Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Granskning |

Del 2: Skolornas stora resultatskillnader väcker förvåning

Illustration: Hans von Corswant.

Trots snarlika socioekonomiska förutsättningar får Hässelbygårdsskolan i Stockholm nästan dubbelt så mycket pengar per elev som Seminarieskolan i Landskrona – och Seminarieskolan når ändå bättre resultat. ”Jag blir ju såklart väldigt förvånad, det är ju en enorm skillnad”, säger Annacarin Jendland, rektor på Seminarieskolan, när hon får veta hur mycket pengar som går till skolor i utsatta områden i Stockholm.

I andra delen av Kvartals granskning om den ojämlika skolan tittar vi närmare på tre svenska grundskolor och hur de använder sina resurser. Läs den första delen ”Ojämnt penningregn över skolor i utsatta områden”.

Av Ludde  Hellberg | 11 februari 2021
Ludde Hellberg är Kvartals vd.
Profil I korthet Lästid 9 min Skärmläsarvänlig
I korthet

Så gjordes undersökningen

Vi bad kommunerna redogöra för följande utbetalningar till alla kommunala grundskolor:

  • Grundläggande skolpeng
  • Socioekonomisk ersättning
  • Ersättning för nyanlända
  • Modersmålsundervisning
  • Statsbidrag för karriärtjänster
  • Statsbidrag för likvärdig skola

Särskolor och ersättningar för fritidsverksamheter är undantagna från jämförelsen.

I nio av de elva kommunerna betalas modersmålsundervisningen centralt och erbjuds till skolorna som en så kallad ”fri nyttighet”. För att siffrorna skulle bli så jämförbara som möjligt kommuner emellan valde vi därför att räkna bort den ersättning för modersmålsundervisning som betalas ut till skolorna i de resterande två kommunerna, Stockholm och Linköping. Alla belopp som förekommer i artikeln är alltså exklusive ersättning för modersmålsundervisning. Skillnaderna mellan skolor i utsatta områden och icke utsatta områden är i själva verket större än vad som redovisas i artikeln, eftersom modersmålsundervisning förekommer i större utsträckning i utsatta områden.

Vi frågade också alla kommuner om följande kostnadsposter betalas centralt eller om de betalas av skolorna:

  • Lokalkostnader

Den enda tillfrågade kommunen där lokalkostnader betalas av skolorna är Uppsala. För att kommunernas siffror skulle bli jämförbara bad vi därför Uppsala kommun att redogöra hur mycket respektive skola betalade i lokalkostnad 2020 och räknade av dessa belopp från kommunens utbetalningar till skolorna. Beloppen per elev och läsår som redovisas för Uppsala ska alltså inte täcka lokalkostnader, precis som för övriga kommuner i jämförelsen.

  • Skolmat

I tre av elva kommuner – Borås, Växjö och Örebro – betalar kommunen skolmaten centralt. I övriga åtta tas kostnaden av skolorna. För att kommunernas siffror skulle bli jämförbara använde vi Skolverkets data över kostnad för skolmat i de tre avvikande kommunerna och räknade dessa som extra utbetalningar från kommunerna till skolorna. De redovisade beloppen per elev och läsår ska alltså täcka skolmat i Borås, Växjö och Örebro, precis som för övriga kommuner i jämförelsen.

  • Kapitalkostnader

I följande kommuner betalar skolorna själva kapitalkostnader (ränta- och lånekostnader för exempelvis bänkar och skåp): Botkyrka, Landskrona, Linköping, Stockholm, Uppsala, Södertälje och Örebro. I resterande tillfrågade kommuner tas kostnaden centralt.

I nästan alla tillfrågade kommuner saknas data på hur stora dessa kostnader är. För att få en någorlunda uppfattning om hur stor denna kostnad är kan man använda Stockholms kommun som en referenspunkt. Där var den genomsnittliga kapitalkostnaden per elev ca 500 kronor 2020.

I Landskrona kommun saknas exakt information om kostnaderna, men friskolor ersätts för kapitalkostnader med 1 821 kronor per elev och läsår, för elever i årskurs 7-9. 

  • Rektorslön

I följande kommuner betalas rektors lön centralt: Botkyrka, Göteborg, Landskrona, Stockholm. I resterande tillfrågade kommuner tas kostnaden av skolorna.

I nästan alla tillfrågade kommuner saknas data på hur stora dessa kostnader är för respektive skola. För att få en någorlunda uppfattning om hur stor denna kostnad är kan man använda Stockholms kommun som en referenspunkt. Där var den genomsnittliga kostnaden för rektor ca 2 000 kronor per elev och läsår år 2020.

