Men vid en närmare anblick på den svenska pandemihanteringen framstår den snarare som genomsyrad av ideologiska, politiska och etiska ställningstaganden. Företrädare för pandemihanteringen verkar samtidigt ha en världsbild där det finns vattentäta skott mellan fakta och värderingar.
Denna inre motsägelse i den svenska självberättelsen har inte minst präglat tre av den svenska pandemihanteringens viktigaste berättarröster – statsepidemiologen Anders Tegnell, bakteriologiprofessorn Agnes Wold och epidemiologen Emma Frans.
Ideologin bakom Sveriges strategi
Den 11 mars 2020, i en intervju i Expressen, får Anders Tegnell frågan om huruvida människor borde jobba hemifrån. Tegnell medger att det har gett goda resultat i Italien men är ändå tveksam. ”Vissa grupper i samhället kan jobba hemifrån, men inte alla”, förklarar han. Tegnell vill fortsätta ha ”jämlikhet i samhället”, ”så att alla har samma chanser att hålla sig friska.”1 Det innebär också att alla ska ha chans att bli sjuka.
Bekvämare att låtsas att det hela bara handlar om naturvetenskap, som man sedan målar upp som opartisk och värdeneutral.
Tegnells svar är inte taget ur luften. Det har snarare ett utvecklat ideologiskt ramverk bakom sig. Det bygger på det så kallade ”jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet”, som har varit riktlinje för Folkhälsomyndighetens arbete under de senaste åren. År 2019, till exempel, gav regeringen FHM uppdraget att ta fram en stödstruktur ”för god och jämlik folkhälsa” Det förment neutrala begrepp som underbygger resonemanget är inte utan politisk laddning: vi ska mäta och jämföra ”hälsoutfallet” mellan patienter, eller jämna ut ”hälsoklyftor” för att uppnå ”folkhälsopolitiska mål”.2
Jämlikhet är ingen medicinsk fråga. Det är snarare en etisk fråga, en fråga om hur vi bör och inte bör handla. FHM, däremot, har sällan redovisat etiska resonemang som etiska i sitt arbete. Inte minst under pandemin. Det är bekvämare att låtsas att det hela bara handlar om naturvetenskap, som man sedan målar upp som opartisk och värdeneutral.
Plikt, pandemi, patriarkat
Frågan om skolstängningar är ett exempel på hur etiska föreställningar sipprar under den vetenskapliga ytan. I början av pandemin fanns inga studier som styrkte effektiviteten av skolstängningar,3 vilket gav etiska övervägande fritt spelrum. FHM:s argument för att inte stänga skolorna, till exempel, betonar vikten av ”skolplikten”4 och ”rätten till utbildning”.5
”Plikter” som måste uppfyllas, ”rättigheter” som inte får kränkas. Dessa är etiska begrepp, som ligger utanför naturvetenskapen. Den etiska aspekten blir dock aldrig uppmärksammad eller föremål för diskussion. Man hör däremot mycket om att de svenska besluten är ”faktabaserade”, eller att de ”grundas på evidens”.6 Det låter härligt svalt, rationellt och vetenskapligt.
En av de ivrigaste förespråkarna för vetenskapligheten i beslutet kring skolorna är bakteriologiprofessorn, överläkaren tillika ”årets kvinna” Agnes Wold. Hon är en pålitlig citatmaskin för medierna i frågor om vetenskap och sunt förnuft. Under pandemin har hon upphöjts till en position som närmast kan jämföras med den Leif GW Persson har i frågor om brottslighet.
