Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Krönika |

Yttrandefrihetens sociala hinder

Illustration: Hans von Corswant

Det farliga för demokratin är inte att vi argumenterar, utan när vi av rädsla för hur våra tankar ska tolkas eller användas i framtiden väljer att inte argumentera alls, skriver Marcus Rossheim, volontärarbetare för Kvartal som studerar idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.

Av Marcus  Rossheim | 3 april 2022
Marcus Rossheim volontärarbetar för Kvartal med moderering av sociala medier. Han har läst vid Lunds universitet sedan 2017 och har kandidatexamen i statsvetenskap och historia. Idag studerar han masterprogrammet i idé- och lärdomshistoria.
ProfilLästid 7 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Jag har studerat politik på heltid i ett halvt decennium. På väggen mellan biblioteket och vardagsrummet hänger två examina som intygar någon form av framgång i dessa studier. Ändå inser jag en skillnad med åren; det politiska blir mer och mer en plats av uppgivenhet. Det politiska samtalet, även i privata sammanhang, blir ett brus utan skarpa toner. En retorisk poäng blir förkastad därför att den inte är tillräckligt nyanserad. Ett välbalanserat resonemang blir underkänt därför att avsändarens budskap förväntas ingå i ett politiskt spel.

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.