Larm: Svenskar tar över – spanjorer flyr stadsdelen

Antoni, 79, säger det rakt ut. Han lutar sig mot trottoarkanten på en gata där han knappt längre känner igen någon. Han har bott hela sitt liv i Santa Catalina – ett tidigare fiskarkvarter som nu förändrats i grunden.

– Det finns knappt några mallorkiner kvar, säger han till El Diario.

Tidningen har pratat med fler invånare som är kritiska till svenskarnas intåg.

– Jag väntar på att flytta härifrån så snart som möjligt. Till ett lugnare område, säger Antoni.

Han beskriver en vardag fylld av oväsen och konflikter.

– Man kan inte bo här. Man kan inte sova här.

De senaste åren har bostadspriserna skjutit i höjden i Santa Catalina. Skandinaviska företag och fastighetsbyråer har riktat in sig på området – vilket har pressat upp priserna kraftigt.

Invånare vittnar om att svenskar betalar upp till fyra gånger mer än vad bostäderna anses vara värda och även har trissat upp hyrorna.

De svenska aktörerna fungerar som mellanhänder mellan köpare i norra Europa och en lokal marknad som blir allt mer oåtkomlig för ursprungsbefolkningen.

Konsekvenserna märks tydligt: hyror som rusar – och grannar som inte har råd, som tvingas bort eller som inte längre känner sig hemma.

Några meter bort ansluter Tomeu till samtalet med tidningen.

– Det här är ett ämne som får mitt blod att koka, säger han.

För honom är förändringen djupt personlig.

– Där hade mina morföräldrar en livsmedelsbutik. Casa Paco, säger han och pekar.

– Det var där mina föräldrar träffades.

El Diario beskriver Santa Catalina som en gammal arbetarstadsdel som en gång präglades av gemenskap, prisvärda bostäder och en stark identitet kopplad till havet och hamnen. Men runt 2013 började utländska investeringar – särskilt svenska – att strömma in. Det som en gång var hem för många blev en affärsmöjlighet för andra. Hela fastigheter köptes upp. Mönstret återkommer: köpa billigt, totalrenovera – och sälja vidare som lyxbostäder till internationella köpare som höjer hyrorna.

Idag är omvandlingen så påtaglig att området kallas ”Lilla Sverige”, rapporterar El Diario. Enligt tidningen är det ingen överdrift, utan resultatet av mer än ett decennium av utländska investeringar som förändrat den sociala sammansättningen.

Samtidigt finns andra röster. Raúl, som också bor i området, ger en annan bild.
Han beskriver området lite som ett tidigare utanförskapsområde som nu gentrifieras.

– För 25–30 år sedan var det här riktigt dåligt. Ingen ville bo här, säger han.

Han menar att ansvaret inte bara ligger hos köparna.

– Problemet är inte den som köper, utan den som säljer. Om en svensk betalar fyra gånger mer – vad gör du?

Idag är ingen av hans barndomsvänner kvar.

Även svenskar som bor i området har intervjuats. Christin och Ebba beskriver Santa Catalina som idealiskt – centralt, men ändå lugnt, med närhet till havet. Men de pekar också på en paradox:

– Många svenskar lämnar Santa Catalina… Det finns för många svenskar, säger de till tidningen.

Koncentrationen av svenskar i stadsdelen har blivit så stor att den ibland känns obekväm, menar de. Samtidigt tror de att området skulle kunna behålla sin mångfald – om fler spanjorer stannade kvar.

Butiksägaren Michelle vill också se en mer blandad befolkning.

– Min dröm har alltid varit att bo där människor från hela världen möts: Spanien, Mallorca, Latinamerika, Tyskland, Asien – alla är välkomna, säger hon till tidningen.¹

Flera akademiska studier pekar ut Santa Catalina som ett tydligt exempel på gentrifiering i Palma. Forskning från UAB, universitet i Barcelona, visar hur utländska investeringar trängt bort boende. En rapport beskriver ett område under hårt tryck: stigande bostadspriser och snabb social förändring under det senaste decenniet.²

Rapporten beskriver ett fenomen som inte längre är tillfälligt, utan strukturellt. Att köpa bostad blir allt svårare, men att hyra är inte heller ett realistiskt alternativ för många. Resultatet är ”en tyst fördrivning: grannar som flyttar utan synliga vräkningar, men pressade av en marknad de inte längre har råd med”.

El Diario betraktas som en av de mest inflytelserika digitala medierna i Spanien, särskilt när det gäller undersökande journalistik och opinionsbildning. Den konkurrerar med större, mer traditionella tidningar som El País och ABC.

På Instagram har hundratals läsare kommenterat artikeln:

”De kommer utifrån med sina traditioner och anpassar sig inte till vår kultur, och dessutom tränger de ut oss från våra kvarter”, skriver Iván Solbes.

”Málaga är likadant. De säljer till rika och sen övertygar de folk att ’Mohamed’ är problemet”, kommenterar Raúl Ubriz.

”Vilken skräck! I Alicante pågår samma sak. Priserna skjuter i höjden. De flyttar hit, de lär sig inte språket, de köper något till sig själva och annat som de hyr ut”, skriver Patricia.

”Och vem sålde ut stadsdelen? Mallorkinerna. Inte svenskarna”, skriver Manuel Israel Nieves González.

”Det är en skam att svenskar får köpa lägenheter i Santa Catalina medan vi härifrån med våra löner knappt klarar oss till slutet av månaden”, kommenterar Dolores Conti.

”Det behövs reglering och skydd”, skriver Mar Domènech Bert.

”Var är patrioterna nu?”, frågar sig Álvaro Moraleda.

”Det stora folkutbytet”, skriver Daniel Leira.