Wold berättar exempelvis för den norska nyhetssidan Khrono att hon är nöjd med att Sverige – till skillnad från de över hundra länderna i världen som har stängt skolorna – ”har lyckats hålla en linje baserad på vetenskap”. Men när Wold ska styrka detta mynnar resonemanget ut i att skolstängningar skulle vara sexistiska: det är ”patriarkalt” att stänga skolor,7 menar hon, eftersom det kedjar fast kvinnorna vid hemmet och barnen.8 Wold menar dessutom att det är samma genusteoretiska slutsatser som Folkhälsomyndigheten har dragit: ”Tack och lov har Sverige en Folkhälsomyndighet som förstår det här”, säger hon.9
Moralpolitik i vetenskapliga kläder
Wolds resonemang gestaltar kärnan i problemet. Att stänga skolor är etiskt fel. Slutsatsen är en produkt av ett etiskt och inte ett vetenskapligt resonemang, som kommer fram till att vissa handlingsalternativ motverkar kvinnokampen. Moralfilosofi och etik (och, till viss mån, genusteori) behandlas visserligen som ”vetenskapliga” åtaganden inom akademin. Det är dock tydligt att när Wold uttalar sig om ”vetenskapen” är det nästan alltid naturvetenskapen som åsyftas.
Misstanken att hennes ivriga stöd för denna linje om skolstängningar skulle kunna ha en etisk grund som ligger bortom naturvetenskapen verkar inte väckas hos henne – inte ens när hon förklarar att skälet till varför hon tycker så är att hon ”är ju feminist.” 10
Den prisbelönta vetenskapsjournalisten och doktorn i medicinsk epidemiologi Emma Frans tänker i liknande banor i sitt program Hjärta och hjärna i Sveriges Radio. Frans menar att skolstängningar är en dålig idé på grund av de negativa effekterna på samhället. Hon gör det från en upphöjd position i offentligheten som andra betydligt mer meriterade forskare bara kan drömma om. Frans är vald till Årets folkbildare, Årets röst och är även regeringens demokratiambassadör.
Det uppstår dock problem: Vad ska man svara lärare som är oroliga för att bli smittade? Frans menar att ”man måste väga olika saker mot varandra”. ”För det första”, säger hon, ”kommer de flesta personer som inte är över 70+ klara detta väldigt bra.” De flesta är tyvärr inte alla, och det finns lärare som kommer att bli allvarligt sjuka och till och med ge sina liv under pandemin.11 Men detta, menar Frans, måste vägas mot att ”samhället fortsätter att pågå”. Det som är viktigt att förstå – oavsett om Frans i slutändan har rätt eller inte – är att detta är en etisk avvägning, som avgörs på etiska premisser. Vi frågar oss om hur vi bör agera, om vad som är viktigt. 12
Zeitgeisten i TV-soffan
Ett ytterligare exempel på den sammanblandningen av etik och naturvetenskap som jag försöker peka på finns i en intervju med Agnes Wold. Wold ställs inför frågan om huruvida det bör vara obligatoriskt för sjukvårdspersonal att vaccinera sig. ”Man ska inte blanda in moral i detta” säger Wold. ”Det har inget att göra med medicinska frågor. Folk har rätt att bestämma över sin egen kropp.” 13
Under lång tid har av medierna upphöjda folkbildare med en till synes ytlig förståelse av vetenskapens djupare dimensioner fått dominera det offentliga samtalet och belönats med utmärkelser.
Wold ger här tydligt uttryck för uppfattningen att moral inte hör hemma i vad som borde betraktas som vetenskapliga frågor om medicin. Hon hinner dock knappt hämta andan innan hon själv blandar in moral i resonemanget genom att uttala sig i otvetydigt etiska termer. Rätten att bestämma över sin egen kropp är såklart ett etiskt ställningstagande och har inget har att göra med om det är medicinskt motiverat att vaccinera sig.
Oförmågan att skilja på etik och naturvetenskap är inte något som pandemin gett upphov till. Det är bara ett symptom på ett större problem. Under lång tid har av medierna upphöjda folkbildare med en till synes ytlig förståelse av vetenskapens djupare dimensioner fått dominera det offentliga samtalet och belönats med utmärkelser.
Wolds trop: vetenskap vs moralism
Wolds uttalanden ovan är bara toppen på ett isberg; de sammanfattar ett fenomen lika mycket som de sammanfattar en livsgärning. Att ställa ”moralism” mot en upphöjd ”vetenskaplighet” är en trop som Wold använt flitigt under sin karriär.
