men sådant förekommer inte längre. Journalisterna frågar en annan journalist som de av någon anledning utnämnt till expert.
– Man kan inte generalisera om politiker, men det stora flertalet har inte satt sig in i frågan, säger Anders Wijkman.
– Det finns politiker som har kunskap, exempel Isabella Lövin, säger Henning Rodhe.
Vad kan då göras? undrar Staffan Dopping. Vilka reformer och förebyggande åtgärder bör vidtas i Sverige och övriga världen, med anledning av det som vi vet om klimatförändringarna?
– Vi måste minska utsläppen av koldioxid, säger Henning Rodhe. – Högre skatt är ett måste.
– Det viktigaste är att stimulera forskningen, säger Lennart Bengtsson. – Det sker mycket positivt. Kanske främst inom transportindustrin där man går över till elmotorer.
– Det sker en gradvis förbättring. I Sverige hade vi de högsta koldioxidutsläppen i mitten av 70-talet, nu är vi hälften. EU totalt sett nådde sitt max 1990 och är i dag nere på 60 procent av det. USA har minskat sina utsläpp med 10 procent de senaste 10 åren. Det är framförallt i utvecklingsländerna som utsläppen ökar.
– Frågan är om vi ska hjälpa till genom innovation för att bli ett exempel att ta efter? säger Anders Wijkman. – Det sker en del positivt som händer, men det tar alldeles för lång tid.
– Att säga att det inte spelar någon roll vad vi gör i Sverige tycker jag är helt fel, säger Henning Rodhe. – När man pratar om utsläpp ska man komma ihåg att våra indirekta utsläpp inte minskat, snarare ökat.
– Det viktigaste vi kan göra är att exportera effektiva svenska lösningar, invänder Lennart Bengtsson.