Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Politik |

Vindkraften i kommunal motvind

Hösten 2020 hölls en folkomröstning om byggnation av en vindkraftspark på Ripfjället i Malung-Sälens kommun. 52,5 procent röstade nej men kommunen gick ändå vidare med projektet. Foto: Andreas Bardell/TT.

Nya data visar att stödet är starkt för MP i valdistrikt utan vindkraft, medan det finns ett starkt stöd för SD där vindkraft byggs. Forskaren Erik Lundin skriver här om demokratiska utmaningar och eventuella lösningar för beslutsprocessen om vindkraft. En utredning i frågan presenteras senare under juni.

Av Erik Lundin | 8 juni 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd KvartalLästid 10 min
I korthet

De flesta håller med om att vindkraft är en nödvändig del i ett hållbart energisystem men knappast någon vill att de byggs i deras närmaste omgivning.

 Det kommunala vetot bygger på en naiv tilltro till att kommunerna värderar globala klimatvinster högre än de lokala kostnaderna för vindkraften. Och 65 procent av ansökningarna för större vindkraftsprojekt avslås.

Internationella studier visar att fastighetsvärdet i genomsnitt sjunker med runt 2 till 5 procent i områden upp till 3 km från en vindkraftspark.

Nya data visar att stödet är starkt för MP i valdistrikt utan vindkraft, medan det finns ett starkt stöd för SD där vindkraft byggs. Det finns en konflikt mellan valdistrikt i stad och på landsbygd.

Forskning från Kanada som visar att stödet för det vindkraftsvänliga liberala partiet minskade i områden där vindkraftverk etablerades, men bara i kommunalvalen, inte i nationella val.

C och MP förespråkar en kommunalisering av fastighetsskatten för vindkraft och även fastighetsskatten på vattenkraft. Men vattenkraften är redan utbyggd och en dylik reform ger knappast några effektivitetsvinster.

Utbyggnad av vindkraft är en avgörande del i omställningen till en hållbar energiförsörjning. Buller, skuggor, minskade estetiska värden och potentiellt även minskade fastighetsvärden leder dock till en not in my back yard-problematik; även om de flesta håller med om att vindkraft är en nödvändig del i ett hållbart energisystem vill ingen att de byggs i den närmaste omgivningen.

Sverige har löst denna avvägning genom att ge kommunerna en i princip oinskränkt möjlighet att avslå ansökningar om vindkraftsprojekt, med andra ord ett kommunalt veto. Kommunerna har bedömts vara bäst lämpade att värdera de lokala kostnaderna för ett projekt och i förlängningen även nyttan av projektet i sin helhet. Vetorätten är samtidigt förenlig med tanken att kommunerna själva ska bestämma över sina egna angelägenheter utan onödig inblandning av staten.

Naiv tilltro till kommunerna

I grunden är detta ett vettigt resonemang, men det bygger på en naiv tilltro till att kommunerna värderar globala klimatvinster högre än de lokala kostnaderna för vindkraften. I praktiken har vetot lett till att de lokala kostnaderna värderas relativt högt, vilket är naturligt eftersom de folkvalda beslutsfattarnas uppgift är att representera väljarnas intressen. Det finns dessutom knappast några ekonomiska incitament för kommuner att godkänna en etablering. Dels tillfaller varken fastighetsskatt på vindkraftverk eller bolagsskatten kommunerna. Dels är det enligt kommunallagen inte tillåtet att kräva betalning eller annan ersättning av en projektör för en etablering, sannolikt eftersom lagstiftaren vill minimera risken att kommunala tjänstemän erbjuds mutor. I praktiken har detta lett till långa handläggningstider och att 65 procent av ansökningarna för större vindkraftsprojekt i slutändan inte godkänns 1.

Läs mer Visa mindre