På ett sätt är det just detta som hela Wolds personliga varumärke bygger på. Själva premissen för SR-programmet Fråga Agnes Wold, till exempel, är att ”avliva myter” med hjälp av vetenskapen. Det är också samma mall som de flesta av Wolds krönikor i magasinet Fokus följer: den dammiga ”moralismen” sopas undan med kalla fakta. 14
Moralismen får ofta ett ansikte, i form av mörka krafter som inkräktar på vetenskaplig svensk sedlighet (här får man välja fritt huruvida det är WHO som moraliserar om hälsa,15 amning16 eller skärmberoende,17 Europarådets domstol som moraliserar om mänskliga rättigheter,18 eller annat).
Det är till exempel etiska argument, om “bestämmanderätten över sin egen kropp”, som underbygger Wolds uppmärksammade motstånd till att gravida borde sluta dricka alkohol.
Samma struktur har mycket av Wolds självhjälpsbok Praktika för blivande föräldrar (2017), medförfattad av Cecilia Chrapkowska. Ett särskilt intressant kapitel där detta gestaltas handlar om förbud mot substanser under graviditeten. Författarna börjar från början, i den hebreiska Bibeln. De fäster sig särskilt vid den judiska tanken på rituell orenhet, som enligt dem har mynnat ut i våra samtida föreskrifter mot alkohol under graviditeten och amningen (något som Wold i andra sammanhang beskrivit som ”100 procent ren moralism”).19
I kapitlets dramaturgi fasas den judiska moralismen ut och ersätts av ”vetenskaplig grund” och individualism. Men även här är den värdeneutrala naturvetenskapliga ansatsen ett sken. Det är till exempel etiska argument, om ”bestämmanderätten över sin egen kropp”, som tillsammans med ett selektivt urval av studier underbygger Wolds uppmärksammade motstånd till att gravida borde sluta dricka alkohol. 20
Den svenska (debatt)strategin
Vi har sett hur vissa röster i det offentliga samtalet uttrycker en ideologisk eller etisk laddad agenda, som sedan säljs in som värdeneutral naturvetenskap. Denna interna motsägelse tillåter emellertid en bekväm debatteknik, som hemsöker de flesta svaren på kritiken mot svensk pandemihantering. Först kan man fritt lägga fram ideologiska ställningstaganden – men, så fort kritik mot dessa tillkommer, parerar man den med en påstådd vetenskaplig neutralitet. Man kan då påstå att det är andra som lider av ideologisk påverkan, vilket har gjort dem immuna mot fakta (om de inte rentav har mentala problem).
Frans spekulerar exempelvis i sin bok Alla tvättar händerna att forskare som kritiserar FHM gör det på grund av rädsla, eller personliga problem i sin ”livssituation”.
Anders Tegnell, till exempel, ger uttryck för det senare i otvetydiga diagnostiska termer: det är ”som om världen blev galen”.21 En annan favorit är att experter som bedömt sakfrågan annorlunda är ”panikslagna” eller ”livrädda” – termer med vilka Emma Frans tråkigt nog ofta psykoanalyserar sina motståndare. Frans spekulerar exempelvis i sin bok Alla tvättar händerna att forskare som kritiserar FHM gör det på grund av rädsla, eller personliga problem i sin ”livssituation”.22
Krafttag är patriarkala
På liknande sätt faller Agnes Wold tillbaka på förmenta psykologiska egenskaper hos sina motståndare; hon menar exempelvis att anledningen till att experter bedömer olika om vilka åtgärder som ska vidtas ”beror på hur rädd man är som person”.23 Annars tar angreppen mer uppenbart ideologiska färger: problemet att andra länder styrs av ”populister”, som svänger inför massornas önskemål och inte vågar köra över dem i naturvetenskapens namn. Eller så är det tvärtom: problemet är just att de vågar köra över massornas önskemål i naturvetenskapens namn – och är således ”auktoritära”.