  • Övriga anmärkningar

Göteborgs kommun kunde inte redogöra exakt för fördelningen av statsbidraget för likvärdig skola. Beloppen som använts i våra beräkningar är enligt kommunen i stort sett korrekta, men består till liten del även av ersättning för administration och fritidsverksamhet.

Linköpings kommun kunde inte redogöra för fördelningen av delar av statsbidraget för likvärdig skola. Detta eftersom bidraget delvis fördelas till olika rektorsenheter och kommunen saknar uppgifter om exakt hur fördelningen till de olika skolorna ser ut.

Beloppen för Stockholms kommun baseras på uppgifter lämnade till Kvartal i mitten av november och bygger på budgeterade utbetalningar för slutet på året. De belopp som betalats ut till skolorna för december månad kan avvika något från de budgeterade beloppen.

I den första delen av Kvartals skolgranskning visade vi hur elva svenska kommuner fördelar resurser mellan skolor i utsatta områden och icke utsatta områden. Störst är skillnaderna i Stockholm, där en skola i ett utsatt område i snitt får 44 500 kronor mer per elev och läsår än en skola i ett icke utsatt område. En av de minsta skillnaderna finns i Landskrona, där en skola i ett utsatt område bara får i snitt 5 500 kronor mer per elev.

I den andra delen av granskningen om den ojämlika skolan ska vi titta närmare på tre kommunala grundskolor med elever från förskoleklass till årskurs nio¹.

  • Mälarhöjdens skola i Stockholm – 1 223 elever (68 000 kr/elev)

Den skola med högstadium som fick minst pengar per elev i Stockholm år 2020. Den ligger i ett välbärgat område strax söder om innerstan.

  • Hässelbygårdsskolan i Stockholm – 459 elever (138 000 kr/elev)

Förutom Rinkebyskolan, som bara har högstadieklasser, var Hässelbygårdsskolan den skola i Stockholm som fick mest pengar per elev 2020. Den ligger i ett utsatt område.

  • Seminarieskolan i Landskrona – 653 elever (75 500 kr/elev)

Seminarieskolan fick mest pengar per elev i Landskrona. Den ligger också i ett utsatt område – men fick bara något mer än hälften så mycket pengar per elev som Hässelbygårdsskolan i Stockholm.

 


 

Beloppen i diagrammen är lägre än de faktiska summor som betalas ut till skolorna, men skillnaderna kommuner emellan är så nära verkligheten vi kan komma. Vid direkta jämförelser mellan två kommuner bör man beakta att beloppen inte är justerade för rektorslön och kapitalkostnader. Under I korthet i början av artikeln kan du läsa mer om hur vi har räknat.

 

På Mälarhöjdens skola, som får nästan lika mycket pengar som Seminarieskolan, har endast 7 procent av eleverna utländsk bakgrund och av dessa är 2 procentenheter nyinvandrade. Nyinvandrade elever har varit folkbokförda i Sverige i mindre än fyra år, enligt Skolverkets definition. 87 procent av föräldrarna på Mälarhöjdens skola har eftergymnasial utbildning.

På Seminarieskolan i Landskrona har 76 procent av eleverna utländsk bakgrund, 10 procent är nyinvandrade och bara 30 procent av föräldrarna har eftergymnasial utbildning.

Elevsammansättningen är snarlik på Hässelbygårdsskolan i Stockholm. 83 procent av eleverna har utländsk bakgrund, och av dessa är 11 procentenheter nyinvandrade. Något fler av föräldrarna – 34 procent – har eftergymnasial utbildning. Ändå får Hässelbygårdsskolan nästan dubbelt så mycket pengar per elev som Seminarieskolan (under ”I korthet” i början av denna artikel kan du läsa mer om hur vi har räknat och vilka poster som inkluderats i beloppen).

Så används pengarna

Så vad används pengarna till på dessa tre skolor – och hur presterar eleverna?

Det är stor skillnad i lärartäthet mellan Mälarhöjdens skola och de två andra.

I Mälarhöjden går det nästan 17 elever på en lärare. I Hässelbygårdsskolan är motsvarande siffra 10, på Seminarieskolan i Landskrona är den 12.

 


 

Källa: Skolverket.

 

Källa: Skolverket.

 

På Hässelbygårdsskolan, som alltså har högst lärartäthet av de tre skolorna, har också störst andel av lärarna en pedagogisk högskoleexamen: 93 procent. Mälarhöjden: 85 procent. Seminarieskolan: 77 procent.

