Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Del 1: Ojämnt penningregn över skolor i utsatta områden

Illustration: Hans von Corswant

Av de elva undersökta kommunerna är skillnaden i resurstilldelning mellan skolor i utsatta områden och skolor i icke utsatta områden överlägset störst i Stockholm. Men hur mycket pengar går egentligen till skolor i utsatta områden? Under tre månader har Kvartal kartlagt hur pengar fördelas inom den svenska grundskolan – och hittat enorma skillnader mellan både enskilda skolor och hela kommuner. ”Om dina siffror stämmer så är det väl mer bekymmersamt än vad jag kanske trodde”, säger Björn Åstrand, regeringens särskilde skolutredare.

Av Ludde  Hellberg | 9 februari 2021
Ludde Hellberg är frilansjournalist.
I korthet Stöd KvartalLästid 9 min
I korthet

Så gjordes undersökningen

Vi bad kommunerna redogöra för följande utbetalningar till alla kommunala grundskolor:

  • Grundläggande skolpeng
  • Socioekonomisk ersättning
  • Ersättning för nyanlända
  • Modersmålsundervisning
  • Statsbidrag för karriärtjänster
  • Statsbidrag för likvärdig skola

Särskolor och ersättningar för fritidsverksamheter är undantagna från jämförelsen.

I nio av de elva kommunerna betalas modersmålsundervisningen centralt och erbjuds till skolorna som en så kallad ”fri nyttighet”. För att siffrorna skulle bli så jämförbara som möjligt kommuner emellan valde vi därför att räkna bort den ersättning för modersmålsundervisning som betalas ut till skolorna i de resterande två kommunerna, Stockholm och Linköping. Alla belopp som förekommer i artikeln är alltså exklusive ersättning för modersmålsundervisning. Skillnaderna mellan skolor i utsatta områden och icke utsatta områden är i själva verket större än vad som redovisas i artikeln, eftersom modersmålsundervisning förekommer i större utsträckning i utsatta områden.

Vi frågade också alla kommuner om följande kostnadsposter betalas centralt eller om de betalas av skolorna:

  • Lokalkostnader

Den enda tillfrågade kommunen där lokalkostnader betalas av skolorna är Uppsala. För att kommunernas siffror skulle bli jämförbara bad vi därför Uppsala kommun att redogöra hur mycket respektive skola betalade i lokalkostnad 2020 och räknade av dessa belopp från kommunens utbetalningar till skolorna. Beloppen per elev och läsår som redovisas för Uppsala ska alltså inte täcka lokalkostnader, precis som för övriga kommuner i jämförelsen.

  • Skolmat

I tre av elva kommuner – Borås, Växjö och Örebro – betalar kommunen skolmaten centralt. I övriga åtta tas kostnaden av skolorna. För att kommunernas siffror skulle bli jämförbara använde vi Skolverkets data över kostnad för skolmat i de tre avvikande kommunerna och räknade dessa som extra utbetalningar från kommunerna till skolorna. De redovisade beloppen per elev och läsår ska alltså täcka skolmat i Borås, Växjö och Örebro, precis som för övriga kommuner i jämförelsen.

  • Kapitalkostnader

I följande kommuner betalar skolorna själva kapitalkostnader (ränta- och lånekostnader för exempelvis bänkar och skåp): Botkyrka, Landskrona, Linköping, Stockholm, Uppsala, Södertälje och Örebro. I resterande tillfrågade kommuner tas kostnaden centralt.

I nästan alla tillfrågade kommuner saknas data på hur stora dessa kostnader är. För att få en någorlunda uppfattning om hur stor denna kostnad är kan man använda Stockholms kommun som en referenspunkt. Där var den genomsnittliga kapitalkostnaden per elev ca 500 kronor 2020.

I Landskrona kommun saknas exakt information om kostnaderna, men friskolor ersätts för kapitalkostnader med 1 821 kronor per elev och läsår, för elever i årskurs 7-9. 

  • Rektorslön

I följande kommuner betalas rektors lön centralt: Botkyrka, Göteborg, Landskrona, Stockholm. I resterande tillfrågade kommuner tas kostnaden av skolorna.

I nästan alla tillfrågade kommuner saknas data på hur stora dessa kostnader är för respektive skola. För att få en någorlunda uppfattning om hur stor denna kostnad är kan man använda Stockholms kommun som en referenspunkt. Där var den genomsnittliga kostnaden för rektor ca 2 000 kronor per elev och läsår år 2020.

  • Övriga anmärkningar

Göteborgs kommun kunde inte redogöra exakt för fördelningen av statsbidraget för likvärdig skola. Beloppen som använts i våra beräkningar är enligt kommunen i stort sett korrekta, men består till liten del även av ersättning för administration och fritidsverksamhet.

Linköpings kommun kunde inte redogöra för fördelningen av delar av statsbidraget för likvärdig skola. Detta eftersom bidraget delvis fördelas till olika rektorsenheter och kommunen saknar uppgifter om exakt hur fördelningen till de olika skolorna ser ut.

Beloppen för Stockholms kommun baseras på uppgifter lämnade till Kvartal i mitten av november och bygger på budgeterade utbetalningar för slutet på året. De belopp som betalats ut till skolorna för december månad kan avvika något från de budgeterade beloppen.

Krav på mer pengar till skolor i utsatta områden har blivit mer regel än undantag i debatten om gängkriminalitet och segregation. Men det är sällan som någon talar om hur skolresurserna fördelas i dagsläget. En anledning till det kan vara att frågan är mycket komplicerad att besvara.

Olika sätt för resursfördelning

Till att börja med sker resursfördelningen på olika sätt i Sveriges 290 kommuner. Utöver den grundläggande skolpengen, som varierar mellan olika kommuner och beroende på elevernas ålderssammansättning, tillkommer vad som kallas socioekonomisk ersättning, ett 50-tal riktade statsbidrag samt ett flertal andra ersättningar. För att komplicera saken ytterligare räknar en del kommuner in olika statsbidrag i den socioekonomiska ersättningen, medan andra har så avancerade fördelningssystem att de inte ens själva kan svara på hur vissa av statsbidragen fördelas mellan olika skolor. I en del kommuner ska skolornas pengar räcka till lokalhyra och skolmat, medan dessa poster betalas centralt av kommunen i andra fall. Bara för att nämna några av de många skillnader som försvårar skoljämförelser kommuner emellan.

Läs mer Visa mindre