Agnes Wold menar också att krafttag mot viruset är ”patriarkal smittpolitik” och kan förklaras av en vilja att verka ”macho”.24
Men Anders Tegnell har ett ”storkukslugn”
Att framstå som en stark manlig ledartyp av traditionellt snitt verkar dock inte vara dåligt i alla lägen. Emma Frans skriver i Alla tvättar händerna om hur Anders Tegnell besitter ett ”storkukslugn”, medan alla andra ”springer runt som hysteriska fjollor”.25 I myllret av ömsesidigt motsägande invektiv är budskapet glasklart: de andra arbetar utifrån en ideologisk grund, och är därför ovetenskapliga. Vi, å andra sidan, följer med kyligt huvud naturvetenskapen. (Och inget annat.)
Alla debatter följer samma trötta mönster: så fort kritiker lyfter upp frågan om vilken ideologi som driver svensk pandemihantering – exempelvis angående de etiska bedömningarna FHM har gjort kring flockimmunitet genom naturlig smitta26 – tillrättavisas man med den objektiva naturvetenskapens pekpinne. Man vägrar ta den etiska debatten, eftersom den inte anses ha något att göra med de vetenskapliga sakfrågorna.
Utan sanning återstår endast den starkes rätt
Jämställdhetsperspektiv, skolplikt, feminism – alla dessa är grundbultar i den svenska strategin. Dessa idéer är inte slutprodukterna av en naturvetenskaplig analys: snarare hör de samman med resonemang som utspelar sig inom etikens sfär. Detta behöver inte vara ett problem; diskussioner kan trots allt utspela sig inom etikens sfär också.
Eller kan de? Folkbildarklassen verkar tro att sådana diskussioner är principiellt omöjliga. Agnes Wold menar exempelvis att etik är bara en smaksak: ”Vad du tycker är omoraliskt tycker inte jag, och tvärtom.”27 Wold menar att det inte finns sant och falskt i etiken. 28Alltså kan inga riktiga diskussioner äga rum, det vill säga diskussioner som kan nå fram till sanning, snarare än småprat om grundlöst tyckande.
Emma Frans, å sin sida, avfärdar den enda uttryckligt etiska frågeställningen i hennes nya bok Alla tvättar händerna – om vad det innebär att vara en god människa – med generösa doser sarkasm. Frans slutsats är att frågeställningen är ”larvig”.29
Om man förnekar den blotta möjligheten att nå fram till sanning inom etiken är det enda som återstår att överrösta, övertyga, överköra.
Här uppstår uppenbara problem: hur ska man lösa etiska tvister om det inte går att gemensamt söka sanningen? Hur ska Agnes Wold, till exempel, hävda att hennes etiska resonemang till stöd för skolplikten under pandemin är riktigare än hennes meningsmotståndares? Om man förnekar den blotta möjligheten att nå fram till sanning inom etiken är det enda som återstår att överrösta, övertyga, överköra. Det är i så fall den starkes rätt som gäller, som Platon uttrycker saken i Staten.
Om vi dock överger tanken att etik skulle vara lika med flum och känslostyrda gräl, så återstår det bara att gå till botten med de här frågorna. Det gäller att argumentera på etiska grunder utan att gömma sig bakom en påstådd värdeneutralitet; att undersöka vilka etiska ställningstaganden olika vägval medför. Pandemin tvingar oss att försöka ta reda på vilken av de etiska ansatserna som i slutändan är den riktiga. Det är långt ifrån larvigt.
Noter
- https://www.expressen.se/tv/nyheter/direkt-med-niklas-svensson/anders-tegnell-fortsatter-till-sommaren-sen-andra-vag-i-host/
- Folkhälsomyndigheten, På väg mot en god och jämlik hälsa – Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet, 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/p/pa-vag-mot-en-god-och-jamlik-halsa–stodstruktur-for-det-statliga-folkhalsoarbetet/
- Emma Frans. 2021. Alla tvättar händerna. 60-61.