Vad gäller uppnådda resultat sticker Mälarhöjdens skola ut. Elevernas genomsnittliga meritvärde² på 270 är bland de högsta i Sverige, och 94 procent uppnår kunskapskraven i alla ämnen. Mindre än fyra procent av eleverna gick ut utan gymnasiebehörighet 2019.

Både Hässelbygårdsskolan och Seminarieskolan, som alltså anses ha bland de svåraste socioekonomiska förutsättningarna i landet, klarar sig förhållandevis väl vad gäller meritvärden. Deras genomsnittliga meritvärden ligger precis vid rikssnittet för kommunala skolor – 224,5.

 


 

Källa: Skolverket.

 

Vad gäller andel elever som klarar kunskapskraven i alla ämnen ser det något sämre ut – 59 procent för Hässelbygårdsskolan och 66 procent för Seminarieskolan, att jämföra med rikssnittet på 73 procent.


 

I Skolverkets statistiska modell SALSA, som används för att beräkna förväntade resultat baserat på elevsammansättning och andra förutsättningar, överpresterar samtliga tre skolor. Ett genomsnitt av skolornas faktiska resultat de senaste tre åren, i relation till de förväntade resultaten enligt SALSA, visar att Seminarieskolans elever presterat allra bäst – 36 meritpoäng bättre än förväntat och 7 procentenheter fler elever än man räknat med uppnådde kunskapskraven i alla ämnen.

 


 

Källa: Skolverket.

 

Så med i stort sett samma socioekonomiska förutsättningar, något färre lärare som i snitt har lägre utbildning, och med ungefär hälften av de ekonomiska resurserna, uppnår Seminarieskolan i Landskrona bättre resultat än Hässelbygårdsskolan i Stockholm.

Enorma skillnader

Hur är det möjligt? Vad använder Hässelbygårdsskolan pengarna till?

Linda Kjellkvist, fram till nyligen tillförordnad rektor på Hässelbygårdsskolan och i dag biträdande rektor, förvånas över de stora skillnaderna i resurstilldelning mellan hennes egen skola och Seminarieskolan i Landskrona.

– Jag ser på det material du visar att det är väldigt olika mellan skolorna, men jag kan inte förklara det eller ge dig underlag på varför det är så. Det skulle vara väldigt intressant att se hur de gör på Seminarieskolan, som verkar lyckas så bra. Och även jämföra hur budgetarna ser ut, säger Linda Kjellkvist.

Ungefär 85 procent av Hässelbygårdsskolans budget går till personalkostnader. Då inte bara lärare, utan även skolledning, elevhälsoteam och kökspersonal. Skolan har något högre lärartäthet än Seminarieskolan, och större andel av lärarna har pedagogisk högskoleutbildning. Men varken lärartäthet, högre löner eller skolans förhållandevis stora elevhälsoteam förklarar till fullo de enorma skillnaderna i resurser mellan de två skolorna.

Linda Kjellkvist lyfter modersmålsundervisning och studiehandledning som en annan stor utgift. I Stockholm betalar kommunen ett bidrag för modersmålsundervisning till skolorna, men detta täcker bara ungefär hälften av kostnaderna, enligt Kjellkvist. I Landskrona står kommunen för hela kostnaden. Hon menar också att det kan finnas andra skillnader mellan Stockholm och Landskrona som förbises i en jämförelse som denna – vilket det med allra största sannolikhet också gör, så komplexa som systemen är – men hon tycker ändå att Kvartals underlag visar att någonting inte stämmer.

– En väldigt stor del av mig tycker att det är jobbigt att det verkar vara så här. Som en representant för skolan tycker jag det. Det är våra skattepengar, det är illa att det är så olika, men det är bra att man nu får upp ögonen för det, säger Linda Kjellkvist.

Från vänster ses Micael Pettersson, Annacarin Jendland och Linda Kjellkvist. Foto: Stockholms stad och Landskrona kommun.

Annacarin Jendland, rektor på Semniarieskolan i Landskrona, förvånas även hon över de stora skillnaderna i resurstilldelning – och framförallt över hur mycket pengar som går till Hässelbygårdsskolan och andra skolor i Stockholms utsatta områden.

– Jag blir ju såklart väldigt förvånad. Det är ju en enorm skillnad. Även om kanske lärarlönerna är något högre i Stockholm så blir jag förvånad. Jag tycker det känns som helt omotiverat höga belopp – jag tycker ändå att vi uppnår bra resultat med våra resurser. Jag skulle inte kunna motivera att vi fick så mycket pengar, säger Annacarin Jendland.

Hur skulle du använda mer pengar?

– Då skulle jag anställa någon mer lärare och satsa på lärmiljön. Jag säger inte att det är nödvändigt, men om jag skulle få pengar så skulle jag troligtvis göra det. Man kan ju alltid sätta fart på mer pengar, men det är ju en fråga om huruvida vi behöver det för att bedriva undervisningen, säger Annacarin Jendland.

Micael Pettersson, rektor på Mälarhöjdens skola i Stockholm, är väl medveten om att hans skola är bland dem som får minst pengar per elev i kommunen – och att skolor i utsatta områden får väldigt mycket mer.

– Jag har sett såna här siffror förut och jag kan bara säga att jag tror att debatten är viktig. Jag vill inte alls missgynna de mest utsatta eleverna, om vi kallar dem det, men om vi lägger väldigt, väldigt stora medel så måste det ju ge resultat, säger Micael Pettersson.

Tror du att de där sista 50 000 kronorna per elev har önskad effekt på de skolor som får allra mest?

– Nej, jag är jättetveksam faktiskt. Ser vi några resultatskillnader? Jag var i Salems kommun tidigare, och den skola som hade de största problemen fortsatte att ha stora problem när man införde det här systemet. Det hände ingenting med deras resultat när man gav dem mer pengar. Det gjorde ingen skillnad, säger Micael Pettersson.

Olika resultat under samma förutsättningar

Regeringens skolutredare Björn Åstrand, som i våras slutförde sin utredning om en mer likvärdig skola, tror inte på att de extra pengarna som går till Hässelbygårdsskolan saknar betydelse för resultaten.

– Nej jag tror inte att det är rätt slutsats att dra faktiskt. Sen är det klart att någonstans på kurvan så börjar pengarna få sämre effekt, det finns en avtagande avkastning.

 

Den 27 april 2020 överlämnade regeringens utredare Björn Åstrand utredningen om en mer likvärdig skola till utbildningsminister Anna Ekström.

 

Är det rimligt att två skolor med lika förutsättningar får så olika mycket pengar?

– Något av en arkimedisk punkt för hela vårt resonemang i likvärdighetsutredningen är ju att det inte är rimligt att man har väldigt olika resurser under samma förutsättning. Om man har lika utmaningar bör man ha lika resurssättning och om man har olika utmaningar så bör man också ha olika resurssättning, säger Björn Åstrand.

Utbildningsminister Anna Ekström svarar på Kvartals frågor i en skriftlig intervju efter att hon tagit del av den första delen av granskningen om den ojämlika skolan, där vi bland annat kunde visa på stora skillnader i hur olika kommuner fördelar resurser till skolor i utsatta områden.

– Björn Åstrands likvärdighetsutredning visar att det finns stora skillnader mellan kommuners kostnader för skolan, som inte kan förklaras av glesbygdsfaktorer eller av elevernas socioekonomiska bakgrund. Så jag är inte helt förvånad, men att skillnaderna är så här stora är bekymmersamt, säger Anna Ekström.

 

Utbildningsminister Anna Ekström kommenterar Kvartals granskning av resurstilldelning till skolor. Hon menar att det är ”bekymmersamt att skillnaderna är så här stora”.

Hon vill inte kommentera att Hässelbygårdsskolan i Stockholm får nästan dubbelt så mycket pengar per elev som Seminarieskolan i Landskrona – och att den senare ändå uppnår bättre resultat.

– Det är svårt att säga något om resultaten på enskilda skolor, men vi vet sedan tidigare att det inte är rätlinjiga samband mellan insatta resurser och resultat, säger Anna Ekström.

– Tittar man samlat på resultaten på kommunnivå så kan vi se att det har betydelse att fördela resurser med hänsyn taget till elevernas förutsättningar, och resurserna spelar roll för möjligheten att nå goda resultat i alla skolor, säger utbildningsministern.

I den tredje och sista delen av Kvartals granskningsserie frågar vi personer från olika delar av Skolsverige vilken de tror är bästa strategin för att vända den negativa utvecklingen på skolor i utsatta områden.

 

Se noter Visa mindre

Noter

1, Bortsett från beloppen i artikeln, vilka bygger på Kvartals egen datainsamling, så kommer all statistik från Skolverket.se.

2, Meritvärdet är en sammanräkning av en elevs 16 eller 17 bästa betyg i grundskolan och används för antagning till gymnasiet.

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.