Judas öde är en perfekt intellektuell lek för en viss typ av personer. Till lästipsen i denna text lägger jag till Judas av Amos Oz där bilden av ”förrädaren” utmanas.

Jag tycker själv att de här samtalen är väldigt roliga att göra. Så det är kul att många tycks uppskatta konceptet. Vår målbild är en situation där partiledaren tar med en vän och vi sitter på varsin sida av ett bord på en pub eller ett café. Sedan finns så klart vissa svårigheter: De är politiker som är i valrörelse, hur mycket avspänt samtal man än vill ha så finns den ”femte gästen” – valrörelsen – med i rummet. Vad skulle ni vilja skruva på tills nästa avsnitt om något?

Facebook-kommentaren ger om inte annat en inblick i hur ”snacket går” åtminstone på vissa delar av SVT.

Kan varmt rekommendera även denna text på samma tema och av samme skribent, som är läkare och psykiatriker: https://kvartal.se/henrikhojer/artiklar/varfor-lockar-en-adhd-diagnos/cG9zdDo2ODY1

Kul parallell mellan Gyökeres och Furtenbach. Furtenbach kommenterar dock att Demoskop, trots kritiken mot självrekryterande paneler, prickat närmast valresultatet de två senaste riksdagsvalen. Han säger att de använde sig av en traditionell metod i valet 2018, alltså inte självrekryterande webbpanel. Att det gick bra för dem 2022 med den omdiskuterade metoden. Men inte så bra i EU-valet 2024. Själv tycker jag det är intressant att Demoskop avviker så kraftigt från andra institut. De sätter ju stödet för Liberalerna på 4,5 procent medan övriga landar på runt 2 procent i snitt. Demoskop ligger därmed cirka 120 procent (inte procentenheter) högre än snittet av de andra. Vilket är en extrem avvikelse. Blir spännande att följa.

Är det bara jag som ser fram emot när vi äter nudlar i regnet och pratar ”cityspeak” med varandra samtidigt som robotar räddar välståndet genom gruvor i off-world colonies?

Mängden ministrar med SD i regeringen blir troligtvis en riktig huvudvärk efter nästa val. Redan i dag har Sverige orimligt många ministrar. Utbildnings- och gymnasie-, högskole- och forskningsminister. Social- och socialtjänstminister. Försvarsminister och minister för civilt försvar. Denna devalvering av enskilda poster lär fortsätta.

Många ämnen i dagens avsnitt. Vårt mål är att erbjuda en form av kort-fördjupning, att man ska få nya tankar eller insikter kring aktuella ämnen samtidigt som man får en uppdatering av dagens viktigaste nyheter utan att programmet blir längre än 15 minuter. Kom gärna med feedback om hur ni tycker vi lyckas. Och glad påsk alla!

Fin text! Kul att läsa om din bakgrund också. Jag som trodde du var ny på jobbet.

Den här frågan kommer vi att få brottas länge och mycket med, tror jag. I grunden handlar det om synen på Sverige som ett mångkulturellt och mångetniskt samhälle, om gränsen mellan integration och assimilation och förstås om den djupt liggande svenska värderingen att människor ska få tro på vad de vill och leva hur de vill så länge de följer lagen. Även om många infödda svenskar är sekulära är kristendomen det fundament som samhället är byggt på historiskt. Därför blir det en intressant utmaning att sätta gränserna för hur annorlunda normer och levnadssätt en stor minoritet kan ha utan att samhällsgemenskapen upplevs hotad. Hur går era tankar om den avvägningen?

Jag har i min omgivning sett flera personer i 30-årsåldern, ofta med sekulär bakgrund, som blivit kristna de senaste åren. Det är intressant att se hur snabbt människor till synes kan gå från ett sätt att tänka till ett helt annat. De jag har mött verkar må bra av sin tro, vilket också ligger i linje med forskning som visar att tro och andlighet kan bidra till ökat välbefinnande. Därför tänker jag att utvecklingen är positiv.

Som pappa till två barn på väg ut i vuxenlivet läser jag detta med viss igenkänning och sorg. Även när jag ser mig omkring bland bekantas barn ser jag exempel på att min egen generation kanske hade det lättare – vi hade inga skärmar, men cyklar och böcker. Och kanske en starkare framtidstro som skapade ett starkare driv… Eller vad tror du?

Gentrifieringsdiskussionen är inte helt svartvit. Jag kan jämföra med hur det ser ut i den skånska kustort där jag bor delar av året. Fiskarbefolkningen borta sedan generationer, inga större arbetsplatser eller industrier är kvar, invånarna består till stor del av pensionärer. De unga har flyttat till studier och jobb och de pittoreska små gatuhusen ägs nästan samtliga av sommarboende. Men samtidigt som det klagas på att ”stockholmarna” kommer och köper upp allt, hade orten sannolikt varit stendöd utan utbölingarnas pengar. Och lokalbefolkningens egna barn som flyttar till storstäderna bidrar där till upptrissade lägenhetspriser och decennielånga bostadsköer, vilket drabbar våra barns möjligheter att flytta hemifrån utan att en sparad miljon eller två.

I rask takt uppstår en spricka inom Nato inför våra ögon. Spanien, Frankrike och Italien ”krånglar” när det gäller tillgång till luftrum och flygplatser, Polen säger nej till begäran om Patriots. Kanada och Spanien når de stipulerade 2 procent med nöd och näppe och lite bokföringskonst. Kanske inte så konstigt när man tänker på Grönlands-debaclet. Men likafullt rätt skrämmande. Ibland funderar jag över hur världen kommer se ut om 25 år. Kommer vi alls känna igen oss?

Jag undrar hur stora växlar man egentligen kan dra på skillnader i ett år från ett annat gällande Generationsrapporten. Hur en generation skiljer sig från en annan ser man nog mer över tid.

Mycket intressant text, även om den inte bygger på lika övertygande forskning som min artikel om att Sveriges VM-öde har en direkt påverkan på valet i september…. Jag läser här att besökarna brydde sig mer om atmosfären än om vilka som vann i skidskytte-världscupen och Formel 1. Handen på hjärtat, med all respekt för dessa lekar med skidor, pickadoller och bilar – de är ju inte direkt jämförbara med fotbollens magnitud. När det gäller ekonomin inser jag att jag måste köpa en ny tv inför VM – vilket talar för artikelns tes om ökad konsumtion. Vilka tror ni vinner VM, och varför vinner Gyökeres skytteligan?

Sverige och EU kan inte öppna Hormuzsundet. Men de kan hjälpa Ukraina till seger mot Ryssland, om viljan finns. Von der Heide pekar i denna text på att även om medierna fokuserar på Trumps senaste utspel – blir det eskalering eller nertrappning i kriget – så är slutsatsen densamma för oss i Europa. Vad tänker du? PS. Läser i Wall Street Journal hur Scott Bessent försöker lugna marknaden med att ”more and more ships go through on a daily basis as individual countries cut deals with the Iranian regime”. Är lösningen nu att världen ska be mullorna om lov? Detta krig har kallats ”the stupidest war in history”,. Vad gäller den politiska retoriken kring det så undrar jag om det inte är på topp tio trots allt.

Har än en gång nördat ner mig i trender och statistik, som till skillnad från braskande rubriker och målande beskrivningar säger mer om världens faktiska utveckling.

Marco Rubio har helt rätt. Medlemmar i Nato som ställer sig på terrorregimen Irans sida – som Spanien- genom att vägra stöd åt USA i det pågående kriget, bör givetvis räkna med tydliga ifrågasättanden av sin hemvist i Nato. Här finns en hemläxa att göra för de medlemsländer i EU som ingår i Nato.