- https://www.svt.se/nyheter/inrikes/folkhalsomyndigheten-maste-forhindra-smittspridning-rationellt
- Folkhälsomyndigheten, Covid-19 hos förskole- och skolbarn – En jämförelse mellan Finland och Sverige, 23. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/c/covid-19-hos-forskole-och-skolbarn/
- https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/anna-ekstroms-svar-efter-skollarmet/
- Agnes Wold. ”Pandemi och patriarkat”. Göteborgs stadsbibliotek, 8/3 2021. URL: https://www.
lansstyrelsen.se/vastra- gotaland/om-oss/kalender/ kalenderhandelser—vastra- gotaland/2021-02-12-pandemi- och-patriarkat.html - https://www.expressen.se/nyheter/wold-om-politiska-besluten-vill-visa-att-man-ar-macho/
- https://www.expressen.se/nyheter/wold-om-politiska-besluten-vill-visa-att-man-ar-macho/
- https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/kRmBoX/svenska-folket-hon-ar-arets-kvinna
- https://www.lararen.se/nyheter/coronaviruset/anstalld-pa-danderydsskola-dod-i-corona, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/larare-vid-kageskolan-dod-testad-positiv-for-covid-19, https://www.nwt.se/2021/03/18/larare-dod-i-covid-19-i-hagfors/
- https://urplay.se/program/216911-skola-hemma-experterna-27-mars-emma-frans-om-barn-och-smittspridning. Emma Frans. 2021. Alla tvättar händerna. Volante. 61.
- https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/agnes-wold-tjata-inte-p%C3%A5-vaccinv%C3%A4grande-v%C3%A5rdpersonal-1.41654080
- Tydliga exempel på detta är krönikorna ”Sluta skylla på hemmiljön” och ”Kroppsliga analfabeter”. https://www.fokus.se/2017/03/sluta-skylla-pa-hemmiljon/, https://www.fokus.se/2015/09/kroppsliga-analfabeter/
- https://www.fokus.se/2016/04/det-sjuka-med-nya-ohalsan/
- https://www.fokus.se/2016/08/faran-med-att-rosta-om-biologi/
- https://www.fokus.se/2019/06/skarmskramsel/
- https://www.fokus.se/2016/01/med-rent-samvete/
- https://www.svtplay.se/video/6024963/min-sanning/min-sanning-agnes-wold-sasong-8-avsnitt-3
- Agnes Wold och Monika Chrapowska. 2017. Praktika för blivande föräldrar. Wahlström & Widstrand. Kapitel 3. Forskningsunderlaget som Wold och Chrapowska hänvisar till har blivit kritiserat för att vara alldeles för selektivt och inte representera det aktuella forskningsläget. Se till exempel Stefan Johansson et al., ”Vilseledande råd om att gravida kan dricka alkohol”, Svenska Dagbladet (23/12 2017), URL: https://www.fasportalen.
se/Portals/0/20171223_SvD_ Debatt_Vilseledande-rad-till- gravida.pdf; Mia Ahlberg et al., ”Nej, gravida bör inte dricka alkohol”, SVT Opinion (15/7 2016), URL: https://www.svt.se/ opinion/gravid - https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tegnell-som-om-varlden-blev-galen
- Emma Frans. 2021. Alla tvättar händerna. Volante. 135.
- https://www.lararen.se/nyheter/coronaviruset/agnes-wold-darfor-ar-utbildningsministern-arets-kvinna
- https://www.expressen.se/nyheter/wold-om-politiska-besluten-vill-visa-att-man-ar-macho/
- Emma Frans. 2021. Alla tvättar händerna. Volante. 195.
- https://news.un.org/en/story/2020/10/1075232
- https://twitter.com/agneswold/status/1129034822846955521?lang=bg
- https://twitter.com/AgnesWold/status/1371180818433986576
- Emma Frans. 2021. Alla tvättar händerna. Volante. 98. Se också avsnittet ”Finns det bara en sanning?” i Emma Frans Larmrapporten. Volante, 2017.
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt